Emotionellt eller/och fysiskt otrogen. Vad är värst?

Vad som är värst är väl upp till varje motpart att avgöra då det inte finns ett allmängiltigt svar på det. En del bryter ihop vid en gillamarkering på Instagram och andra skiter I om du så legat med halva Skåne ... Allt är relativt.  

Det enda otrogna har gemensamt oavsett hur dom gjort det är dock att alla försöker bortförklara, ursäkta och rättfärdiga det dom gjort just med att vilja gradera skillnader i helvetet.. jamen det var bara en bild, det vara bara lite komplimanger,  det vara bara oskyldigt prat, vi kysstes aldrig,  den var aldrig inne, jag var inte kär , det var bara en gång osv osv...  oavsett vad så får man så lov att stå för det valet och ta konsekvenserna istället för att tycka partnern överreagerar eller är svartsjuk och barnslig eller tycka det var inte så farligt.  Är partnern sårad har man gått över gränsen.  Punkt. Har man gjort något bakom ryggen på partnern och gissar att det kommer såra jamen självklart är det över gränsen . Annars har du ju gjort det utan att behöva gömma det. 

Det är alltid motparten som äger frågan när det gäller otrohet. Om det inte är så farligt så gör det öppet då..nähä? Kanske det ändå ligger något i att det måste döljas och bortförklaras?  För självklart är man ju ändå medveten om partnerns åsikt i frågan. 
  
Hur man hanterar det när det kommer fram? Det bästa är ju den som kan stå för vad man gjorde och tar ansvar för det inträffade och tar konsekvenserna.  Då kan det finnas möjlighet att reda ut och det inte blir allt för svettigt och bråkigt. Tyvärr är det många som inte klarar det och antingen gömmer sig i ursäkter och skyller på nån annan eller lägger locket på och leker struts tills sanningen en dag kommer ikapp ... 

Jag själv fick barn med en upptagen man..och varit fler gifta mäns älskarinna . och jag har också varit den otrogna.  Och jag står för det . Alltihop.