Några/någon runt 35 år som vill följas åt på vägen mot ett plus?
Håller tummarna Lantlollan!
Håller tummarna Lantlollan!
Lantlollan, trist med mens!
Jag har inte tillgång till dator och fattar inte hur man kompletterar i mobilen men jag har BF 24/9 tror jag. Får väl det mer fastslaget senare.
Funderar på att åka till gynakuten i morgon eftersom jag har ihållande "hugg" i vänster sida. De gör inte jätteont utan mer bara känns men jag är lite orolig eftersom jag när jag var yngre hade en klamydiainfektion som gick upp och infekterade livmodern. Ändå tänker jag att jag borde ha haft mycket ondare om det hade varit fråga om utomkvedes, är ju ändå i slutet av vecka sju nu. Ursäkta ventilation men det är så jobbigt med all oro.
Aftonstjärna, det verkar ju vara himla olika det där. Vissa visar ju plus fem dagar innan medan jag fick ett solklart minus tre dagar innan BIM och ett lika solklart plus dagen efter BIM.
Läget är lite upp och ner nu. Har varit på gynakuten där de först konstaterade MA men till slut hittade ett litet litet embryo och eventuellt såg hon även hjärtslag. Läkaren verkade mer positiv än jag själv men så är det rätt svårt att gå från att acceptera MA till att faktiskt vara gravid igen. Känner mig fortfarande tveksam. Enbryot var också mycket mindre än det borde vara med tanke på vilken vecka jag är i men det kunde bero på flera saker sa hon. Deb växer ju också rätt snabbt så ett par dagars missräkning har ju betydelse för storleken. Jag väljer att tro på ett friskt embryo med hjärtslag. Ska få nytt vul om två veckor så förhoppningsvis har den växt till sig då och jag kan se tydliga hjärtslag.
Det visade sig också att jag har ett myom i livmodern på ca 4cm som du är det största orosmomentet som gör att det kommer att vara omöjligt att slappna av det minsta innan graviditeten har gått så långt att bebisen kan överleva även om den kommer ut för tidigt. Min förhoppning är så klart att myomet inte växer eller växer väldigt lite och inte kommer att störa graviditeten. En väldigt omtumlande dag hade jag igår och jag antar att de här två veckorna kommer att släpa sig fram.
Tack snälla ni för omtanken! <3
Vildhallon, läkaren hanterade det hela jättekonstigt. Det kändes inte som om hon hade så stor koll. Hon sa att myom är helt ofarligt och att jag kunde googla det när jag kom hem för att få mer information. Och efter att ha googlat det antar jag att hon menade att det var helt ofarligt för mig eftersom det kan ställa till ganska mycket problem vid graviditeten, om det vill sig illa. Beroende på hur mycket den växer och var den sitter. Och eftersom hon sa att det var helt ofarligt så tänkte jag inte på att fråga nåt heller, dessutom var jag i chock. Det ska bli skönt med ett andra ultraljud om 1,5 vecka så jag kan be dem kolla hur det sitter och om det verkar växa.
Min barnmorska ville egentligen inte ge mig något extra ultraljud utan jag skulle ha fått vänta till vecka 19 för "om det sitter så att du riskerar missfall så kan vi ändå inte göra något åt det så det finns ingen anledning att kolla hur det växer."
Jag tycker att det var lite hårt. Det gör väl mig ganska mycket om jag vet om jag kan slappna av. Har dock kollat lite trådar och oftast verkar det inte vara något problem. Läste om en tjej som hade haft ett på 18cm i diameter och hon hade haft en helt normal graviditet. Så jag känner mig positiv :) men det är så klart ett orosmoment, särskilt eftersom det sitter så nära hinnsäcken.
Apropå storleken på embryot så är det inte omöjligt att jag har räknat fel på ägglossningen tre dagar så med uthålliga spermier så kan storleken stämma :)
Hur går det gör dig? Du borde vara i vecka 9 nu va :)
Oj, vad långt jag skrev. Är nog lite skärrad fortfarande :D
Vad skönt att de är så förstående. Jag håller alla tummar för dig! Som sagt, inte långt kvar till tolv nu :)
Jag har mått kanon fram till nu (förutom magontet som har gått över nu). Är lite tröttare än vanligt bara. Men den här veckan har jag börjat må lite illa från strax innan lunch och fram till middag, men det är inte så farligt. Är sugen på allt som är salt! Saltgurka, oliver, saltlakrits! Utöver det så är jag inte sugen på något alls, har väldigt dålig aptit. Och jag kan absolut inte äta choklad eller dricka kaffe vilket jag typ lever på annars. Det är så konstigt, man känner liksom inte igen sig själv. :D
Har du mått nå illa? I septembertråden verkar alla kräkas hela tiden, vore skönt att slippa det :)
Läkaren verkade mest oerfaren men hon var i övrigt väldigt snäll. Bm tror jag mest är lite trött på ängsliga förstagångare för hon har annars också varit väldigt snäll. Men som du säger, för mig är ju min oro inte så bara.
Kram på er!