Svenska barn i mångkulturell skola?
Som en person född i Sverige med afrikanskt och religiöst påbrå känner jag att denna diskussion är präglad av generaliseringar och till viss del rasistiska undertoner gentemot människor från Mellanöstern och Afrika. Jag växte själv upp i en skola med en majoritet etniskt svenska elever, där vi var endast fem elever med utländsk bakgrund av totalt 160. Under denna period blev jag utsatt för mobbning av mina svenska klasskamrater. Jag kallades nedsättande saker som ?neger?, ?svintohår? och ?apa?, och vid ett tillfälle tog en elev sig friheten att dra av min slöja. Min religiösa tro och bakgrund var också ständigt föremål för åsikter och ifrågasättanden.
Samtidigt har jag gått i skolor med olika sammansättningar av elever. En skola jag gick i hade en jämn fördelning mellan elever med svensk bakgrund och de med utländsk bakgrund, och där var miljön betydligt stökigare. Däremot, när jag började gymnasiet, gick jag i en klass där endast tre elever var etniska svenskar, medan resten hade bakgrund från Mellanöstern, Afrika eller Balkan. Denna klass blev skolans mest framgångsrika, med ett genomsnittligt meritvärde på 19,5 ? vilket är mycket högt.
Det jag vill belysa är att elevernas prestationer och beteenden inte enbart kan tillskrivas deras bakgrund eller ursprung, utan också handlar om andra faktorer som miljö, värderingar och individuella förutsättningar. Exempelvis är jag uppvuxen i ett område med hög socioekonomisk status, vilket har format mina värderingar kring individualism. Detta har lett till att jag ibland kan ha svårt att förstå eller relatera till personer som växt upp i socioekonomiskt utsatta områden, där kollektiva värderingar ofta dominerar. Denna typ av krock är verklig, men den är inte oöverkomlig. Många av mina vänner med invandrarbakgrund har gått samma väg som jag och studerar idag på läkarprogrammet.
Jag tror inte att de problem som diskuteras här främst beror på människors ursprung. Det handlar snarare om komplexa samhällsfrågor där faktorer som uppväxtmiljö, socioekonomi och även nutida influenser, som sociala medier, musikbranschen och plattformar som YouTube och TikTok, har stor påverkan. Dessutom spelar naturliga aspekter som hormoner och pubertet in när det gäller ungdomars beteenden. Att förenkla problematiken till att enbart handla om kulturell bakgrund är både missvisande och orättvist.