IVF för oss som är snart 40. Våra chanser?

Dom skriver någon form av värde vid varje ägg/embryo i protokollet om jag har förstått det rätt. Så någon form av bedömning av kvaliteten verkar det vara även om dom har delat sig. Det vore som sagt intressant att veta hur det värderas. Jag hade ju t ex två blastocyster i söndags och fick tillbaka "den bästa" av dom två.

Appropå det här med ont i magen som jag skrev om häromdagen. Det hugger igen, strax nedanför revbenen. Efter lite efterforskning verkar det vara där gallblåsan sitter. Och efter ytterligare efterforskning kan man få problem med gallstenskänningar av tillskott av östrogen! Någon som har haft det? Finns det något man kan göra för att lindra det?

Ja, jag frågar hellre er kloka kvinnor här än att försöka få en telefontid till en doktor på VC om en vecka eller två.  Någon kanske har något bra husmorstips. För att dundra i sig lite Citodon är säkert inte så bra när man ruvar.

Skönt att höra (eller vad man ska säga) att fler haft något liknande. Man önskar att allt är biverkningar just nu så att man slipper något annat problem. Man vill ju bara ruva i fred liksom.

Jag vill önska er alla en riktigt trevlig helg!

Alltså.. .Jag mår vara naiv, men jag har väldigt svårt att tänka mig att man vill mjölka pengar ur folk utan resultat (även om jag också har tänkt tanken). För det är väl ändå otroligt viktigt med statistiken för klinikerna? Att man har en hög grad av lyckanden och plus? Det är i alla fall vad jag vill hoppas på.

Och Falun är ju i alla fall en klinik som faktiskt tar emot äldre och långtidsodlar även om man är över 39 år och således inte försöker förfina statistiken genom att bara ta emot dom som faktiskt kan lyckas inom kort.... Jag har fortfarande stort förtroende för Falu-kliniken även om jag skulle önska att jag fick en annan medicinering efter insättning nästa gång (om inte denna, femte gång, lyckas).  

Jag skulle vilja ha svar på en fråga. Om inte den här femte insättningen med toppenblastocyster (som vi har haft hela resan) lyckas så tror jag inte längre på att det bara är otur. Så... Jag har mediciner hemma som heter barnalbyl och prednisolon och är beredd att "offra" en blastocyst genom självmedicinering för att prova en annan väg än den svenska läkare vill ge.

Jag vet att det finns många kloka kvinnor här. Hur hade ni gjort om ni hade varit jag?
En fjärdedels barnalbyl och 10 mg prednisolon per dag? Hur länge? T o m vecka 12? Hade ni delat upp Prednisolonet till 5 mg två ggr per dag eller hur hade ni gjort? Och om det skulle bli plus, hur fasar man ut? När slutar man?

Jag har ingen läkare utomlands att vända mig till och jag gör detta på helt eget ansvar. Men jag tar gärna emot tips och råd innan jag kör igång själv. För jag kommer att köra själv, utan kunskap, men med ett stort hopp. Och ja, jag ska vänta in resultatet på den här ruvningen först, och troligtvis kör vi en full IVF i alla fall innan vi går på dom frysta. Allt för att få ut ägg medan dom är så fina som dom är. Men jag vill jättegärna ha lite svar så att jag kan ha en plan B, C, D, E eller F eller vad vi är på nu.. :) 

Tusen tack. 

Tusen tack. Ja, tankarna far iväg lite just nu. Idag känner jag mensvärk (BIM imorgon) och en förnimmelse i kroppen säger att det inte har lyckats den här gången heller. Jag vet inte, man bara känner det på något vis. Jag kommer inte att få någon blödning då jag äter Progynon.

Inför nästa försök så blir det självmedicinering. . Skulle du köra fram till testdag eller längre om det blev plus?

Tack igen! 

Nu jädrar ska det bli åka av i pillerskåpet framöver! 
Men visst, jag ger inte upp ännu. Inte förrän framåt fredag-lördag. Men det är skönt att ha en plan OM det inte går den här gången. Man får ett hopp om att man kan göra något annorlunda och det känns tryggt på något vis.

Kram 

Det ska bli spännande och höra vad din klinik säger om dina önskemål! Hoppas att dom säger ja!