Han vågar inte

Såklart du har. Och det kommer inte att bli sista gången heller. Vem försöker du lura? Oss eller dig själv?

Jag tycker att Anonym (Wake up call) gav dig ett bra råd.
Säg att du inte vill träffa honom mer förrän han har lämnat sin fru.
Att du inte mår bra av det och att det inte är rätt varken mot hans fru eller dig.
Och sen försöker du stå fast vid det.
Om du ens ska fortsätta träffa honom då.
Du vet ju vad han går för när han mår dåligt.
Så han kan ju behandla dig på samma sätt som han gör mot sin fru.
Jag skulle aldrig kunna lita på en sådan person.
Om han hade brytt sig det minsta om dig och dina känslor så hade han lämnat sin fru för längesen.
Jag menar inte att låta hård,men det är vad jag tror.

Hade säkert funkat bra om det var TS som satt på makten här, men av döma av hur hon reagerar på hans handlande så är det TS som är i underläge. Hon tycker inte om det men när allt kommer kring så anpassar hon sig efter honom.

Och därför behöver hon kanske söka professionell hjälp så att hon kan få verktyg att hantera sina känslor.
Hon verkar inte klara det på egen hand.

Tack. Jättebra skrivet av dig som vanligt.
Jag tror inte han älskar mig längre, det var en crush och nu har de känslorna svalnat. Jag tror visst han tycker om mig men den han är nu är inte samma som när vi träffades.  Men då var det han som ville och jag var gladare och tryggare. Nu är situationen omvänd och det är jag som får ge och bekräfta. 
Jag kommer utelämna det om att älska mig, jag kan inte ens säga det till mig själv. Varför skulle någon göra det, känns för mycket att begära. 

Nej, jag litar inte på honom. 
Ja, antingen hade han lämnat henne eller varit ärlig mot mig. 
Förut hade han ett helt annat sätt mot mig, men nu får jag ibland undra om han säger saker för att göra mig ledsen med flit. För att kolla hur långt han kan knuffa mig. Säkert är jag bara en bekräftelse för honom, och han behöver inte längre bekräfta mig. Han vet ju var han har mig. 

Tyvärr betyder du nog ingenting för honom. Du behöver hjälp att inse det. Han mår toppen,  han bryr sig inte, hans liv rullar på som vanligt. 

Om jag inte tog till mig av era råd skulle jag inte skriva här, och jag skulle framför allt inte vara så ärlig som jag är.

Jag håller ju med er, jag vet vad jag behöver göra men just nu är jag så otroligt i obalans. Jag frågar er för att jag vill ha fler verktyg i min låda, hjälp att formulera mig och sätta ord på mina krav. Jag vet hur jävla ont det kommer göra och hur jävla ont det har gjort och jag orkar inte utsätta mig för det. Och OM jag gör det så är det ju verkligen spiken i kistan, the point of no return och det är JAG som förstör allt. 
Men jag tar verkligen åt mig av era råd, jag läser vartenda ord och formulerar meningar i mitt huvud.

Jag fattar att gränsen är passerad för länge sen. Det har bara varit så svårt att förmå mig. 

Lika lätt som det är för han att veta var han har mig, lika mycket sparkar jag på mig själv. Så många gånger som jag har vänt och vridit på vartenda möte, träff, meddelande. Allt som han har sagt. Och varje gång blir det bara elakare och elakare mot mig själv, det är klart att han inte menade det. Jag var korkad som inte förstod att man ALLTID säger såna här saker till älskarinnan, det ingår i konceptet och jag är så jävla dum som trodde att det betydde nånting. HUR skulle någon kunna mena något sånt till mig?
Jag säger också till mig själv att enda anledningen till att vi setts är för en viss typ av sex och nu när han har fått  testa så behövs jag inte längre. 
Jag har inte det utseende han attraheras av, jag är för kort och kurvig, ser för vanlig ut. Är inte nog elegant - för blond. Inte nog sexig. 

Och allt är bara mitt fel att det inte funkade, för jag var så jävla dum som trodde att någon kunde tycka om mig.
Så otroligt korkat av mig så ni anar inte. 

Betyder inte något för någon. Jag vet det. Men det var skönt att få låtsas ett tag. 

Ja det var just för hjälp med formuleringar och ord som jag föreslog att du skulle ta det i tråden, vad han skriver och frågar och föreslår, så att du kunde få förslag på vad och hur du ska svara, men det struntade du i och gick och träffade honom istället.