Abort imorgon men ej mentalt redo :(
Hej!
Skulle gärna vilja komma i kontakt med ngn och få lite input/ bolla med ngn/ prata av mig.
Jag är en kvinna på 42år som fick reda på för 1månad sen att jag är gravid och är i runt 9+2 nu.
Har en tid för en kirurgisk abort imorgon men jag är absolut inte mentalt redo och vet inte om jag ska avboka/ skjuta på tiden.
Bakgrund.
Har en tid för en kirurgisk abort imorgon men jag är absolut inte mentalt redo och vet inte om jag ska avboka/ skjuta på tiden.
Bakgrund.
Jag och min "partner" har träffats drygt 1,5år och vi trivs väldigt bra ihop, dejtar, går på mysiga middagar, event,, middag hemma mm. Men vi både hade avslutat en lång relation några år innan vi sågs och var inte så sugna på att "binda" oss så vi är som att vi är tillsammans fast ändå inte. Krångligt, jag vet.
Han har alltid tänk sig ett liv utan barn och jag har egentligen inte heller tänkt mig att starta om vid denna ålder. Plus att jag trodde inte att jag kunde bli gravid igen efter ett missfall m tvillingar 2018 som tog hårt på kroppen och fick då höra att chansen att bli gravid igen och att allt skulle vara normalt var minimal mao trodde jag att det var kört och har då haft den inställningen.
MEN, nu är jag här ändå :/
Har påbörjat studier för 1år sen för att kunna komma längre inom min karriär och har 1år kvar minst. Har en tonåring, son, som bor varannan helg hos mig och är inte direkt sugen på ett syskon.Jag har själv inte kunnat tänka mig att börja om vid den här åldern heller men det känns så svårt att gå till den inplanerade tiden för kirurgiska abort imorgon :(
Han har alltid tänk sig ett liv utan barn och jag har egentligen inte heller tänkt mig att starta om vid denna ålder. Plus att jag trodde inte att jag kunde bli gravid igen efter ett missfall m tvillingar 2018 som tog hårt på kroppen och fick då höra att chansen att bli gravid igen och att allt skulle vara normalt var minimal mao trodde jag att det var kört och har då haft den inställningen.
MEN, nu är jag här ändå :/
Har påbörjat studier för 1år sen för att kunna komma längre inom min karriär och har 1år kvar minst. Har en tonåring, son, som bor varannan helg hos mig och är inte direkt sugen på ett syskon.Jag har själv inte kunnat tänka mig att börja om vid den här åldern heller men det känns så svårt att gå till den inplanerade tiden för kirurgiska abort imorgon :(
Jag är absolut inte mentalt redo för det och jag vill få landa i beslutet 100% innan jag gör en abort för annars känns det som jag blivit tvingad/ pressad till det och jag vill att det ska vara mitt beslut helt och hållet.
Antar att jag bara ville skriva av mig och gärna få höra lite hur ni hade resonerat?? :(
Ktamar!
