Han vill ha paus/distans

Instämmer. Det är inte lätt alls men man kan inte både acceptera och klaga på/ifrågasätta det man accepterat. 
Jag accepterar men hoppas i hemlighet att han ändrar sig. Vi har det underbart varje söndag men jag vill mer. Samtidigt finns inte tid till fler träffar pga olika arbetstider och vv-barn.

Ja, du vet, världen eller människor är inte svartvita. Ibland har man motsägelsefulla känslor eller så går känslorna inte åt samma håll som intellektet.

Förstår hur du tänker och jag kanske inte utryckte mig så väl.
Jag tänker att trots att man inte riktigt har byggt upp sig själv så kan man ju falla för någon ändå,så är det ju med känslor,de går inte att styra. 

Man mår bra i det första risten och det är lätt att vara i nuet TILLS det förflutna kanske börjar göra sig påmint.
Att man blir lite rädd fastän man är så lycklig.
Då kanske man behöver gå på paus?

Om han nu har en strulig bakgrund och lite lik i garderoben så har du förmodligen svaret där på hur hans tidigare relationer har sett ut, format honom  och troligen fortfarande kommer att vara. 

Det viktigaste för dig är vad DU vill och hur du behöver förhålla dig till hans svar.  Är du okej med att backa undan och se vad som händer så kör så ett tag. Är det inte okej kanske du måste släppa honom och gå vidare innan han gör dig ledsen. 

Det du INTE ska göra är att jaga honom och försöka få honom att ändra sig eller fiska efter upplysningar som gör mer skada än nytta. 

Oja visst är välden och människorna sådana men i detta fallet så är det rätt förutsägbart. Men visst, kan TS ha överinseende och tålamod med detta beteende så lycka till liksom.  

Jag förstod dig men jag är fortfarande av åsikten att har man inte gjort upp med sitt förflutna så är man inte mogen för en relation. För mig är detta klockrent, här är risken för strul och krångligheter riktigt stor. Vill TS fortsätta att vänta eller avvakta så varsågod men mina varningsklockor ringer i alla fall. 

Det här är hans sätt att backa pga bristande intresse. Det kan man så klart inte säga utan det låter mycket bättre att påstå att känslorna är för starka eller nåt annat skitsnack. Antagligen är det så att han känner att du är för intresserad eller för på eller båda. Han hade tänkt sig lite jufsa i sängen ett tag, FWB, jättefint! Sedan blir det för tight och han vill inte ha något komplicerat just nu, han vill bara ligga. Så då drar han den här valsen för dig. Håller med tidigare om att han kommer att glesa ut er kontakt eller så tar han en större paus just nu. Inte för att strö salt i sår men det kan ju faktiskt också vara så att han är mer intresserad av någon annan.

Tråkigt att du har en liknande situation. Det är grymt jobbigt men håller med dig att det nog är för att hålla dörrarna öppna ifall att... 

Det positiva i det här är att jag också hunnit tänka och landat i att jag kommer inte sitta och vänta tills att han bestämt sig utan dörren står öppen för mig med och det finns ju massa andra män som inte velar så här. 

Jag blev så förvånad för jag har aldrig fått det här bemötandet i andra förhållanden, att han vill ha en paus, snarare tvärtom att han vill ses hela tiden i början men någon gång ska tydligen vara den första. 

Tråkigt bara när man öppnat sig, vi har pratat flera timmar om dagen i telefon, träffats och haft det mysigt och så PANG säger det som blixt från klar himmel, då ska han ha distans för att det gått så fort när det är han som legat på från sin sida. Så skumt! 

Han har ett tungt bagage med brokig uppväxt, missbrukande föräldrar, mamma till barnen han skilt sig från m.m. Jag kommer från en helt annan uppväxt men lyssnat in och försökt att förstå. Han har öppnat sig för mig och berättat så mycket om sitt liv och jag har funnits där. Vi har pratat timmar varje dag och han har uppskattat att jag lyssnat, varit där men så från ingenstans fick jag dörren i ansiktet. Även om han inte konkret sagt att det är slut utan "måste landa i sina känslor för jag klivit rätt in i hans hjärta" så vet jag inte om jag är sugen på att "börja om" då det enbart verkar vara på hans villkor.

Han har sagt att han blivit sårad och haft ett helvete med mamman till sina barn, det slutade tråkigt med rättegång och massa annat tjafs. De har ingen kontakt idag, och heller har han inte kontakt med några av sina barn. 

Han har även haft en hård uppväxt med missbrukande föräldrar, misshandel, andra kvinnor som varit otrogna. Säger att han har nära till sina känslor och varit ensam längre. Att jag klev rätt in i hans liv och i hans hjärta var inget han räknat med och inte var beredd på. 

Från början var jag tydlig med att vi tar det lugnt och inte har några krav på varandra men när hans känslor kom in i bilden tyckte han det blev jobbigt. 

Vi har tidigare pratat minst tre timmar i telefon per dag. Han har legat på och ringt massor och jag frågade om jag varit för på. Då menade han på att det snarare var han som varit för på och det skrämmer honom.

Jag tycker om honom massor men jag har också haft tid att fundera och min fråga är, kommer jag kunna starta om när jag faktiskt blev väldigt sårad? Jag vet inte...

Saken är den att sedan vi träffats har vi pratat i telefon timtals varje dag! Han har öppnat upp sig och berättat så mycket och varit tacksam för att jag lyssnat på honom. Han har ett brokigt förflutet med missbrukande föräldrar, taskig uppväxt, drama med mamman till barnen som inte slutade så bra, ingen kontakt med några av sina barn (varningstecken?). Jag har ställt upp och lyssnat, han har pratat av sig och han är den som varit på genom att ringa flera gånger om dagen och hört av sig. Frågade om jag varit för på och det svarade han att det snarare var han som varit för på och att det skrämde honom. 

Han ville nog inte få känslor men medgav det rätt snabbt och helt plötsligt vände från ingenstans. Kvällen innan var han hos mig och vi bara myste, skrattade och hade roligt tillsammans... Svårt att begripa.

Inte för att vara nån partypooper här men it takes two to tango.... Hans barndom är en sak men hans vuxna relationer med kvinnor som slutat illa är för mig röda flaggor rejält. Ingen rök utan eld . Han känns inte som en man du bör starta en relation med. Hans bagage kommer även bli en del av er problematik som redan nu börjat visa sig.

Enligt mina erfarenheter så män som säger att deras känslor skrämmer dom snackar så mkt skit!! 

Tycler man om någon jättemycket så blir man som vuxen person inte rädd

Så du blev hans terapeut. 

På mig låter det som att han har haft problem i förhållnaden tidigare och därför är rädd att starta nått nytt eftersom det finns risk att det blir samma. När man blir känslomässigt involverad så är risken för att bli sårad större än om det bara är ytligt och därför ville han ha det ytligt från start. Sen blev det inte som han tänkte och därför backar han, för att slippa råka ut för något igen. Han har bränt sig och vill inte gå nära elden, trots att värmen är skön. Typ.

Sen att han inte har kontakt med barnen är lite av ett varningstecken men jag skulle nog försöka ta reda på mer där innan jag dömer.