IVF Umeå

Idag är jag arg, uppgiven å jävligt less..

Vaknade för ett tag sen av att jag mådde illa.. låg å riktigt njöt ska ni veta.. jag tänkte: nu börjar det här jag längtat efter så många år så många gånger...

Gick till sist upp.. för att ännu en gång kolla om plusset blivit nå starkare..

Jag blöder.. å de ordentligt!

Gjorde ett test iaf å det är nog det svagaste hittills.. Hej då livet.. hej helvete..

tack för omtanken, tyvärr så var testet så sanslöst svagt att jag tror inte att jag ens sett ngt om det inte vore för att jag vet att jag plussat tidigare..

Tar åter igen om paus härifrån för att fokusera på jobb ett tag!
vad gjorde man utan iaf de 8 tim å tänka på annat! 

Tack för alla styrkekramar och tankar!

Tyvärr blöder jag riktigt mkt, sen igår, så det är bara å konstatera att det är kört..

Hoppet hade bara blivit så stort eftersom jag plussat, och klarade mig över bim..
Känns som en mindre evighet till man får börja hoppas igen..
Å jag ville verkligen slippa ett plock till..
Men vad göra?

Känner hur jag blir mer och mer apatisk mellan försöken och bittrare å bittrare...
Livet är orättvist...
Om tårar hade hjälpt hade jag varit gravid för flera år sen..
Det känns som knäppt att man är en del av procenten som inte får barn själv, sen är man en del av procenten som inte lyckas inom 3 försök, sen är man en del av procenten som har faktorer från båda parter och kanske en del av procenten som aldrig lyckas..

Jag önskar snart att ngn kan säga åt mig att det inte är lönt å försöka mer..

För hur i världen ska jag själv, kunna avgöra när jag inte orkar mer..
När avgör man att livet ska bli ensamt?
När bestämmer man sig att drömmer får förbli en dröm..
Varje dag som går till att vänta känns som en dag jag lika gärna kunnat hoppa över..
Fokus på annat får man ofta höra, men hur då?

 

Tack för varma tankar...
Idag känns det apatiskt, men har tagit tjuren i hornen och bokat en tid hos en kurator..

Angående adoption ÄD eller SD, tyvärr är min andra hälft inte med på de tankarna, så denna väg är vår väg att ta oss fram igenom.

Men ett försök till innan sommaren..  

Någon gång måste det gå, men ibland blir frustrationen för stor och stark och tar övertaget.

Tack återigen alla..

finns det ngn fler här som har faktorer från båda sidor?
 

Familjelycka: I 3-packet ingår ett frysförsök men INGA infrysningar, de kostar 4000 per gång.
 
Jag har haft alla doktorer som jobbar fn på kliniken och alla är lika kompententa och duktiga, enligt mig.
Gadaha, jobbar nog inte längre då jag aldrig mött henne.
 

Det skulle ju va familjelyckan inte Nektar :/

Grattis till er som plussat och tufft för er som det inte gått vägen för.

Jag har varit tyst här ett tag, för att försöka samla kraft igen, och det känns bättre nu men det är klart nu kan det kanske inte kännas annorlunda.

Häromdagen var vi in på ultraljud och fick se 2! små pickande hjärtan, fortfarande så tidigt, (fick komma in tidigare på vul pga av stängningen)  
Så nu går dagarna om möjligt ännu saktare.
Men hoppet är starkare än någonsin tidigare.

Trevlig sommar på er alla!
 

Så fort jag börjar hoppas så ska benen slås undan på mig...

Jag blöder... mkt..

Tack alla för omtanken..
Kvinnokliniken sa vänta å se, men jag köpte mig ett ultraljud på privatklinik, och snacka om att vi var förvånade när vi for därifrån när båda två fortfarande pickar på..
Har en del slagg som kommer å ibland rött.. Men dr, sa att allt såg ut som det ska, men att en blödning Aldrig är positivt...

Så jag tar det lugnt å hoppas på det bästa!