Cina84 skrev 2015-05-10 18:30:10 följande:
Tack <3.
Vi har ett ägg kvar i frysen som jag hoppas vi ska få sätta in denna cykel. snabba pix men jag hinner inte med ett försök i juni innan de stänger...så jag får se vad de säger imorgon.. Om vi inte får måste vi vänta 3 månader vilket ger mig ångest bara av att tänka på. Hjälper inte heller att sambons lillasyster ska få bebis närsomhelst.. Det skulle varit jag :(. Förlåt att det blir Så deppigt men jag är ganska nere idag men det blir bättre.
Hur mår du? Ni skulle vänta till efter sommaren väl? Eller var det RMC som bestämde det?
Förresten har du något tips till mig som du gör för att hantera detta?
Kram!
Cina84 skrev 2015-05-11 10:56:11 följande:
En sten har lättat från bröstet. Vi hinner göra ett FET innan sommaren! Var sjukt nervös att det inte skulle finnas plats. Hon fick ringa tillbaka och lämna besked (olidlig väntan i en timme) för hon ville rådfråga en läkare om jag inte skulle göra stimulerat i och med att mina två senaste cyklar har blivit längre (45resp. 42) men han tyckte det var okej att göra vanligt. Så får vi hoppas att jag får äl.
Låt det gå vägen denna gång!<3
Vad fint att ni har ett ägg kvar - håller tummarna för att det tar denna gång! :)
Vi går på FC Stockholm och de har sommaruppehåll och de tyckte att det blev för tight att passa in ett FET innan sommaren. De gör mig inte så mycket dock. Visserligen känner jag mig stressad av att månaderna går, men vi ruvade förra sommaren och det gjorde att sommaren cirkulerade för mycket kring ruvningen och sedan minuset, så jag ser detta som en chans att försöka koppla bort IVF:en för ett par månader och bara försöka slappna av.
Jag vet inte riktigt hur man hanterar detta på bästa sätt. Tyckte minuset denna gång var superjobbigt. Det känns som att något av embryona borde ha fastnat, vi har ju gjort fyra återföringar (två ET med 2 dagars, ett FET med blastocyst och ett ET med blastocyst) och embryona har vad jag förstått sett bra ut, så varför fastnar de inte?? Jag försöker påminna mig om att läkarna sagt att vi borde ha goda chanser i och med att vi fått blastocyster till frys två gånger nu och att vi fortfarande är 34 (och jag har god äggreserv). De har även sagt att det i mångas fall är en fråga om upprepning, och att man ska försöka ställa in sig på det? men det är så klart lättare sagt än gjort att peppa sig själv när man får upprepade minus. Innan denna senaste återföringen så utnyttjade vi klinikens erbjudande om att få träffa en psykolog och ha ett samtal, vilket faktiskt var mycket bra.
Jag bröt fullkomligt ihop i helgen och grät som en tok i flera timmar. Tror jag behövde det dock. Nu har jag bestämt att strategin blir att försöka fokusera på saker i livet som jag faktiskt kan påverka, t ex har jag projekt rent yrkesmässigt som behöver bli klara, och jag skulle dessutom behöva gå ner ett par kilo som jag gått upp under behandlingarna samt att börja träna mer regelbundet. Inför FET nästa gång kommer jag att stå på mig och kräva att allt ser bra ut/tar eventuella extraprover innan vi gör någon återföring (känns extra viktigt med tanke på att denna återföring i sådana fall kommer vara den sista landstingsfinansierade). Dessutom ska jag kolla upp hur jag kan självmedicinera med trombyl/barnalbyl för att kanske underlätta implantation.
Om jag förstått det rätt så är ni fortfarande på första IVF-cykeln? I sådana fall har ni ju försök kvar genom landstinget att utnyttja.