Lyckad medicinsk abort

Vad skönt att det gick bra! Bra motvikt till alla dåliga historier också. Tycker stämningen här inne kan vara alldeles för dålig i abortforumen, många som skrämmer upp varandra eller guilttrippar de som av någon anledning vill göra abort.

Hej!

Jag har gjort 2 st medicinska aborter med 4 års mellanrum. Första gången låg jag inne på kvinnokliniken en halvdag och andra gången gjorde jag det själv hemma. Första gången fick jag riktiga sammandragningar, hade ont och var helt dåsig efter allt lugnande. Blödde ca 4 veckor efteråt och efter andra gången behövde jag inte ta nåt smärtstillande alls och blödde som en vanlig mens efteråt, 4-6 dagar. Så det kan vara väldigt olika.

Så skönt att höra att det gått bra. Jag ska också genomgå en medicinsk abort och har hunnit läsa många skräckhistorier. Förstår att det alltid är en svår upplevelse men känns ändå tryggt att läsa att det gått bra för vissa.
Jag har en resa inbokad två veckor efter min abort... Undrar om jag kommer kunna åka på den..?

Hej! Du kan absolut åka på din resa,om du inte är allt för besvärad av blödningarna. Ska du göra din abort hemma eller på sjukhus? Ett tips, lyssna inte på alla skräckhistorier, folk överdriver så mycket, även om jag respekterar att man upplever det olika. Det som händer kort och gott är att du efter några timmar efter tabletterna känner sammandragningar, vilket gör att du vill gå på toaletten. Själv gick jag på toa vid 2 tillfällen under "abort-timmarna". Och när man krystar på då så kommer det blod, ganska mycket och en del klumpar. Men man behöver ju inte titta ner i toaletten..

När jag gjorde min senaste abort hemma, så fick jag med mig smärtstillande och till och med morfin hem om jag skulle få jätteont. Men jag behövde inte ta nånting. Då hade jag mer ont första gången, och hade då en tens-apparat på magen.

Försök om du kan att vara avslappnad inför abortdagen. Jag låg hemma på soffan, kikade på tv och hade laddat upp med tidningar. Lite drygt att ligga på rygg och bara vänta på att få ont. Ha gärna en vän/pojkvän hos dig så kommer det kännas tryggare. Det kommer att gå jättebra ska du se!

Kram på dig!

Jag ska troligtvis göra den inneliggande på sjukhus eftersom jag har epilepsi och dom behöver ha lite extra koll på mig. Pratade precis med dom och skulle få ett återbesök innan jag åker iväg för att kolla att allt är som det ska.Så får hoppas att det går vägen...ska försöka hålla mig lugn. Funderar kring de första tabletterna man tar..Kände du någonting av dom? ont eller så?

Hej!

De första tabletterna stoppar man in mellan benen, eller sköterskan gör det på dig om du är på sjukhuset. De är de som framkallar sammandragningarna i livmodern. När jag hade fått dessa fick jag också svälja lugnande och smärtstillande tabletter i förebyggande syfte. Det tar 1-3 timmar innan man känner något av slid-pillrena. Sen är det som mensvärk fast x 10 typ när de tsätter igång.. Man liksom känner att det är nåt som vill ut och man vill gå på toa och trycka på.

Men som sagt, mensvärk x 10 eller 100, så upplevde jag det första gången. Kommer ihåg då att sköterskan sa: "Den här typen av smärta är precis samma typ som vid förlossningsvärkar, fast då är de såklart mycket kraftigare." Kommer ihåg då att jag tänkte "Herregud, om en abort gör så här ont, så ska jag aaaaldrig föda barn"

Men andra gången när jag gjorde aborten hemma så upplevde jag mer lite "hugg" i magen bara, som vid en vanlig mensvärk ungefär. Så bli inte skrämd av min första upplevelse:) Det är så olika. Och de här sammandragningarna/värkarna du får håller i sig nån/några minuter åt gången, så det är inte så att du ligger med smärta under flera timmar. Skönt att du får vara på sjukhuset, då har du en sköterska som kommer in till dig regelbundet och tittar till dig.

Skriv gärna sen och berätta hur du upplevde det. Det är ju såklart inget som är roligt att gå igenom men det behöver definitivt inte bli nån skräckupplevelse heller. Oj, sorry för det långa svaret:)

tack för din info! Känner mig lugnare nu. Hoppas på att allt kommer gå bra och att det inte kommer göra allt för ont.
Ska få en besökstid innan resan också för att kolla att allt verkar bra.
Återkommer med hur det gick, hjälp!!

gjorde min abort igår och det gick bra. Gjorde inte speciellt ont. Tror dessutom det mesta kom ut med den första tabletten. Blöder ganska mycket idag. Skönt att det är över!
 Det som verkade konstigt är att jag inte bokades in för ngt återbesök eftersom jag ska resa iväg om 2 v. Fick med mig ett gravtest att ta efter 3 v. Jag frågade om det gick att få ett VUL innan resan för att kolla att allt är ok, men enl sköterskan på KS "var det ingen idé för man skulle ändå inte kunna se något" Hon sa att många läkare har det som rutin utan att det egentligen finns ngt syfte.. Dom borde ju vara experter så är väl bara att lyssna? Eller ska jag boka tid hos min gyn för säkerhets skull?

Hej! Vad skönt och höra att det gick bra och att äntligen fått det gjort. Jag fick ett återbesök bokat när jag var där på KS första gången, och vid återbesöket behövde jag bara lämna ett urinprov så kollade barnmorskan med en sticka i muggen typ. Men de låter väl en göra mer och mer hemma verkar det som. Nu får du ta det lugnt och vila ett par dagar!

Härligt att höra att det gått bra. Ska själv börja min medicinska abort 21 januari. Är rätt nervös och orolig över ingreppet. Jag vet ju inte hur jag kommer reagera då och vad jag har för känslor. Även om det är en självklarhet för mig att göra abort just nu. Sen ser varken jag eller min pojkvän det som ett barn nu och på så sätt är det antagligen lättare att göra en abort.

Måste dock erkänna att jag kollat lite väl mycket i trådar där abortmotståndarna gafflar högst och sidor som förespråkar livet i alla lägen och att det gjort att jag fått lite mer ångest kring det hela. Har dock lovat min kille nu att inte ta åt mig för vad som  skrivs och att inte ha ångest för mitt egna beslut som är rätt beslut gällande mig, min kropp och oss två.

Jag tycker verkligen att du enbart ska utgå från din och er situation och ingen annans. Jag och min kille gick och pratade med en kurator innan vilket verkligen hjälpte mig och honom. Hon ställde massa bra frågor som gjorde att vårt beslut kändes tryggare. Hon sa att jag skulle fundera på de orsaker som låg bakom vårt val när jag kände att jag tvivlade på beslutet. Bara du kan välja. Vi pratade mycket med varandra, jag och min kille. Ska man sätta ett barn till världen så ska det enligt mig finnas en trygg relation och en trygg situation i övrigt, och en längtan. Självklart var aborten ingen rolig sak att besluta om eller gå igenom men jag har inte ångrat mig. 

Tack. Ja jag försöker gå utifrån min egna situation, att det inte passar med ett barn nu varken för mig eller min kille av flera olika anledningar. Jag vet inte om jag behöver prata med någon då jag ändå är säker på mitt beslut och jag och killen pratar väldigt mycket med varandra om situationen som sådan.

Men då jag är en person som lätt tar åt mig, känslig och väldigt hård mot mig själv så blir det lätt att vare sig jag vill eller inte så tar jag nog åt mig om vad som skrivs. Hur oansvarig jag är som har sex utan skydd, vilken belastning detta är för samhället. Aborter kostar ju jättemylet skattepengar och allt annat vad rabiata abortmotståndare rabblar ut sig. Lägger upp bilder om hur fostret ser ut vecka för vecka. Ja jag vet att det är ett liv. Jag personöligen ser det inte dock som något fullvärdigt liv ännu, då det som är i mig inte i nuläget skulle kunna överleva utanför min livmoder.

Känner mig hemsk emmelanåt som längtar till aborten så jag får det gjort. Samtidigt som jag skrivit innan kanske det blir jättejobbigt, är rädd för smärtan och andra komplikationer. Är glad att jag har min kille, som är helt underbar och stötar mig fullt ut i detta.