• Anonym (Flyttångest)

    Flyttångest

    Jag och min särbo (Kalle) har varit tillsammans i 5 år. 


    Vi bor i två olika kommuner med 3 mil mellan oss, vi har varsitt barn från tidigare förhållanden. 
    Kalles barns mamma bor i samma område, så för honom känns det inte aktuellt över huvudtaget att flytta därifrån. Däremot är han okej med att flytta till ett annat hus men i samma samhälle.
    Jag och min son (11 år) bor i ett familjesamhälle där vi trivs väldigt bra. Min son har bott hos mig på heltid sedan oktober 2023, och vi har bott i samma hus i hela hans liv. 
    Jag och Kalle har mååånga gånger pratat om att flytta ihop, men kommer aldrig överens om vart vi skulle bo. Och för mig har det gått i dalar om jag vill eller inte. Jag är livrädd för att släppa vårat hus och släppa stället där vi bor, vilket Kalle är väl medveten om. Han har dock många gånger fått falska förhoppningar genom att jag haft bra dagar där allt känts toppen, och jag känt att jag velat flytta ihop. Sen kommer många långa dalar där jag inte känner att jag vill och ångesten tar över, vilket Kalle ser igenom hur lätt som helst, utan att jag säger något. 
    Kalle tycker att det är helt absurt att jag inte tycker det är självklarhet för mig att släppa vårt hus för att vi tillsammans ska flytta ihop och leva som en familj. 
    Jag har sagt med en klump i magen att jag kan gå med på att flytta till hans samhälle men inte till deras hus. 
    Men egentligen vill jag verkligen inte flytta till kommunen/samhället han bor i. Jag gillar inte det stället, jag tycker det är platt och tråkigt. 
    Där vi bor nu finns bad, Ica 5 minuter gång bort, pizzeria, och fin natur. 
    Där han bor finns inget vatten eller natur, inget Ica, utan man får ta bilen om man behöver handla. Man har bara smällt upp ett samhälle på en åker. 
    Jag har så mycket ångest för det här, och vet inte riktigt hur jag ska hantera det här. 
    Kalle blir bara besviken (blir arg) på mig för allt jag säger/tycker och känner. 
    Vi ska träffa en psykolog om 2 veckor. Hoppas det kan hjälpa oss någonstans. 
    Men nu börjar Kalle skicka länkar till hus i hans område, och jag vet inte vad jag ska svara honom för att han inte ska bli så himla besviken. 
    Allt känns bara fel. 
  • Svar på tråden Flyttångest
  • Anonym (Pia)

    Du får skriva en lista på pros and cons. Vad är viktigare, att bo med Kalle eller ha nära till pizzerian? 


     

  • Fjäril kär

    Viljan att flytta ihop ska ju finnas för att man vill satsa framåt på en relation.  Man kanske vill gifta sig eller skaffa barn eller bara få möjlighet ett gemensamt liv.

    Ni verkar dock ha hamnat i frågan om vem som ska få sin vilja igenom och vem som ska ha rätt. Är det verkligen det som ska få styra? Då har ni hamnat i diket....

    Vill ni flytta ihop måste ni båda vara villiga att lösa problemet med tex kompromisser av olika slag ,  olika varianter på kortvarig lösning i väntan på mer permanent lösning tex  . Ni måste vara villig att se positiva aspekter på en flytt och hitta lösningar på dom negativa bitarna... 

    Ni har blivit fiender i jakt på att få er vilja igenom.  

    Ni måste backa ,  tänka om och börja om

  • Anonym (Flyttångest)

    Just pizzerian är det ABSOLUT minsta problemet, styrk, radera, borste det!!! Lägg noll fokus på det! 


    Anonym (Flyttångest) skrev 2025-04-05 10:06:39 följande:
    Flyttångest

    Jag och min särbo (Kalle) har varit tillsammans i 5 år. 


    Vi bor i två olika kommuner med 3 mil mellan oss, vi har varsitt barn från tidigare förhållanden. 
    Kalles barns mamma bor i samma område, så för honom känns det inte aktuellt över huvudtaget att flytta därifrån. Däremot är han okej med att flytta till ett annat hus men i samma samhälle.
    Jag och min son (11 år) bor i ett familjesamhälle där vi trivs väldigt bra. Min son har bott hos mig på heltid sedan oktober 2023, och vi har bott i samma hus i hela hans liv. 
    Jag och Kalle har mååånga gånger pratat om att flytta ihop, men kommer aldrig överens om vart vi skulle bo. Och för mig har det gått i dalar om jag vill eller inte. Jag är livrädd för att släppa vårat hus och släppa stället där vi bor, vilket Kalle är väl medveten om. Han har dock många gånger fått falska förhoppningar genom att jag haft bra dagar där allt känts toppen, och jag känt att jag velat flytta ihop. Sen kommer många långa dalar där jag inte känner att jag vill och ångesten tar över, vilket Kalle ser igenom hur lätt som helst, utan att jag säger något. 
    Kalle tycker att det är helt absurt att jag inte tycker det är självklarhet för mig att släppa vårt hus för att vi tillsammans ska flytta ihop och leva som en familj. 
    Jag har sagt med en klump i magen att jag kan gå med på att flytta till hans samhälle men inte till deras hus. 
    Men egentligen vill jag verkligen inte flytta till kommunen/samhället han bor i. Jag gillar inte det stället, jag tycker det är platt och tråkigt. 
    Där vi bor nu finns bad, Ica 5 minuter gång bort, pizzeria, och fin natur. 
    Där han bor finns inget vatten eller natur, inget Ica, utan man får ta bilen om man behöver handla. Man har bara smällt upp ett samhälle på en åker. 
    Jag har så mycket ångest för det här, och vet inte riktigt hur jag ska hantera det här. 
    Kalle blir bara besviken (blir arg) på mig för allt jag säger/tycker och känner. 
    Vi ska träffa en psykolog om 2 veckor. Hoppas det kan hjälpa oss någonstans. 
    Men nu börjar Kalle skicka länkar till hus i hans område, och jag vet inte vad jag ska svara honom för att han inte ska bli så himla besviken. 
    Allt känns bara fel. 
  • Anonym (Härtill är hon nödd och tvungen)

    Hur skulle det se ut då om ni har ett nytt boende- blir det ägt lika av båda eller blir du hemlös om han gör slut?

    Jag tycker det är positivt att ni tittar på en ny bostad för då får båda pussla ihop hur det ska bli och inte att en flyttar in i ett redan inpinkat revir.

    Kan du hyra ut ditt boende i ett år innan försäljning och ha det som "livlina" så du kan känna efter mer om det funkar att bo där han bor, och även att ni trivs att bo ihop?

    Vad tänker han om hanteringen av barnen om det är mycket längre till olika aktiviteter, kommer han att göra saker då med båda barnen eller får ditt barn sitta hemma för att han har bilen? Har ni råd med varsin bil?

    Jag tycker ni ska tänka igenom hur en vanlig vecka kan se ut när ni bor ihop med barnen också, och två veckor om barnen har delat boende.

    Hur förväntar han sig att det ska funka, och vad förväntar du dig?

    Vem kör till skola och aktiviteter, vem handlar, vem tvättar, vem lagar mat, vad gör man helst på helgen, finns det några helger/dagar om året som är "heliga" och måste ägnas till vissa saker (jakt, båten, gamla vänner, cuper, mässor, Sweden Rock osv), vem ska fixa när släkten kommer?

    Jag hade inte övervägt att flytta ihop med en man förrän sånt var utrett, annars kanske de inte hittar till varken köket eller tvättmaskinen så fort kvinnan flyttat in.

  • Anonym (Särbo)

    Jag hade inte flyttat så länge mitt barn bor hemma, alternativt verkligen vill flytta till en ny kommun med allt som det innebär.

    Hur gamla är era respektive barn?
    Orkar du bo ihop med hans barn, det kan hända mamman något som innebär att ni har dem 100%. Ta med det i beräkningen.

    Hur är relationen till era ex? Är det bäddat för bråk eller är det lugna gatan?

    ------

    Jag lever själv som särbo, vi har varit tillsammans i snart tre år. Har inga barn att ta hänsyn till (vuxna). 
    Jag har en våning i stan, han har ett hus på landet.

    Vem skulle ge upp sitt boende? Ska båda eller bara en av oss?
    Ingen har bott med en partner i våra respektive hem, men jag vill ändå inte bo ihop.
    Samma avstånd, ca 20 min med bil.

    Är det så viktigt att bo ihop?
    Du verkar ju inte vilja innerst inne...

  • Auriela

    Gör som oss! Vi kom överens om att inte flytta ihop förrän alla barn är utflugna. Det har känt jättebra för alla parter. Nu när barnen är utflugna är vi fortfarande bekväma med att ha var sitt boende faktiskt?men pratar om att kanske flytta ihop så småningom. 


    Min åsikt är att man ska vara mycket försiktig med att flytta ihop med barn från tidigare förhållande. 


    Och när han är så rigid med att flytta är det ju du och Inte minst ditt barn som måste stå för hela kompromissandet. Det kommer inte bli bra. 

  • Aliona

    Lyssna på din magkänsla - du vill inte. Det är så tydligt i det du skriver. Måste man verkligen flytta ihop? Kan ni inte bara fortsätta som särbo, åtminstone så länge ni har barn? En dag kanske det kommer kännas helt rätt flr dig, och då är det dags att flytta ihop, men inte så länge som du känner som nu. 

  • Anonym (?)
    Anonym (Flyttångest) skrev 2025-04-05 10:06:39 följande:
    Flyttångest

    Jag och min särbo (Kalle) har varit tillsammans i 5 år. 


    Vi bor i två olika kommuner med 3 mil mellan oss, vi har varsitt barn från tidigare förhållanden. 
    Kalles barns mamma bor i samma område, så för honom känns det inte aktuellt över huvudtaget att flytta därifrån. Däremot är han okej med att flytta till ett annat hus men i samma samhälle.
    Jag och min son (11 år) bor i ett familjesamhälle där vi trivs väldigt bra. Min son har bott hos mig på heltid sedan oktober 2023, och vi har bott i samma hus i hela hans liv. 
    Jag och Kalle har mååånga gånger pratat om att flytta ihop, men kommer aldrig överens om vart vi skulle bo. Och för mig har det gått i dalar om jag vill eller inte. Jag är livrädd för att släppa vårat hus och släppa stället där vi bor, vilket Kalle är väl medveten om. Han har dock många gånger fått falska förhoppningar genom att jag haft bra dagar där allt känts toppen, och jag känt att jag velat flytta ihop. Sen kommer många långa dalar där jag inte känner att jag vill och ångesten tar över, vilket Kalle ser igenom hur lätt som helst, utan att jag säger något. 
    Kalle tycker att det är helt absurt att jag inte tycker det är självklarhet för mig att släppa vårt hus för att vi tillsammans ska flytta ihop och leva som en familj. 
    Jag har sagt med en klump i magen att jag kan gå med på att flytta till hans samhälle men inte till deras hus. 
    Men egentligen vill jag verkligen inte flytta till kommunen/samhället han bor i. Jag gillar inte det stället, jag tycker det är platt och tråkigt. 
    Där vi bor nu finns bad, Ica 5 minuter gång bort, pizzeria, och fin natur. 
    Där han bor finns inget vatten eller natur, inget Ica, utan man får ta bilen om man behöver handla. Man har bara smällt upp ett samhälle på en åker. 
    Jag har så mycket ångest för det här, och vet inte riktigt hur jag ska hantera det här. 
    Kalle blir bara besviken (blir arg) på mig för allt jag säger/tycker och känner. 
    Vi ska träffa en psykolog om 2 veckor. Hoppas det kan hjälpa oss någonstans. 
    Men nu börjar Kalle skicka länkar till hus i hans område, och jag vet inte vad jag ska svara honom för att han inte ska bli så himla besviken. 
    Allt känns bara fel. 
    Sluta ljug för din särbo! Klart han blir besviken och arg om du ändra åsikt, framförallt flera gånger.

    Säg bara att du inte kommer flytta men gärna vill ha honom kvar.  Därefter får han välja.
  • Anonym (M)

    3 mil är inte mycket. Han kan flytta lika väl som du. Hans barn kommer fortfarande ha nära nog till sin mamma för varannan veckas boende. Skolskjuts gör att ingen behöver köra 6 mil på morgonen. Barnet kan fortsätta i sin skola om det är skrivet på mamman.

    Alltså är det bara av bekvämlighet som han tycker att du skall göra alla uppoffringar.

    Flytta inte ihop just nu, när ingen skulle må bra av det.

  • Anonym (Särbo)
    Anonym (M) skrev 2025-04-05 13:08:21 följande:

    3 mil är inte mycket. Han kan flytta lika väl som du. Hans barn kommer fortfarande ha nära nog till sin mamma för varannan veckas boende. Skolskjuts gör att ingen behöver köra 6 mil på morgonen. Barnet kan fortsätta i sin skola om det är skrivet på mamman.

    Alltså är det bara av bekvämlighet som han tycker att du skall göra alla uppoffringar.

    Flytta inte ihop just nu, när ingen skulle må bra av det.


    Helt enig. Om de nu alls ska flytta ihop.

    Samboskap är inte alltid det bästa, för mig är det ett abslut tvärnej. Aldrig mer säger jag, särbo är helt överlägset.
Svar på tråden Flyttångest