Är förlossningen den värsta smärta du känt?
Ja, var den? Jag tycker inte den gjorde så fasligt ont. Ont, visst, men aldrig så att jag ville ge upp, skrika eller trodde jag skulle dö/gå av eller nåt sånt.
Inte den värsta smärtan jag känt.
Ja, var den? Jag tycker inte den gjorde så fasligt ont. Ont, visst, men aldrig så att jag ville ge upp, skrika eller trodde jag skulle dö/gå av eller nåt sånt.
Inte den värsta smärtan jag känt.
Nej, att (försöka) kliva ur badkaret med foglossning var det värsta. Det var visesrligen samtidigt som jag hade värkar, men inte en förlossningsrelaterad smärta.
Runt 10 minuter efter att Amanda var född frågade jag pappan om vi inte skulle åka hem och göra oss en till Så jag får faktiskt säga att jag nästan kan svära på att jag glömt smärtan och därför säger som jag säger.
MEN klart det gjorde ont, det gjorde det helt klart men en värre smärta är när man slår i tån i en tröskel (visst går den smärtan över snabbare men bra mycket ondare gör den), att få sprutor gör enligt mig bra mycket ondare (men jag är visserligen spruträdd så det mesta är nog psykisk smärta).
MEN runt 2 veckor efter förlossningen ville jag inte ha fler barn, jag hade blivit sydd och stygnen hade gått upp. Varje gång jag kissade sved det som bara helvete och jag grät på toaletten och tänkte att om min syster kommer och talar om att hon är gravid så ska jag fan råda henne till abort. För att inte tala om förstoppningen jag hade!
Nej det är inte den värsta smärtan.
Värre är den kroppsliga smärtan med kvarvarande foglossning/skadat bäcken som varit konstant (nästan i alla fall) i snart 4,5 år. Värre är den själsliga smärtan av att förlora båda mina föräldrar alldeles för tidigt.
Förlossningssmärtan går ju över och jag/vi fick ju "pris" för vår smärta.
JA!
Ja,utan tvekan.
Ja, ingen tvekan här heller.. Sista fl med lillgrabben var värre än mina 3 tidigare tillsammans!
Ja men jag trodde aldrig att jag skulle dö av smärtan, däremot så _ville_ jag helt seriös dö.
Jag röstade ja. Någon jämförde med att rotfylla en tand och det har jag gjort. Förlossningssmärtan var mycket värre tyckte jag. Där ser man hur olika det kan vara. Däremot så glömde jag smärtan direkt och nu sitter jag här och är gravid igen och tänker glatt gå igenom en förlossning till för att få träffa lilla bebben imagen.
Så visst är det den värsta smärtan jag känt. Men den försvann så fort barnet var fött.
Den värsta fysiska smärta, dock är psykisk smärta mycket värre...
Det var den mest djupgåendeoch intensiva smärtan jag kännt i hela mitt liv.
Jag rotfyller hellre alla tänder jag har samtidigt som någon piskar mig med spikförklädda läder-remmar på ryggen och drar ut mina naglar med tång om jag måste välja.
Men syskon, de blir det ifall allt fungerar som det ska, det är värt det