Min sambo vill ha gemensam ekonomi - men vill att jag betalar separat för mina studielån.

Det går att argumentera för båda synsätten, jag vill bara lägga in att lagstiftaren ser studielån som en högst privat skuld. På det sättet att vid en bodelning (vid skilsmässa), så räknas inte studielån med när man lägger ihop bådas tillgångar och bådas skulder, drar skuldsumman från tillgångssumman, och sedan tar hälften var av den förmögenhet som blir kvar.

Detta då studielånet är en högst personlig skuld, och den som har tagit lånet alltid hela livet kommer att ha glädje av sin utbildning, även efter en skilsmässa. Därför vore det orimligt att makan eller maken skulle vara med och betala för detta (som det ju i praktiken blir vid bodelningen, ifall studielånet ska räknas med). 

Men i ert fall gäller det löpande betalningar, och då kan man resonera som du gör, att återbetalningsbeloppet s.a.s. är förutsättningen för att du har den inkomst som du har. Om du å andra sidan skulle välja att betala av lånet fortare än CSN kräver, så är det inte längre rimligt att din karl ska vara med och stå för det, tycker jag. Just för att sedan står du där skuldfri och med en bra utbildning och han står där med två tomma händer, om ni skulle separera. Han har ju i så fall absolut ingen glädje av din utbildning, längre.