• Anonym (what???)

    HUR kan medicinsk abort finnas som alternativ???

    Hej! Man läser SÅ mycket negativt och rena skräck upplevelser om medicinsk abort här på FL. HUR kan den medtoden tillämpas? Och HUR i hela friden kan människor få göra den HEMMA???

    Vad är DIN upplevelse av medicinsk abort???

    Ska nämligen göra en själv och har panik iom vad jag läst här.....

  • Svar på tråden HUR kan medicinsk abort finnas som alternativ???
  • Anonym

    jag har gjort en men inte hemma utan på mvc och i mitt fall så gick det bra.Visst det gör ju ont med det får man räkna med.Men jag skulle nog aldrig vilja göra det hemma

  • Anonym (what???)

    Anonym skrev 2009-01-27 19:47:58 följande:


    jag har gjort en men inte hemma utan på mvc och i mitt fall så gick det bra.Visst det gör ju ont med det får man räkna med.Men jag skulle nog aldrig vilja göra det hemma
    Ok. Vad skönt att det gick bra för dig. Har trott att detta har varit ett skonsamt alternativ för kroppen och INTE en ren skräck och smärtupplevelse.

    Självfallet innebär det smärta o rädlsa, sorg att genomgå en abort, missförstå mig rätt, men av dömma av mycket som skrivits bla här på FL så verkar det helt orimligt!!!!

    En del vittnar om störtblödningar i flera månader, oerhörd smärta, embryon/foster som INTE kommit ut osv..

    Blir ju livrädd
  • Anonym (what???)

    *puffar*

    FLER som vill dela med sig????

  • Anonym (xxx)

    Jag har gjort en hemma för bara 19 dagar sedan. jag tycker att dte var åthelvete för enkelt för att vara en abort. Jag tog första tabletten på torsdagen, på lördag stopade jag in 4 slidpiller, 1 supp och två voltaren. Sen låg jag stilla i 1,5 timme för att inte alla piller skulle trilla ut och sen satte jag på mig en binda och gick på en långprommenad. Det kändes lite, men inte ens som en mensvärk när man var yngre, utan mer som att "jo det händer nog nåt" Det kom ut två klumpar den eftermiddagen och blödde lite och jag hade lite träningsverk i magen efter. Utöver det mådde jag kanon och jobbade och tränade som vanligt på måndagen.

  • Anonym
    Anonym (what???) skrev 2009-01-27 19:52:03 följande:
    Anonym skrev 2009-01-27 19:47:58 följande: Ok. Vad skönt att det gick bra för dig. Har trott att detta har varit ett skonsamt alternativ för kroppen och INTE en ren skräck och smärtupplevelse.Självfallet innebär det smärta o rädlsa, sorg att genomgå en abort, missförstå mig rätt, men av dömma av mycket som skrivits bla här på FL så verkar det helt orimligt!!!!En del vittnar om störtblödningar i flera månader, oerhörd smärta, embryon/foster som INTE kommit ut osv..Blir ju livrädd
    ja det förstår jag därför hade jag inte velat göra det hemma nu blev jag inte erbjuden det men nu när jag hör att man kan så nä för tänk om nått blir fel.Därför tror jag dom som gjort det hemma upplever det fruktansvärt för man e rädd och osäker när man e hemma och ingen kunnig i närheten.När jag kände att det var på väg ut så satte jag mig på toa och där hade dom förberätt med en påse och när det hade kommit ut kollade dom så allt kommit med som det skulle.Kändes skönt att höra att allt var ok
  • Anonym (what???)

    Anonym (xxx) skrev 2009-01-27 19:58:35 följande:


    Jag har gjort en hemma för bara 19 dagar sedan. jag tycker att dte var åthelvete för enkelt för att vara en abort. Jag tog första tabletten på torsdagen, på lördag stopade jag in 4 slidpiller, 1 supp och två voltaren. Sen låg jag stilla i 1,5 timme för att inte alla piller skulle trilla ut och sen satte jag på mig en binda och gick på en långprommenad. Det kändes lite, men inte ens som en mensvärk när man var yngre, utan mer som att "jo det händer nog nåt" Det kom ut två klumpar den eftermiddagen och blödde lite och jag hade lite träningsverk i magen efter. Utöver det mådde jag kanon och jobbade och tränade som vanligt på måndagen.
    ÄR det sant???!! Det låter otroligt.
    Hoppas att det blir på det viset för mig med.
    Hör så många skräckhistorier här på FL och började undra hur den här metoden överhuvudtaget kunde användas!!!
    Tack för ditt svar!!
  • Anonym (what???)

    Anonym skrev 2009-01-27 19:59:48 följande:


    ja det förstår jag därför hade jag inte velat göra det hemma nu blev jag inte erbjuden det men nu när jag hör att man kan så nä för tänk om nått blir fel.Därför tror jag dom som gjort det hemma upplever det fruktansvärt för man e rädd och osäker när man e hemma och ingen kunnig i närheten.När jag kände att det var på väg ut så satte jag mig på toa och där hade dom förberätt med en påse och när det hade kommit ut kollade dom så allt kommit med som det skulle.Kändes skönt att höra att allt var ok
    Jag ska vara hemma. MEN jag ska ha min bästa vän med mig som är utbildad sjuksköterska. Fanns inte tid på sjukhuset förrän om flera veckor och jag vill inte vänta. Tycker att det känns tryggare hemma, är lite rädd för sjukhus. Fast man blir ju nervös förstås.
  • Anonym (xxx)

    Förresten var det bara 10 dagar sedan och inte 19. Det löser sig, inget att vara rädd för även om jag oxå var orolig innan. Men ta det som det kommer. Smärtan kommer ju inte heller i panik utan byggs upp. Jag är smärttålig, men så länge man slappnar av tror jag att ala är det . Ladda med bra filmer och godis och nån som passar upp lite och en värmedyna, så gör du dig redo i soffan

  • Anonym

    Jag gjorde min på Octaviakliniken (Sthlm) för 11 dagar sen. Först var jag där en onsdag och tog den första tabletten. Sen kom jag tillbaka på fredagen och tog slidpillrena på morgonen. Sen låg jag inne där under dagen medan jag väntade på att nåt skulle hända. Delade rum med en trevlig tjej i samma situation. När vi väl fick röra på oss igen gick vi ut och tog en promenad. För henne gjorde det ganska ont, och hon fick både Citodon och morfinspruta. För mig kändes det mer som lite kraftigare mensvärk. Behövde inte ta några värktabletter alls. Började blöda efter lunch och vid tretiden åkte jag hem igen. Blödde en del under kvällen och de närmaste dagarna, men nu sen tre dagar tillbaka blöder jag inte alls. Sköterskan sade att det oftast var lättare för dem som fött barn innan och det har jag. Det hade däremot inte min rumskamrat. Tyckte att det gick väldigt smärtfritt. Jag var i vecka 8 + 5 när jag gjorde aborten.

  • Anonym

    När jag läser om er som näst intill haft en smärtfri abort så avundas jag er.
    Det tod ca 45min - 1 tim efter vaginaltabletten sen började jag få rediga smärtor i livmodern, efter en stund hade jag så JÄVLA ont att jag spydde som en gris och höll på att svimma av smärta. Fick en stor dos morfin rakt i skinkan som hjälpte lite granna.
    Sedan när jag satte mig på toaletten efter ett tag så kände jag hur flera stora klumpar rann ut och hela toan var full med blod.
    Men kommer aldrig nånsin mer göra medicinsk abort.
    Konstigt att man kan reagera så olika.

Svar på tråden HUR kan medicinsk abort finnas som alternativ???