Hur ändrar jag MITT beteende?

Jag älskar verkligen henne då hon i grunden är en väldigt omtänksam, snäll och rolig person.

I grunden?
Det är inte intressant hur någon är "i grunden" då 99% av alla människor har goda sidor som man kan stirra sig blnd på om man vill, det är inte det som avgör om man ska vara i en relation med någon. 

Det du ska kolla på är hur det känns för dig när du är med henne och det är ju uppenbarligen inte  speciellt bra. 

Hon beter sig allmänt illa, respektlöst och ser dig som en kompis som hjälper henne med barnen.
Hade hon sett dig som ett kap och en älskare hade hon aldrig fällt kommentaren om MC-killen. 

Så. Att hon är en omtänkmsam, snäll och rolig person i grunden betyder INTE att du mår bra av att vara i en relation med henne. 
Jag ser vart du kommer ifrån, du tänker att om du Bara kan fixa till de där dåliga sidorna så kommer hon att oftare och oftare vara den hon verkligen är och ni kommer att få det fantastiskt tillsammans. Eller hur?
Men glöm det för det kommer inte att hända, det är mycket  troligare att hon kommer vara otrogen medans du är hemma och passar hennes ungar åt henne. 

"Har inte ätit på några timmar, är på surt humör för jag är hungrig.. Måste nog dumpa bruden för det är så det känns just nu." 

Nej det kan man tyvärr inte om man är bipolär. Man kan inte bara bestämma sig för att inte vara sjuk, lika lite som en schizofren person kan bestämma sig för att inte ha psykoser, eller en cancersjuk person kan bestämma sig för att inte ha cancer. Tyvärr. Det hade ju varit fantastiskt om det vore så enkelt, men ... vad man som bipolär däremot kan göra är att ta ansvar för sin sjukdom (se inlägg 15 (tror jag det var)) på olika sätt - förutsatt att man har fått rätt diagnos.

Ja men då är jag helt med dig! Det var jag som tolkade dig fel; jag tolkade ditt "så kan man bestämma att man helt enkelt inte gör sånt" som att du tyckte att man kan bestämma sig för att inte ha det felaktiga beteendet 🙈 My bad! Att man kan aktivt undvika saker som kan trigga en episod håller jag fullständigt med dig om - det är (som jag också skrev i #15) ett av många sätt man kan ta ansvar för sin sjukdom. Sen är det ju sällan shoppande i sig triggar en mani, så just det behöver man kanske inte undvika för att inte trigga en mani; däremot är det bra att ha en överenskommelse om att man lämnar ifrån sig alla kort etc när man börjar se tecken på begynnande mani, samt att närstående ser till att undvika att personen hamnar i en shoppingkontext när den är manisk. Summan av kardemumman är alltså att vi nog menar samma sak, och jag ber om ursäkt för att jag feltolkade dig.