• Hoppas03

    Någon mer 45-åring som försöker bli gravidpå naturlig väg?

    Jag är själv nyss fyllda 45 och vill så gärna ha en liten till. Någon mer som  precis som jag trots åldern och statistiken vill fortsätta försöka och leva på hoppet att det kan lyckas. Jag har googlat runt lite på nätet och här på familjeliv men hittar inte så många i min ålder som försöker bli gravida. Därför startar jag den här träden, Min  förhoppning är att vi kan samlas här och peppa och stötta varandra. Solskenshistorier från andra 45 åringar är givetvis välkomna!

     

  • Svar på tråden Någon mer 45-åring som försöker bli gravidpå naturlig väg?
  • Katt12

    Hej igen! Det glädjer mig att höra dina värden från när du blev gravid, Hoppas! Mina värden nu ligger på AMH 0,53 o FSH 8,6. Blev ledsen då jag fram t förra året haft AMH 1,7 o FSH 5,6. Men inte blev jag gravid för det:(

    Förutom åldern har jag Endo som ju sätter ner fertiliteten, så därav att jag nu slutspurtar denna kamp m DHEA o melatonin för att stärka kvaliteten på kvarvarande ägganlag. Ser det som min enda möjlighet då vi försökt länge m bra hormonvärden, vilket indikerar att kvaliteten varit problemet.

    Min cykel är oftast 26 dagar och har varit det sedan 8-åriga dottern föddes. När jag var yngre hade jag alltid 32 dagar. Lycka till nu Hoppas, den glada gubben på ÄL testet ser alltid så hoppingivande ut, hoppas "han" får rätt framöver:)

  • Hoppas03

    Tack ör att du frågar Tyvärr kom mensen i dag. Jag hade börjat hoppas då jag  känt metallsmak i munnen nåra dagar.... bara att lada om till nästa månad. Hur går för dig?

  • Hoppas03

    Hej!
    Hur går det ör dig Katt och ni andra? Själv har jag haft ägglossning i helgen och känner mig så lättad att det hela fungerar ännu en gång. Det som är lite jobbigt är att mitt TSH har börjat svaja sedan några månader tillbaka. Men jag lever på hoppet och hoppas det går bra ändå om jag skulle ha turen att få ett plus.

  • Hoppas03

    Så har en månad gått igen. Denna månad var menen sen ett par dagar. Kände mig inte gravid men började hoppas ändå. Tog ett test tidigt i morse vid 05.00 som visade negativt. Blev inte så ledsen då  jag egentligen känt på mig att jag inte var gravid. Gick ut i köket och tog en rejäl klunk av den starka hostmedicinen som jag hoppat över ett par dagar i avvaktan på eventuellt plus. Gick och la mig igen en aning bekymrad över varför mensen är sen. Kan det vara så att jag nu hamnat i klimakteriet.(hemska tanke). Nu när jag slutat hosta somnade jag om och sov gott en bra bit in på förmiddagen. När jag sen gick på toa upptäckte jag att  mensen  kommit och att jag i alla fall inte kommit i klimakteriet, en oerhörd lättnad spred sig i hela kroppen och jag kände mig så glad att allt verkade funka. Nu på kvällen sitter jag här och känner m en aning dämpad. Vil ju trots allt så gärna få se ett plus. Hur känner ni andra? Bör man sluta hoppas och ställa in sig på att det inte kommer att gå? Men jag vill ju så gärna hoppas ett tag till samtidigt som jag tänker att det kanske är orealistiskt att det ska funka ännu en gång vid 45 årsålder. På måndag ska jag ta blodprov och kolla mitt FSH. Efter det kanske jag får en indikation om vartåt det barkar. Någon annan som vill dela med sig av sina tankar? 

  • Anonym (a)
    Hoppas03 skrev 2014-11-15 18:25:53 följande:

    Så har en månad gått igen. Denna månad var menen sen ett par dagar. Kände mig inte gravid men började hoppas ändå. Tog ett test tidigt i morse vid 05.00 som visade negativt. Blev inte så ledsen då  jag egentligen känt på mig att jag inte var gravid. Gick ut i köket och tog en rejäl klunk av den starka hostmedicinen som jag hoppat över ett par dagar i avvaktan på eventuellt plus. Gick och la mig igen en aning bekymrad över varför mensen är sen. Kan det vara så att jag nu hamnat i klimakteriet.(hemska tanke). Nu när jag slutat hosta somnade jag om och sov gott en bra bit in på förmiddagen. När jag sen gick på toa upptäckte jag att  mensen  kommit och att jag i alla fall inte kommit i klimakteriet, en oerhörd lättnad spred sig i hela kroppen och jag kände mig så glad att allt verkade funka. Nu på kvällen sitter jag här och känner m en aning dämpad. Vil ju trots allt så gärna få se ett plus. Hur känner ni andra? Bör man sluta hoppas och ställa in sig på att det inte kommer att gå? Men jag vill ju så gärna hoppas ett tag till samtidigt som jag tänker att det kanske är orealistiskt att det ska funka ännu en gång vid 45 årsålder. På måndag ska jag ta blodprov och kolla mitt FSH. Efter det kanske jag får en indikation om vartåt det barkar. Någon annan som vill dela med sig av sina tankar? 


    Så länge allt funkar som det ska finns hopp tänker jag, däremot är det väl bra om man ställer in sig på att det kanske inte går. Men känns dumt att bara ge upp när det finns dom som blivit naturligt gravida runt 50. En sak som jag funderat på är att jag sett flera 45+ som fått barn med mycket yngre män. Jag undrar om det hjälper mycket, eller så beror det till en del också på större benägenhet att skaffa barn om man börjat om med en yngre kille. Hur som helst så påverkar ju även mannen chanserna.
  • Katt12

    Intressant, anonym. Jag tror snarare det beror på att man försöker pga att man träffat en ny som inte har barn. Dvs att det kan gå sent oxå men att de flesta fått de barn de vill ha vilket bidrar t att det verkar så omöjligt. I mitt fall spökar tyvärr Endo i bakgrunden, vilket gjort det svårt även när jag var yngre. Samtidigt vet jag att det kan gå när kroppen är i balans.

    Hoppas, håller tummarna för fint FSH. Mitt har nu gått upp t 8,6. Inte bra, men inte jättehögt heller.

  • Hoppas03

    Tack ör svar! Jo det är sant att mannens ålder påverkar. Men det är väl först efter 50+. Min man är inte yngre än jag och har inte passerat 50. Skönt att du tycker det är tillåtet att hoppas. Försöker du också?

  • Hoppas03
    Katt12 skrev 2014-11-17 18:32:39 följande:

    Intressant, anonym. Jag tror snarare det beror på att man försöker pga att man träffat en ny som inte har barn. Dvs att det kan gå sent oxå men att de flesta fått de barn de vill ha vilket bidrar t att det verkar så omöjligt. I mitt fall spökar tyvärr Endo i bakgrunden, vilket gjort det svårt även när jag var yngre. Samtidigt vet jag att det kan gå när kroppen är i balans.

    Hoppas, håller tummarna för fint FSH. Mitt har nu gått upp t 8,6. Inte bra, men inte jättehögt heller.


    Vet du vad Katt ett FSH på 8.6 tycker jag jättebra!, Första ggr jag tog FSH hade jag 6,0 och 4 månader senare när jag fyllt 41 år var mitt FSH 9 och som du vet var det  två år efter det som jag fick min son. Så i mina ögon är 8.6 ett kanonvärde!

    FSH kan ju variera från månad till månad också så det är ju inget absolut värde.
    Jag förmodar att om man hamnat i klimakteriet ska FSH vara rejält högt. Om  mitt FSH och AMH stämde vid 41 års hade jag mycket sämre värden än vad du nu har så jag tycker att du borde ha förutsättningar att lyckas.

    Tydligen så är det så att man kan få problem med vikten om man är i förklinkteriet. För min egen del har jag haft svårt att gå ner i vikt den senaste tiden. Därför så ville jag ta ett nytt FSH prov. Jag hoppas ju dock att jag fortfarande är fertil eftersom mensen är regelbunden och eftersom jag får utslag på ägglossnings stickorna.
  • Anonym (a)
    Katt12 skrev 2014-11-17 18:32:39 följande:

    Intressant, anonym. Jag tror snarare det beror på att man försöker pga att man träffat en ny som inte har barn. Dvs att det kan gå sent oxå men att de flesta fått de barn de vill ha vilket bidrar t att det verkar så omöjligt. I mitt fall spökar tyvärr Endo i bakgrunden, vilket gjort det svårt även när jag var yngre. Samtidigt vet jag att det kan gå när kroppen är i balans.

    Hoppas, håller tummarna för fint FSH. Mitt har nu gått upp t 8,6. Inte bra, men inte jättehögt heller.


    Ja, jag håller med. Det ser förmodligen mer omöjligt ut än det är, eftersom 45+ ytterst sällan försöker få barn alls.
    Hoppas03 skrev 2014-11-17 19:13:44 följande:

    Tack ör svar! Jo det är sant att mannens ålder påverkar. Men det är väl först efter 50+. Min man är inte yngre än jag och har inte passerat 50. Skönt att du tycker det är tillåtet att hoppas. Försöker du också?


    Jag har läst att det börjar bli sämre runt 40 för män också, men att det går utför långsammare. Jag har ännu inte börjat försöka, eftersom jag bytt jobb för ett tag sen osv. Men vi har inga barn, är lika gamla, och har funderat på om det finns någon chans. Än är vi under 45, men tiden går ju.

Svar på tråden Någon mer 45-åring som försöker bli gravidpå naturlig väg?