IVF - 2015

Hejsan!

Hoppar in här. 

Jag (kvinna) och min sambo (man) har försökt att få barn i ca 1,5 år och vad vi vet av har det aldrig tagit sig. Gick på en utredning där vi fick reda på att det var pga manlig faktor som det inte tagit sig. Få och slöa simmare. Trots att vi förstod att det var någonting som var fel då att göra barn blev till ett jobb det sista året, blev vi ändå väldigt ledsna och förtvivlade. Speciellt min sambo såklart. Men visst vart det skönt att äntligen få veta och ta det därifrån. Remissen gick vidare och vi fick snart veta att vi blev uppsatta på IVF kö i landstinget i 3 månader som sedan resulterade i 5 tyvärr. Men nu närmar vi oss. 3 veckor kvar efter all denna längtan så ska vi äntligen få göra vår allra första IVF/ICSI (korta metoden).  Jag håller tummar och tår att det tar sig på första försöket. Jag är 26 år och min sambo 32. Jag var fullkomligt frisk under undersökningarna och allt såg fint ut i äggledare m.m. Hoppas att mina ägg kommer att bli lika fina och befruktade när det väl är dags. Just nu känner jag mig nervös då jag är sprut-rädd samt att jag inte har kontroll över situationen (kontrollfreak) Man vet ju faktiskt inte hur ens kropp reagerar på hormoner osv.. Måste på något sätt vila bort dessa oro tankar fastän jag vet att det kanske hör till lite grann och är väldigt vanligt.

Hur går det för er andra?? Vill gärna följas =)

Tack så mycket Gweny :) Missförstå mig rätt nu, men det känns skönt att inte vara ensam på denna resan. Vilka kämpen vi är ha? Helt otroligt!!! Känns gott att få börja stappla in på FL och få skriva av sig och peppa varandra.

Starka och bra simmare låter ju väldigt positivt fastän de ligger på gränsen kan jag ju tycka:) När börjar ni med den eventuella icsin? Hur känns det för dig? Har ni försökt att skaffa barn länge? (Ursäkta ifall du redan har skrivit om det i denna tråd,dåligt minne här)

Usch! Kan inte förställa mig. Starkt av dig att du inge ger upp. Vi påbörjar vår i slutet på v.10 enligt deras beräkningar. Men jag tror att det är i början av vecka 11. Får väl se. Vi har också försökt i två år till våren.

Lycka till och uppdatera gärna sedan när det är dags, ifall du orkar.

Hejsan!
Vi gick också den vägen, först privat via Carlanderska sedan fick vi ställa oss i landstingskön på Sahlgrenska och sedan fick komma in på en lucka :) 
Hur har det gått för er? 
Jag förstår precis din känsla, längtar är stor här med och har varit under en lång tid. Önskar er stort lycka till.

Hej! Välkommen.

Önskar er lycka till med syskonförsök :) 

Kör ni privat nu då?

 Lycka till, du kör det långa protokollet eller? vanlig ivf? Första?

Fasen så gött för er!! Det är en otrolig lättnad att få ett datum och slippa gå runt och undra när man kommer att få hjälp. Om ni inte har gjort det så be om att få ställa er i "akut-lucke-kön" Ifall någon annan ställer in eller blir sjuk finns det möjligheten att bli uppringd. Men då måste man kunna komma in på direkten ifall de ber en. Det trodde jag aldrig skulle hända oss men det hände faktiskt och jag är så glad att jag frågade om en sådan kö :) annars hade vi egentligen fått komma in på vårt första möte i slutet på Mars och kanske inte fått börja med behandling förrän till sommaren. Men de ringde i början på Januari och sa att det fanns en lucka den dagen, 2 timmar efter samtalet. Både jag och min sambo åkte ifrån jobbet på direkten :) 

Ja det ser så ut  Hoppas att de är bra och stöttande under behandligen bara! Upplevde att Carlanderska var helt fantastisk vad det gällde stöd och vård. Kände ett lugn när jag var där. Hoppas man kommer känna samma lugn på SU.

Kanon! :) Sa de till oss också sist, ska faktiskt ringa de på måndag och kolla ifall vi kan komma in på en liten repeat. Minns inte alls hur det var man gjorde med sprutorna. Den dagen vi slängdes in på första besöket var vi ju så överväldigade av all information plus nervösa som bara den, att jag nästan glömt av allt de visat. Hoppas vi får komma in innan jag börjar behandlingen om två veckor.

O ja! Ringde SU imorse och bokade ett till BM besök. Sa att vi behövde repetion såhär nära inpå. Jag känner att jag börjar bli väldigt nervös nu faktiskt. Spruträdd + längtan så det är väldigt blandade känslor..

Vi ska få komma in på en repetion nästa vecka och det blir ju några dagar innan vi börjar med IVFen så det är ju bra!