Skolan äter lunch i tystnad

Vår låg- och mellanstadieskola hade 10 minuter tror jag. Ganska stor skola, rätt nybyggd med tyvärr högt i taket och dåligt med ljudabsorberande material med tanke på hur matsalen är utformad. 

För mina barn var det toppen. De och deras klasskompisar hann äta och ibland även ta en gång till. För mitt ena barn som är petig med mat, nästan på gränsen till arfid var det toppen. Då fick hen i lugn och ro testa maten utan kommentarer om att det petades. 

Det ena barnet hade dessutom en väldigt stökig klass med barn med npf, allmänt stökiga och de som triggade av båda tidigare nämnda barn, så de tio minuterna var riktigt bra. 

Nej det är inte okej, men när en klass lyckas knäcka läraren till utmattning och det blir vikarie och nya lärare varje årskurs så blir det kaos.

Ena barnet hade 2 förskollärare i förskoleklass. 1 lärare åk 1, en lärare åk 2 och 3 (då blev klassen lite bättre) 2 nya huvudlärare åk 4 och sedan ytterligare 2 nya åk 5. Behöver jag säga att det var stökigt? I efterhand har jag fått veta att det nog var minst 6 st(!) av 25 med någon form av npf-diagnos. En del höll dock ihop i skolan och bröt ihop hemma istället.

Matsalen tysta minuter är guld! Bara för att ditt barns klass kanske inte behöver det så finns det andra som behöver det.  

Dåligt ledarskap vet jag inte men för få resurser i skolan då alla ska ska gå i samma skola oavsett diagnos eller inte. Det var erfarna lärare men skolan drog in resurser och stoppade in 2 elever till istället där minst en av dem hade haft behov av stöd första tiden. 

Men synd att jag inte visste att du var så fantastisk för då hade jag bett dig komma och jobba i den klassen. Tack och lov har de numera splittrat hela den årskursen och blandat nya klasser.