Avsaknad av spermier

Idag har min sambo lämnat in sitt andra spermaprov.....hoppas vi får svar snabbt och att de hittar några spermier denna gång!!!!

Vi har gjort 1 försök. Jag blev gravid, men tyvärr sluade det med ett tidigt missfall såsomdet kan göra ibland. Vi ska försöka igen, men väntar ett litet tag tills det har lugnat ner sig lite på hemmaplan.

Men vi är så klart glada över att det faktiskt fanns spermier och att jag blev gravid, dessutom på första försöket, även om det nu inte blev som vi hade hoppats just denna gång.

Har din man lämnat blodprover också? Min man fick lämna blodprover vid vårt första utredningssamtal. Han ska lämna nytt spermaprov i augusti, då de har semesterstängt nu. Och det känns bättre att låta det gå ett tag mellan spermaproven så att det förhoppningsvis hinner bildas nya spermier...

Han har bara lämnat det första blodprovet som jag har för mig bara gällde koll av HIV etc. Vi har inte fått träffa någon än. Verkar vara så himla olika hur det går till!!! De sa att min sambo skulle lämna in ett nytt spermaprov så fort som möjligt.

Läkaren ringde förut och sa att även det andra visade på noll spermier så nu ska vi ringa imorgon och boka tid för ett första läkarbesök, där fler prover ska ras samt att jag ska utredas mer grundligt.

Hej allihop. Har legat lite lågt ett tag och försökt fokusera på annat, köpt nytt hus, mm. Så det har varit mycket den senaste tiden!

Min sambo lämnade ett nytt spermieprov förra veckan och nu hoppas vi verkligen att vi får svar på hans blodprover och spermieprovet innan alla går på semester. Vi har inte pratat något om det alls sen nån dag efter beskedet fram till förra veckan. När han skulle lämna sitt prov så väckte det så mkt tankar och känslor så jag var tvungen att prata med honom, dock var det inte så uppskattat från hans sida... Han vill verkligen inte prata om det eller veta vad nästa steg blir då han inte vill gå och fundera eller oroa sig "i onödan". Så jag pratar inte med någon utan går fortfarande i min egna dimma. Jag förstår ju att detta måste vara jätte jobbigt för honom så "felet" är hos honom (nej det känns inte alls bra att använda ordet felet, men nu förstår hur jag menar hoppas jag) och det finns lixom inget vi kan göra. Så tufft är det...

Ja det verkar vara olika beroende på landsting... Min man och jag fick först en kallelse för att lämna spermaprov resp. blodprov (jag). Då fick vi inte träffa en läkare. Och tre veckor senare fick vi en kallelse till vårt första utredningssamtal, då fick vi svar på spermaprovet och mitt blodprov. Mitt blodprov var normalt, de kollade hormoner, äggreserver etc. Och så gjorde de ett vaginal ultraljud på mig för att kolla äggledare, ägg etc. Min man fick lämna blodprover (hormonprov och kromosom). De var också normala har vi fått besked om. Och där är vi nu.

Min man har en misstänkt bitestikelinflammation som han behandlas med antibiotika för. Om vi har tur så beror avsaknaden av spermier på inflammationen och att han fått en (tillfällig) blockering i sädesledaren. Då finns det i alla fall spermier i testiklarna.

Ok, håller tummarna för att det beror på inflammationen!!

Vi fick brev om att vi skulle ta blodprov på vår vårdcentral samt att man sambo åkte och lämnade spermaprov på sjukhuset. Sen stod det att 3 veckor efter vi tagit prover så skulle vi själva ringa och boka tid för läkarbesök. Det gjorde jag och fick då till mig att jag skulle återkomma i augusti då de inte hade schema än för hösten och sen var det tre månaders väntetid.....

Pratade som sagt med läkaren igår och han sa att jag skulle ringa igen till receptionen och säga att läkaren sagt att vi ska få en tid så fort som möjligt, hoppas det hjälper!

En kompis till oss har genomgått exakt samma men de gick privat, på ca 1 månad var hela utredningen klar med biopsiprov etc och de blev erbjudna provrörsbefruktning, man blir lite sugen att gå privat då denna väntan är så jobbig!!