Äntligen plus efter IVF, BF hösten/vintern 2011

Lulis: Vad spännande, förstår att det känns nervöst, men snart är du mamma! Håller verkligen alla tummarna för dig under morgondagen. Kraam vännen!

Enya: Precis så har jag det också och det kom i ungefär samma vecka som du, ungefär v 27 tror jag. Helt orkeslös och kunde inte äta något eftersom jag blev äckligt stoppmätt på en gång. Magen var stenhård och lite öm och väte som sjutton. Jag har inte heller gått upp så mycket (3,6 sist jag vägde mig) men magen växer massor. Nu börjar det bli bättre, är hungrig och kan äta igen, magen stramar mest därnere (antagligen pga tyngden) men jag är fortfarande väldigt orkeslös. Tror kanske det händer mycket med tillväxten av bebisen nu, kroppen reagerar.
Ring din BM om du är orolig. Vila mycket, ät lite men ofta och drick mycket vatten.
Ta hand om dig, kraam!

Speck: Stackars er! Hoppas ni kryar på er snabbt!!

Jis: Vad bra att W sov hela natten, då kommer ni att få en bra resa hem, tror jag!

Skatten: Hur mår du? V 31 snart eller hur, visst har tiden gått fort!

vinterbebis: Jag köper gärna kläderna av dig, vad gullig du är som tänkte på mig!! Ska jag inboxa dig min adress så kan du väl bara skriva vad du vill ha för dem?

Vickan: Grattis i efterskott! Stackars liten som har ont av tanden! Kram!

Jis: vad skönt att bilresan gick bra. Rolig artikel, hon hade koll på läget

Aurora: Hoppas eksemen försvinner med kortison och att allt gick bra på BVC.

kattm: Jag har också jättesvårt att skämma bort mig själv. Jag går på massage varannan vecka pga ryggont, det är väl det jag unnar mig (och faktiskt slängde jag in en fotmassage till tiden nästa vecka! Olikt mig..) Jag ska också ut och köpa amningslinnen och BH:ar

skatten: Japp, v 31 i tisdags. Jag blir bara större och större om magen, maken är lite orolig hur de ska få plats därinne...

Lulis: Hoppas allt har gått bra och att du är en stolt mamma nu! Kraam!

Jag bara älskar att vara gravid, med alla krämpor, smärta, otymplighet som det innebär. Jag är så himla lycklig! Kanske detta blir ända gången jag är gravid i mitt liv och jag är så tacksam att jag har haft möjligheten att få vara sjukskriven och njuta av den här tiden. Hade jag jobbat hade alla krämpor bara varit jobbiga, men nu kan jag se förbi dem och njuta istället. Vi kommer inte tänka på syskon eftersom vi har lyckan att de får varandra, men blir det så blir det. Vi kommer nog donera bort de vi har i frysen när den tiden är inne. Så känns det nu iallafall. Hade vi fått ett barn hade vi nog satt igång med FET efter 1,5 år eller så eftersom maken är 41 och man vet inte hur lång tid det tar.

Kram till er alla!

söte: Vad skönt att allt gick bra och stort grattis till en liten dotter!

Oj, har totalt missat ditt tidigare inlägg.
Det är jättesvårt att svara på. Jag hoppas såklart att de har försökt att trösta i första hand, annars är det ju helt horribelt.
Vi har haft barn som blir jätteledsna när föräldrarna lämnar men som absolut inte vill ha någon tröst, blir hysteriska om man tar i dem och skriker om man pratar med dem. Det är jättesvårt att veta vad man ska göra, men det som jag personligen tycker är viktigast är att de inte är ensamma. Även om de sparkar och bits bukar jag bära in barnet till avdelningen där vi andra är. Kanske låter hårt men jag vill att de ska kunna se mig hela tiden och veta att jag är där även om de just då inte vill vara nära mig. Jag tycker absolut att barnen ska få visa sina känslor och de får gärna vara arga/ledsna men ibland är det svårt för ett barn att komma till en vuxen efter ett utbrott för de vet inte om det är okej. Då vill jag kunna ta det initiativet när barnet har lugnat sig så att barnet slipper.

På din beskrivning låter det som om barnen står själva i tex hallen och är ledsna, det skulle jag eller mina kollegor aldrig tillåta, då skulle vi istället avleda (tex be om hjälp att duka till frukost, läsa saga, rita, pussla) allt för att få tillfälle att få barnet att bryta sin ledsenhet och känna trygghet tillsammans med oss. Oftast blir det bättre när barnen kommer igång med en aktivitet och får känna närhet och får tröst.

Nu är ju detta så som jag tycker och gör, det är absolut ingen sanning och personalen känner barnen och gör förhoppningsvis det som är det bästa för barnen.

Det jag tycker du ska göra är att säga till personalen "det står en ledsen liten här, men det vet ni kanske?" Verkar personalen inte bry sig eller ger ett svävande svar tycker jag att du ska gå på lite mer typ "ska jag ta in barnet till er s det inte är själv", verkar de fortfarande inte bry sig tycker jag absolut att du ska ta upp det med föräldrarna.

Får du däremot ett tydligt svar där du känner att de verkligen har gjort allt för att trösta barnen så kommer du nog känna dig tryggare. Men jag personligen ifrågasätter varför barnen är ensamma när de är så ledsna så får du inget svar på det tycker jag att du ska gå vidare till föräldrarna.

Blev ett jättelångt svar, hoppas du förstår hur jag tänker.
Kram!

vinterbebis: har inboxat min adress.

Luella: Tror inte föräldern kommer ta det som att du tycker hon är en dålig förälder, du vill ju bara dennes barn det bästa. Om de har kommit överens om något så vet du det, om inte så kan ju den föräldern ta diskussionen med personalen. Hoppas allt löser sig till det bästa! Kramis!

Kelsson: Såklart att det går bra med papperstallrikar! Det finns jättefina med mönster och färger. Alla är ju där för Jennis och er skull, inte för att kolla porslinet

Ska iväg idag och köpa en tvilling- amningskudde, hittade en på blocket med avtagbar klädsel. Hoppas jag gillar den (annars köper jag den ju inte såklart). Nu börjar det kännas mycket mer verkligt, imorgon ska sängar och tillbehör handlas. Sedan är det flaskor, skötgrejjer och sådant kvar, men det väntar jag nog lite med. Ska få en himla massa kläder av mina kusiner (de hade två stora kartonger så jag tror jag klarar mig ett tag...) Börjar bli nervös. Bebisarna kan ju komma närsomhelst egentligen! Läääängtar!

Idag var vi och köpte spjälsängar och tillbehör på IKEA. Oj, vad verkligt det blev helt plötsligt! Hur många gnger har man inte smugit runt på barnavdelningen och kollat sängar, skötbord, barninredning och längtat och önskat och nu fick vi verkligen köpa!!!!

Jordgubbe: Usch, stackars dig med foglossning. har du bälte? Det är inte något unsiversal-hjälpmedel, men hjälper tex när man går i affärer eller lite längre sträckor. Sen är det egentligen bara vila som har hjälpt mig, så en sjukskrivning är inte fel alls. Hoppas det inte blir värre.

Vickan: Såg inte programmet och missade reprisen idag, men vad häftigt att f se sin bror tävla så!