Pojkvän vill ha en paus för att tänka på "oss". Snälla hjälp.

Jag tror chansen att jag träffar nån lika fantastisk är obefintlig, tyvärr. Mitt emda hopp är om han landar i återförening.

Om det går för lite tid riskerar ju de negativa känslorna inte lägga sig och då kan det ju påverka hur rätt man tycker det känns. När han haft en annan sinnesstämning, faktiskt inte så längesedan, uttryckte han sig mer hoppfullt om framtiden.

Kan ju inte veta säkert, men om de negativa känslorna ska ha nån chans att lägga sig är ofta tid bra. Han tog ju pausen för att få perspektiv och tänka ifred.

Första omgången dröjde det nästan ett år (11 månader om jag inte missminner mig) innan jag fick träffa hans barn. Jag upplevde det som långsamt men när det väl hände blev jag väldigt snabbt väldigt involverad i allt.  Han har berättat att det även då kändes läskigt att ta det första steget och att det tog ett tag för  honom att komma över de känslorna och bjuda in mig, trots att han var kär. Även nu har han flera gånger uttryckt att han tror att just ta det första steget som skrämmer honom och jag tror att det åtminstone delvis är sant. Med ett uppbrott i bagaget är det ju förstås ÄNNU svårare att komma dit.