BF våren 2011 i närheten av Malmö

Jag har hört både bra o dåligt om Malmö, men har själv fött där och det va stirrigt, obehagligt, hade knappt tid för en, otrevlig barnmorska. Samt att jag va med på min syster förlossning och upplevde de ännu värre än min. Syrran va inte alls nöjd. Sura kärringar till bm osv. Därför har jag valt att bojkotta de stället.
Självklart är inte alla så, och det har säkert varit bra för andra, men ger det absolut inte en chans till. (Var dessutom fullt den kvällen så vi gick vänta jättelänge i ett rum både innan och efter)

Har bara hört bra om Lund, även om där säkert finns de som upplevt sämre där, men inget jag har erfarenheter av osv. Dessutom kan man bada i Lund, vilket jag saknade galet mkt i Malmö.
Sen att vi bor 10 min därifrån är ännu bättre

Vill egentligen till Ystad, men alldeles för långt bort :-/

Gokväll alla.

Spännande o läsa om det här med avnavling. Jag hade ingen aning om att ens ordet existerade. Nu är jag påläst och givetvis får de bli senare avnavling. Pojken min ska ha bästa förutsättningar.

Var hos bm igår. Alla värdena va bra och han låg fortfarande med huvudet neråt. Gått upp 6 hekto på 1 månad. Lät inte bra, men inte dåligt heller. Sålänge jag äter, så är de ingen fara.

Idag var vi på ultraljud. Så underbart att se pojken igen. Han låg 4% över och väger nu ca 2045 gram. Beräknas väga 3600 gram. Lagom och bra Fick söta ansiktbilder, även om vissa ser läskiga ut, haha.
Såg ansiktet i profil och älsklingen räckte ut sin lilla tunga. Jag skrattade till och sa -det där vattnet kan inte va gott. Då svara barnmorskan -efter att förlöst barn i 40 år så har jag fått det mesta både på och i mig, vattnet är rätt salt!
Haha, tyckte de va så gjutet sagt, men uhe va äckligt :-P

Jag använde både Lustgas och EDA när jag födde min son. Lustgasen tog inte bort ngn smärta, men det va skön på nåt sätt. Kände sig perfgekt berusad, så jag orkade skratta och le mellan värkarna, svårt att förklara, men kommer klart använda den igen.
EDA är "lätt" och säga innan man vet smärtan att man gärna skulle vilja låta bli. Men ack så svårt det är i verkligheten. När man ligger där inne i 2.a fasen och smärtan är så fruktansvärt olidlig, hemskt, skrämmande och det står en ängel brevid och sängen som säger "vill du inte ha ohnt längre, så hjälper vi dig" (haha), man tackar INTE nej i den sitsen om man inte är hulken, och det va INTE jag i det läget.
När jag hör mamma säga "känner du inte värken?", och jag vänder mig om för att se på CTG.n som visar en otroligt krafig värk, menans jag inte käånner ett smack och har ett leende på läpparna. Det va de värt!!
Dock, såklart, finns de nackdelar med de mesta. Värkarbetet saktades ner rejält och jag fick dropp för att de skulle gå snabbare, men gick långsamt ändå. Kände även inte att jag var kissnödig, så blåsan blev kritiskt stor och sytnes utanpå magen, så jag fick kateter. Samt, så kände jag inte av några krystvärkar, utan fick snällt krysta vid varje värk ist, men de gick hur bra som helst. Ångrar INTE eda alls, och kommer lätt ta den igen.



(ursäkta stavfelen, för långa naglar, haha)

Jag har precis satt upp sängen, fått ordning på vagnen och tvättat och lagt ner alla kläder i hans byrå.

Förlossningsbrev och bb-väska känna några veckor bort. Det är jag som har sista BF här, medans jag e först i en annan tråd, hehe. 1 Maj är min påg beräknad.

Var på föräldrarkurs idag, riktigt mysigt och lärorikt, då man som sagt glömt bort väldigt mkt av förlossningen. Mkt är pga lustgasen, hehe.
Kul att mannen är så nyfiken och engerergad som han är. Så viktigt för mig då min sons pappa va ung, dum och omogen. Brydde sig inte mkt.

Nyss ätit pannkakor till middag, mätt & belåten i soffan medans pojkarna mina spelar Fifa 2011 på ps3. Hur kul kan de va? Usch,, hatar tv spel, hehe.

Jag tänker inte ta föräldrarledig förrän ca 1 vecka innan BF. Sen vill jag va ledig heltid till ca September månad. Därfter kommer jag nog jobba 1-2 dagar i veckan för att spara dagar, och eftersom jag så gärna vill gå hemma nästa sommar oxå, helskönt. Tyvärr blir det att mannen inte ska ta ut någon föräldrarledighet. Mest för att han snart (kanske) får nytt jobb, då är de inte så snyggt att dra på pappaledighet 6 månader senare. Vi förlorar dessutom pengar om han ska ta ledig ist för jag.
Jag klarar ju inte

Nåväl. Nu är det snart "En unge i minuten", alltid lika spännande.

Ha en trevlig kväll.

Paulamaula:

Här har du en tid som sover, för jävligt, rent ut sagt! Kissar ca 4-5 ggr, har så ont i höfterna, är orolig, vaknar tillomed av att katterna skiter. Räknat ut jag sover ca 3 tim/natt och sover bäst tidigt på morgonen. Men då ringer kl 6 för ska upp och lämna pojken till skolan..och sen börja jobb kl 11.

Och så undrar folk varför man är irriterad!

Yeahcarro: Jag såg de oxå. Alltid lika spännande och tårdrypande.
Kände igen mig med hon den rödhårigas förlossning. Grät oxå en hel del, då jag e dålig på att hantera smärta. Minns såväl hur BM strängt bad mig sluta gråta för att spara krafterna, men HUR lätt är de?!
Efter Eda blev allt mkt lättare och lugnare, även när värkarna kom tillbaka, för hade lixom samlat nya krafter.

Power to The drugs! Haha. ;-P

Goeftermiddag.

Cathie: Jag blev oxå erbjuden hinnsvepning och tackade giivetvis JA till de. Inget jag alls blev erbjuden under mina 3 veckors övergång med sonen, visste inte ens att de fanns.
Men hon sa att vi kunde börja göra de ca 1-2 veckor innan BF om jag ville, och ge de en chans att slippa gå över tiden denna gången med, om  de nu funkar på mig så att säga. Hon sa även att det oftast inte är ngt man rekomenderar till förstföderskor, utan 90% får det vid andra eller fler.
Men ska verkligen göra de och ge de en chans, oavsett hur obehagligt det är. Tror knappast det är i närheten av förlossningsvärkar ändå.

Min lille kille är helt galen. Så galen att jag blir orolig nästan. Han sover ALDRIG, utan det är så illa att om jag inte kännt honom på 30 min så blir jag skiträdd. Men att han aldrig sover och så som han krigar där inne gör mig lite illa till mods. Vet inte varför, upplevde absolut inte de med sonen.
Sen så är de tyvärr så att jag har en "ytlig" nerv i klämm typ längs ner i livmodern där barnet ligger med huvudet och slår mot. Så VARJE gång jag sitter eller ligger ner så börjar han kriga där inne, extremt mkt och är vaken i timmar. Under dessa timmar skriker och gråter jag av en oootrolig smärta flera ggr. Mannen och sonen blir såklart rädda, och oroliga över mig. Det gör så ONT att man knappt kan tro de. BM förklarade fint hur många beskriver smärtan (som om ngn sticker upp en kniv i underlivet och snittar), och jag kan fan bara hålla med. Det jobbiga är att de blir bara värre och värre ju större/starkare han blir.

Usch nääää va trött jag är på vara gravid, vill bara ha honom här nu.

Va kul att det är så extremt nära för många nu..

Mysig o spännande läsning. Får en att längta ännu mer.
Har fött barn tidigare o måste få erkänna att du/din kropp klarade de så bra utan några större smärtor. Då jag själv låg i ca 13 timmar i den aktiva fasen med otroliga smärtor så är jag rätt så avundsjuk.
Man kanske har tur denna gången, när de gäller mindre ont :-P

Ett STORT grattis till er!!!!

GRATTIS!!!!!!!!

Fy vad avis jag blir...härligt!!

Gokväll.

20 min kvar till "En unge i minuten" :P

Jag blev som sagt erbjuden i vecka 38+6 alltså om ca 2 veckor. Är helspänd och förväntansfull, även om jag vet att det kan resultera i inget resultat eller massa pinvärkar.
Skulle va typ 50/50 :)

Har du bestämt dig Cathie? Vilken vecka ska du hinnsvepas (om du ska)

:)

Paulamaula: Stort grattis!!!!

Sniffa lite bebis från mig med