Jäkligt trött på min tonårings attityd avseende ekonomi

Busskort 450:-
Månadspeng 600:- Höj till 1250 = barnbidraget.
Kläder 900:- Ta bort. Ingå i månadspengen. Undantaget ytterkläder och skor.
Träningskort 300:-Ta bort. Ingå i månadspengen.
Lunchpeng i skolan á 25 kr = 500:- Ta bort. Finns skollunch.
Extra/Diverse 300:- Ta bort. Ingå i månadspengen.
Nöjen 500:-. Ta bort. Ingå i månadspengen.
Mobil 549:- Köp telefon i födelsedagspresent/julklapp. Familjeabonnemang.
Hygien 200:- Ta bort. Ingå i månadspengen, men se till att mensskydd alltid finns hemma.

Total kostnad: 1250+450=1700 plus mensskydd och ytterkläder.

Om hon vill ha mer pengar att röra sig med får hon ta småjobb. Hon behöver lära sig pengars värde och att hushålla. 

Max 1500 för vinterjacka och 1500 för vinterskor som kanske inte behövs varje år. Vill hon ha dyrare märken får hon spara och lägga mellanskillnaden själv. Om hon är beredd att jaga reapriser kunde du efterskänka mellanskillnaden, men ställ krav på funktionalitet. 

Jag skulle också starkt uppmuntra henne att spara av sin månadspeng/barnbidrag. Exempelvis 100 kronor per månad i ett bundet långtidssparande. Det är inte så mycket för att bygga upp ett kapital som för att etablera en god vana och lära sig att ställa upp mål och realisera för senare i livet när hon försörjer sig själv. Slippa Lyxfällan.

För att uppmuntra till långtidssparande till något speciellt och vettigt kan du på slutet skjuta till lika mycket som hon har sparat.

Varför ska man ösa pengar över ett barn bara för att hon har en diagnos? Det hjälper knappast barnet om hon dessutom lägger sig till med dyra vanor och inte lär sig att handskas med pengar.