Bf juli 2015

Jag förstår verkligen din längtan. Och frustrationen över den väntan. Vi var femton dagar över när han kom. På måndagsnatten så vaknade jag vi ett av en sån obeskrivlig smärta. Det tog ungefär 40 minuter då värkarna kom först med 10 minuters mellanrum tills det bara var två minuter. Min mamma som körde oss körde 140 på motorvägen. När vi kom fram så visade det sig att jag bara var öppen 4cm som jag hade varit i lite mer än en vecka. Men sen gick det fort. När jag fick lustgasen blev det en lättnad. Den hjälpte mycket. Men när den inte räckte till så bad jag om epidural. Den kände jag inte av alls. När krystvärkarna kom så fick jag lite panik av smärtan. Så jag knep istället för att krysta. Stackars sambon har rivmärken i nacken från mina naglar. Men dom sista tio minuterna tog jag mig själv i kragen när min sambo säger att han ser hår. Då kom det till mig att smärtan faktiskt har ett syfte. Det var bara att köra. Plopp så var han ute. Super fin och grät direkt när han kom. Däremot fick jag åka in och operera två bristningar. En i ringmuskeln och en i bäckenbotten. Jag hade lite skuldkänslor direkt efter att jag inte kunde behärska mig och hantera smärtan så bra. Men nu är jag ganska stolt att jag klarade det. Att föda är något som e grymt häftigt ändå;) lillgubben vägde 4335g och är 53cm så han var inte så liten. Och lyckan är oslagbar <3

Åh samma här. Såriga bröstvårtor och amningsnappen är så bökig att få i munnen:( vi fick lite panik igår när theo spydde mörkbrunt. Tydligen är det för det blöder så dant från vårterna. Men ush vilken panik innan man fick veta det. Tjuter när jag ska amma nu på grund av smärtan:(

Ja och i lördags fick vi skriva in oss på bb igen. Han hade gått ner för mycket i vikt. Och gulsoten blev för farlig. Min mjölk har inte runnit till ännu så vi får hålla på med ersättning. Och så pumpar jag så jag vet hur mycket han får av mig. Ush man vill ju njuta av det här med amningen:( hoppas mjölken kommer igång så man har en mindre sak att oroa sig för.

det har varit en riktigt jobbig procedur. låter honom först amma och sen så föröer jag pumoa ut dom sista dropparna och sen ersättning så det blir inte mycket sömn på nätterna. men ar ju världens nöjdaste kille. gråter väldigt sällan. som imorse låg han och snutta på flaskan i nästan en kvart och jag tänkte att dricker han inte? men sen visade det sig att det hade blivit vakum stopp i flaskan haha där har han egat och sugit som bara den men inget kommer. men han e lika nöjd som alltid. måste snart väcka honom så att han får i sig det han ska ha :) mjölken vill fortfarande inte komma igång. det jobbiga nu är att jag har så fruktansvärt ont i bäckenet. någon annan som har det?

Får väcka lillen på nätterna så han äter. Hur länge fick ni väcka dom små för amning? och har ni börjat med D droppar? När började ni med det då?

Så längesen jag var inne här på tråden. Vi har haft såna motgångar sista tiden. Så fort sambon började jobba så fick han ryggskott och dagen efter fick ja lägesyrsel så nu är jag låst här hemma(kan inre köra bil) och lilen har haft några dagar där han har svårt att sova på dagen. Han är 5veckor och så fort han håller på att somna så får han lite små panik och gråter. Hoppas alllt vänder åt rätt håll snart:)

Längesen man var här inne. Har så fullt upp hela tiden hinner knappt kolla fb hehe. Har vänner och bekanta som vill komma varje dag. Men har sagt ifrån mycket för lillens skull. Nu är hunden sjuk också så blir en tripp till veterinären idag. Hur har det gått för er som ammar? Jag har haft det lite kämpigt med mjölken som inte runnit till. Han är snart två månader så den kommer säkert inte göra det heller. Får lägga till med ersättning. Inte billiga saker. Suck! Men har ändå haft tur med min kille. Sover från kl sju till halvfem på nätterna nu. Lyx kan jag säga. Är glad nästan jämt och inga problem att ha med sig ut i varken vagn lr bil. Min fina Theo

Jag har exakt samma sak med min pojke:) han är 2 månader o två veckor och har fått sluta amma nu:( inte kul:(

Panik panik!! Theo är nu fyra o en halv månad. Har mått sådär senaste tiden och tog ett grav test. Det är positivt.. vad ska vi göra? Känner mig kallsvettig :(

Vi vill ju båda ha ett syskon. Men nu var ju inte planen. Blir förbannat tätt emellan. Ekonomiska bekymmer har vi inte just nu. Men hur vet man hur det blir med två. Det jobbiga är nog mest att det blir så tätt mellan dom. Theo kommer vara 1 år o 1 månad då när den lill kommer. Dagis tider o allt. Ändå känns abort sjukt hemsk eftersom vi i sånna fall kommer försöka nästa år igen. Ush! Känns som en mardröm på många sätt. O samtidigt så vill man ju vara så glad över detta :(

Tack för stödet:) min sambo vill göra abort. Jag har haft så jobbig gradivitet sist o han skulle få ta theo mycket själv. Vilket är helt ok egentligen men än så länge är han ju så liten o de behövs mycket bärande o så än. Vill så gärna behålla men känns så själviskt även mot theo. Han kommer inte förstå varför mamma måste vara så mycket med nya barnet. Som ni märker så försöker jag tänka så praktiskt som möjligt :/

Jo vi har bestämt tid för abort nu på tisdag. Det känns som det bästa just nu. <3 :(

Tack alla. Jag det känns super jobbigt. Var tvungen att avliva hunden man haft sen 12 år . Livet är tufft just nu. Men theo är ändå glad och han gör ju att livet fortsätter har inte tid med annat. Theo har nu fått sin första tand. Vass som tusan hehe