Skärmfri barndom

När det funkar är det jättekul. Vi har också gjort det mycket. Men jag kan säga att det mina barn lärt sig via youtube inom akrobatik, gymnastik, dans, teckning och måleri liksom inte funkar i bokform. Jag är sååå avundsjuk! Det fanns ju inte när en annan var liten. (Jag tar igen det nu med instruktionsfilmer om stickning och trädgårdsskötsel. )

Det ökar med åldern, behovet av mobil, är min upplevelse. Och det var i princip i den åldern där TS tänker sig introducera skärm som skärm/mobilanvändandet ökar. Så där tror jag att TS tänker helt rätt. När barnen är nio, tio år blir det otroligt handikappande om kontakt med kompisar ska gå genom föräldrarna. Men det var det redan när de var sju, tyckte jag. Jag upplevde att barnen blev väldigt osjälvständiga när de inte kunde ringa en kompis utan att blanda in föräldrarna. När jag var barn gjorde vi upp om lek själva. Det kan inte barn idag om de inte får mobil tidigt, eftersom de fasta telefonerna är borta. Men visst. Man skulle kunna ha en mobil som används som en fast telefon. 

Att det är bättre för ögonen håller jag med om, även om obegränsat tv-tittande inte heller är bra för ögonen. Man kan koppla paddan till tv-skärmen om man ska se på film så är det problemet löst.

Vad gäller nacke så får man se till att barnen har en bra position båda när de använder padda och tittar på tv. Vi har en skärmhållare så att skärmen kommer i bra position när barnet tittar på film, eller, som sagt, kopplar till tv?n. I övrigt ser jag faktiskt inte skillnaden.

Om vi benar ut farorna: 
-Stillasittande. Man sitter lika stilla framför tv?n som framför paddan. 
-Konkurrerar ut sociala aktiviteter. Oavsett om det är tv eller padda så kan man begränsa till lika lång tid. Ingen skillnad.
-Försummar läxor. Samma sak där. Läxor först, sen tv/skärm. Ingen skillnad. 
-Olämpligt innehåll. Absolut större risk med padda med internet, men som förälder kan man kontrollera vad barnet ser. Man kan för övrigt se exakt samma program på padda som på tv, plus andra. Man behöver inte kolla på tiktok och snabba youtube-klipp bara för att man kollar på padda. 

Sen finns det en hel del fördelar med padda istället för tv. Man har större utbud av vad man kan se. För vår del är padda absolut fördelaktigt för att vi kan se på filmer och program från andra hemlandet. Eftersom vårt barn får svenska överalltifrån så peioriterade vi filmer och barnprogram på andra hemspråket, vilket var ovärderligt för språkutvecklingen. Svenska program ser han ändå på förskolan och fritids. Vi använder också internet till att hitta information och dokumentärer om ämnen som kommer upp eller barnet visat intresse för, alltså ett styrt tittande. Sen finns det en hel del spel som utvecklar förmågor snarare än passivt tittande på tv. Man kan också anvånda mobilen till att fotografera och göra små läroböcker på olika tema, barnet kan få göra undersökningar ute och ta reda på saker genom bildsök, vi har använt skärmen till orientering, barnet gör små filmer, kompisarna kollar på musikvideos och övar båda på att sjunga och dansa med, och de har robotar som de programmerar och styr med mobilen. Till sist använder barnet mobilen för att facetima med släktingar och vänner runt om i världen. 

Själv ser vi aldrig på tv men vi använder padda och mobil. För oss överväger fördelarna nackdelarna med hästlängder. Men oavsett om man använder padda, mobil eller tv så är det viktigaste måttfullhet. Att ha obegränsad tillgång till media och skärmar tror jag inte är en bra strategi oavsett cad man använder dem till. 

Mitt lågstadiebarn är nog det enda i klassen/kompiskretsen som inte får använda skärm. Mitt nu vuxet barn var nog också det enda. Ingen av dem var/är utanför.
Inte heller har jag hört av andra skärmfira barn som var utanför. Det är alltid bara föräldrar av barn som får använda skärmar som påstår att barn som itne får det blir utanför - det visar ju hur besatt vissa föräldrar är av sina barns skärmar, när de tror att man inte ens kan ha kompisar om man inte använder skärmar.

Jag känner faktiskt bara ett enda barn som är lite utanför och knappt leker med någon. Det är ett grannbarn och anledningen att hen är utanför är inte att hen blir utesluten för att hen inte får använda skärmar, utan för att barnet är så skärmberoende att hen oftast föredrar att sitta hemma och titta på TV och spela med sin mobil (som hen fick som 7 åring) än att leka. Och när hen väl kommer ut för att leka, gör hen det i kanske 30 minuter, sedan drar det hem till skärmen igen. Barnet har inte heller någon fantasi, kommer inte på lekar själv.

Jag förstår inte varför du har ett så oerhört behov av att försvara dig inför mig? Är du nöjd med ditt val? Dåså.

Jag är nöjd med mitt val. Jag tycker att mina barn visar på stora färdigheter som flera andra barn saknar och det gör mig trygg i att jag gör rätt val för mitt barn.

Vad olika det verkar vara i olika grupper. I min sons klass, en tvåa, är det bara ett par barn som har smartwatch och ingen som har mobil vad jag vet. De som har smartwatch har skilda föräldrar så föräldrarna vill kunna kommunicera direkt med barnen. Ingen av sonens kompisar kommunicerar eller bestämmer träff direkt med varandra utan det går via föräldrar. De närmsta kompisarma har heller inte tillgång till skärm så när de leker är de och åker sparkcykel, byter fotbollskort eller något annat. Jag antar att det kommer snart men så här i slutet av tvåan är det ingen av barnen i sonens kompiskrets som har mobil. 

Jag försvarar mig inte. Jag diskuterar en fråga som ts har ställt, och som jag också tycker är intressant och inte helt lätt. Det finns argument för och emot skärmanvändning och det är vad vi diskuterar här. 

Vi har alltid varit rätt avslappnade gällande skärmar. De fick inte skärm som förstahandsval när de var uttråkade som småttingar men vi har inga hårda tidsbegränsningar för skärmar nu när de är större. De fick första egna mobilen i åttaårsåldern. 
Deras förstahandsval vid val av aktivitet är aldrig/sällan skärmbaserat och de har inte heller varit så förhäxade/besatta av skärmar som deras kompisar som haft stenhårda regleringar kring skärmanvändande. De kompisarna vill aldrig göra något annat hemma hos oss än spela tv-spel eller kolla på mina barns mobiler.

Min teori är att lagom är bäst. Sätter man stenhårda regler kring skärmar blir det en jättestor grej och något extermt åtråvärt, har man inga regler alls och inte heller erbjuder alternativ eftersom det är najs med ett barn som sitter tyst och stilla framför en skärm så blir det inte heller bra. 

Sen beror det såklart på hur barnet är som person, vissa fastnar lättare än andra, man får liksom anpassa sig till hur just ens eget barn fungerar.

Men då är de kanske ganska små? Knappast 9-10 år, eller? Om de kommunicerar helt via föräldrarna, alltså?
här spelas det både onlinespel och brädspel f ö. De mer avancerade ihop med föräldrar för de yngre (eller om enstaka av 11-åringens kompisar är med, som inte har lika lätt för sig som övriga). Klassiska barnspel har de lämnat nu.

Som jag tidigare skrivit, äldsta är nio år.

Sociala medier och att ständigt kolla notiser är det skärmanvändande som skadar unga mest. Utebliven sömn och utevistelse när spelandet tar över med, men där är det mer en tidsfaktor än själva spelandet i sig.

Den grupp som mår bäst är de som användet skärmar måttligt. Inga skärmar-gruppen mår sämre.

Som förälder: prata med barnen. Föregå med gott exempel gällande skärm. Sätt barnen på fritidsaktiviteter. Om möjligt, gå eller cykla till förskola och skola. Läs högt för barnen, ofta och långt upp i åldrarna. Följ åldersrekommendationer på sociala medier och spel. Se till att skärmar inte finns tillgängliga nattetid. 

Jag kom att tänka på ett tips jag läste i tidningen häromdagen. Det var att ha en korg med speciella leksaker som man tar fram enbart när man tex behöver ringa samtal, laga mat eller ansra stunder då man vill distrahera barnet, alltså då många tar fram skärmen. 

Tack så jättemycket för alla svar och intressant diskussion! Det var kul och skönt att ta del av! 😊 Måttfullhet verkar vara nyckelordet och det är väl logiskt egentligen och något jag förstått innan också , även om jag själv ibland i smyg tänker att jag bara skulle vilja göra mig av med alla skärmar vi äger (förutom möjligtvis tv:n) då jag intalar mig själv att man skulle bli mer harmonisk då. Men så knackar verkligheten på dörren och säger "goddag!" 😅

Lycka till!

Nog för att barn ska leka och läsa, men ert barn kommer hamna utanför. Det gäller också att hänga med i sin egen tid och jag tror att ni har en mobil åt barnet innan tio ska ni se?

Klart det är en skärm, men telefonen och paddan förstör barns syn. Vi har ju muskler i ögonen som adapterar sig till att titta på något nära. Minns en nyhet för kanske 2 år sedan att man ser stigande siffror på att barn behöver glasögon i större utsträckning nu än förr. Tror helt klart att det hör ihop med smartphone/platt-användningen. 

Bara jag ser till mig själv när jag på mitt förra jobb så Jobbade med handskanner som man stirrade på hela dagarna och jag blev mer närsynt. Sen när jag började plugga och bytte jobb började jag se bättre på längre håll igen 

Av den anledningen är det viktigt att också vara utomhus för det är då vi tittar på riktigt långt håll. Ögonen behöver att man växlar mellan olika avstånd. (F ö ger bokläsning samma problem för ögonen kan ju vara bra att vara medveten om).

Kom att tänka på att FL nog inte är det bästa stället att be om råd för skärmfritt för alla vi här är ju online framför en skärm när vi är här. De som svarar kommer att vara de som har hittat en bra balans, som inkluderar skärmar, för deras familj.

Som en observation så känner vi åtminstone tre andra familjer i vår närhet som kör skärmfritt och alla berörda barn verkar må alldeles ypperligt.

Nej, böcker ger inte samma problem för ögonen som mindre skärmar gör. Böcker saknar dels det blå ljuset och har inte samma skarpa kontraster som en skärm har. Skarpa kontraster och pixlar gör att man anstränger ögonen mer än vad man gör vid vanlig bokläsning.

Sen är det alltid bra att vila ögonen efter cirka 20 minuter också när man läser, men ännu viktigare när man tittar på en liten skärm.

Folk tror att tv är mindre skadligt eftersom det är något de själva känner till från sin egen barndom. Det är en klassiker. "Allt nytt är skadligt". 

Skärmar kan vara bra eller dåliga beroende på vad man gör med dem! Spela spel med vänner är bra tycker jag, titta på 1000 tiktokvideor i sträck är dåligt.

Är man nybliven förälder är det ju inget problem alls. Det blir nog tuffare när barnet blir äldre i typ mellanstadiet.