Barnets mamma beter sig orättvist

intressanta svar, tack. 

Vi bor nu ihop, jag har fått vara nära vårt barn väldigt lite, trots min önskan att kunna få vara nära under nätterna. Jag är juridisk förälder, och anser att det handlar om att enable varandra som föräldrar. Det har jag gjort, tycker jag. Nu när jag önskar få ta ett större ansvar och uppleva hur det är att vara förälder med allt vad det innebär så undrar jag varför det inte möjliggörs. Jag förstår och vet av egen erfarenhet att man givetvis saknar sitt barn. Men det går ändå, jag vill inte ha mer än barnets andra förälder, men jag skulle vilja ha samma i största möjliga mån. Inte varje natt, men de flesta. 

Fortsatt bra och mestadels vettiga kommentarer. 

Gällande några kommentarer om anknytning så stämmer det inte att det behöver vara en enda person. Barn kan ha trygg anknytning till flera vuxna. Läs forskning. 

Genom att amma är man en viktig anknytningsperson, ja. Men inte nödvändigtvis nummer ett. Anknytning förhåller sig inte så. Precis som vuxna människor har barn basala behov, och det finns olika personer som kan uppfylla dessa. Amning är genom ett sätt, det finns många flera om dessa tillåts samexistera.

Det finns många sätt att komma nära sina barn. Jag vill göra det på olika sätt, ett av dessa är genom att sova tillsammans. Det är en rättighet, anser jag som förälder, såvida det inte äventyrar mitt barns hälsa och utveckling. Det är inte tal om att barnets mamma ska försvinna, hon kommer alltid vara en nära och viktig person. Men relationen kommer kanske ändra form, precis som relationer gör. 

Jag anser att min önskan som förälder är lika viktig att ta hänsyn till som min medförälders. Föräldraskap går inte att ses som ett jämställdhetsprojekt, men det är möjligt att skapa jämlika relationer mellan barn och föräldrar om man har viljan och ambitionerna till det, är jag säker på. Detta utan att barnet tar skada sett till hälsa och utveckling.