Nordic IVF Center Malmö

Har du använt samma test som innan? Jag brukar testa på morgonurin (det rekommenderas?). Testa igen om det inte börjat blöda mer. Tråkig utveckling annars, beklagar!

Har ni sett Q-IVF:s sammanställning 2014? Det är över behandlingar under 2012, men jag tror även att det är data från 2010 och enkätsvar från 2013. Intressant statistik!

www.ucr.uu.se/qivf/

Intressant att se att majoriteten FET som gjordes var på korttidsodlade embryon då. Idag är det nog fler överföringar av blastocyster? Det borde väl i så fall ge utslag i statistiken över fler lyckade FET, i alla fall i kommande rapporter? (jo, har fokus på FET eftersom det är det vi ska göra nu, förhoppningsvis redan i april).

Grattis!! Spännande att se om det är ett eller två som tagit sig!!

Vi ska till kliniken om lite drygt en vecka för att diskutera vårt FET (syskonförsök). Hittills ingen mens sedan graviditeten..men väl fyra veckor med mensvärk (oh yeah! ). De får väl sätta igång mig då. Kanske det rentav blir ett stimulerat FET..

MålaMittHjärta: Det beror på era förutsättningar. Är ni unga och har god äggreserv och mer "logistiska komplikationer" har ni kanske goda möjligheter och kan börja med en behandling.

Vi ville inte ta några risker, tänkte satsa helt och fullt från början, så vi köpte 3-pack. Vi hade ju tur som lyckades på första försöket. Vår son blev dyr! (jo, eftersom han även föddes tidigt och var sjuk fick vi börja vårt föräldraskap med VAB i en hel månad båda två - så cirka 100 000 har han väl kostat inklusive 3-packet och alla övriga vårdkostnader)

Jag är äldre än du (är dock inte 43 ).

Den statistik de nämner låter ganska "allmänt hållen", trots att man ju kan ha olika anledning till varför man behöver göra IVF. Vissa förutsättningar gör det lättare eller svårare att lyckas (ont om ägg, låg befruktningsgrad, svår endometrios etc ökar exempelvis risken för att det tar längre tid). Att alla inte har det lika är ju det som gör det svårt med statistik inom just IVF.

Jag förstår att det är tufft att få ihop det ekonomiskt. Vi ville inte tömma hela vår buffert (och vi hade andra riktigt stora utgifter det året) så en liten del lånade vi faktiskt (nu återbetalt). Vi jobbar ju både jag och min man, så vi kunde lösa det. Jag är hemskt tacksam för det.

MålaMittHjärta: Hur länge har ni hållit på? Du är snart 30, så ni har gott om tid att ta nya tag om ni tröttnar så länge din man är okej med att bli pappa en bit i de 40. Du/ni har dessutom barn sedan tidigare?

Statistik, jo. Då är vårt nästa försök dömt att misslyckas (vem får två barn på två försök?) men samtidigt blir det ju inget om vi inte försöker. Jag vet faktiskt inte hur jag skulle må om jag blir gravid igen. Det var ju så många komplikationer sist. Det kanske blir ett tidigt och litet barn igen? Samtidigt kommer jag att vara övervakad av specmödravården nästa graviditet (om det blir någon) så det blir ingen chock i så fall utan jag kan vara mentalt förberedd, åtminstone lite.

MålaMittHjärta: Vi gjorde också ICSI förresten.

MålaMittHjärta: Då är vi nästan i samma båt! Nästa försök känns..tja, som om man inte riktigt tror att det kan gå vägen för att det skulle vara "för tursamt". Vi ska börja med våra 6-dagars som vi har i frysen, så får vi se sedan. Vi ska till kliniken imorgon! Just nu är jag ju föräldraledig och min man jobbar - inte fetaste ekonomin här heller..

Sindyrella1983: Oj, det går framåt! Det kanske är två? Jag fick aldrig några större utslag på testerna med veckoangivelser (och då oroade jag mig för det förstås!).

Vet precis vad du menar med väntan! Jag hade en jul och nyårshelg att sega mig igenom före första VUL:et. Hoppas att det går bra när ni väl kommer dit!

Vi har varit på kliniken och jag är irriterad och missnöjd. Jovisst, vi är tidigt ute med syskonförsök, men det finns flera skäl till det, min ålder och de komplikationer som vi haft, bland andra. Vi brottas ju potentiellt med andra komplikationer än fertilitet.

Oavsett våra skäl så är det inte klinikens sak att skuldbelägga mig/oss genom att säga att "vi borde njuta av vår son" (som om vi alltså inte skulle göra det - det är väl SJÄLVKLART att vi gör?), som om syskonförsök skulle utesluta det. Det är ju faktiskt FET vi ska göra, inte full IVF med färskförsök och nedreglering med en massa hormonpåslag. Och jag mår bra här hemma under mammaledigheten - vi mår bra alla tre. Jag skulle ju vara långt mer stressad om jag hade hunnit gå tillbaka till jobbet.

Vi ska ju använda våra blastocyster nu, men för eventuellt kommande färskförsök kanske vi väljer en annan klinik.