Sambos pappa tar tillbaka sin gamla skruttiga bil på kort varsel så vi står utan

Om "Känsliga rummet":

"För dig som vill vara anonym och diskutera känsliga ämnen, som relationsproblem, sorg och missbruk. Tänk på att allmänna debattfrågor inte hör hemma här, utan syftet med känsliga rummet är att man ska kunna ställa personliga frågor anonymt. "

Jag tycker nog att det blivit en allmän debattråd.

Tja, det var ju du (och eventuellt (jury) också) som hade beslutat er för att bilen är en gåva bara för att ni två inte hanterar skillnaden mellan "lånetids lån'" och "gåva". 

TS själv säger ju att bilen är lånad. Inte ens det klara du av att notera utan fortsätter att tjata om att bilen är en gåva.

På vilket sätt anser DU, att TS har ett visst "fog" att se bilen som en gåva?

Innan du svara på frågan så bör du notera följande.

TS själv säger ju i sina inlägg att bilen är LÅNAD. TS själv har ingenstans i sina inlägg sagt att hon ser bilen som en form av gåva från farfar efter en lång tids lånande. 

Så du kanske bör undvika att gnälla på andra som "tjatar" på dig om att "ett lån är ett lån", när du inte är ett skit bättre med med ditt tjatande om att TS skall se bilen som en gåva.
Fast inte ens TS själv ser bilen som en gåva.

Frågan hörde inte hemma i känsliga rummet ens från början. Men det fanns ingen kategori som hette bortskämda rummet med tråkig attityd.

Fast det är ett lån. Framgår tydligt redan i trådstarten; "Min sambo är irriterad men säger att ja det är ju trots allt hans bil och vi har fått låna den några år nu."

TS logik är inte att vara tacksam för att hon fått låna en bil i flera år. TS logik är att snacka ner och tidigare i tråden indirekt hota sin svärfar med att inte komma och hälsa på när han blir äldre och behöver hjälp av dom.

Nej, om han hade sagt rent ut att de får bilen då kan man med fog tro att det är en gåva. TS har uppfattat det som ett lån och det är också vad hon skriver i trådstarten.

Nej och just därför så har han ju bjudit dem på det= de har fått något från honom

(även om jag personligen hade erbjudit mig att ersätta värdeminskningen) 

Verkar vara svårt för att inte säga omöjligt för barn att få hjälp av sina föräldrar i en pressad situation om man skall tro dom flesta i denna tråd. Det är så många kriterier som skall vara uppfyllda på samma tid att det blir närmast omöjligt.

Först har vi det omvända föräldraansvarsbegreppet, där risken för 'moral hazard' hos barnen ses som det viktigaste hänsyn som föräldrar måste ta i den givna situation. Föräldrars främsta ansvar ligger i att inte korrumpera barnen så att dom inte lär sig stå på egna ben. Det måste således vara ren Force Majeur typ naturkatastrof eller invalidisering för att det skall kunna komma på tal att det skulle gå några tusenlappar till hjälp från en välställd förälder till ett pressat barn. Bara såna saker som småbarn och tredubbling av räntan räknas inte, det borde barnen kunnat förutse och planerat för om dom varit ansvariga.

Så har vi det moment-22 som verkar vara inbyggt i det svenska skötsamhetsbegreppet. Man skall bara ge hjälp till någon närstående som har det svårt om denne varit skötsam, men samtidigt är det faktum att någon har det svårt ett bevis på att denne inte varit skötsam. Så länge dessa svårigheter beror på något som hade kunnat förutses, som ränteuppgång eller småbarn, så är hjälp utesluten pga. skötsamhetskriteriets moment-22.

Dig skulle man då inte våga låna ut något till.

Har du exempel från länder nu där föräldrar försörjer sina vuxna barn? Ditt Greklandsexempel var ju tvärtom.

Du har dessutom fel i hela ditt inlägg. Farfar i ts har ju hjälpt familjen i flera år.
De flesta familjer hjälper såklart varandra åt BÅDA håll men se skillnad på att KRÄVA hjälpen och vara GLAD för hjälpen.

Att bara kräva, kräva och kräva är fult. Ts är inte ens glad över hjälpen de hittills fått. Varför räknas inte hjälpen att få låna bilen i flera år? 

I min familj går hjälpen åt alla håll, det är inte en envägsgrej. Och ingen blir sur om någon inte kan eller säger nej.

 

När du uttrycker dig på detta sätt så uppfattar man att denna pressade situation är tillfällig. Då hade nog många kunnat hjälpa till. 

Men dryga 2år är inte en hastigt uppkommen eller tillfälligt pressad situation. Då borde man ha gjort andra val/anpassningar om man är en ansvarsfull vuxen.

Att TS är otacksam över det hon fått är inte till hennes fördel.