Men Happy, vad hemskt! Tråkigt och jobbigt för er. Förstår att det måste vara oerhört svårt att få höra. Det är ju precis det som jag oroar mig för.
Önskar att jag kunde komma på något peppande att skriva, men är lite för rädd själv för att tänka klart. Men självklart kommer du att orka, efter att man fått sörja ordentligt hittar man ju ny kraft någonstans. Tills dess vill jag bara ge dig massa kramar. Kraftkramar!
Väntar - grattis till ett lyckat RUL! Jag kommer fortfarande ihåg den otroliga känslan jag fick från första graviditeten. Njut! Lite förvånad att ni blev tillbakaflyttade, trodde inte man gjorde det med ivf-graviditeter.
Linnsan - japp, i år är vårt år! Lycka till med äggplock!
Happy15, vad skönt att höra ifrån dig!
Jag tror att jag förstår känslan av motstånd som du har inför att ge sig in i processen på nytt. Vi ska på VUL i morgon och om vi skulle få dåliga nyheter tror jag att jag skulle känna samma sak. För mig handlar det nog mest om den emotionella biten, att inte "äga" sina känslor utan att på nytt utelämna sig till processen.
Vi är ju dock i lyxsituationen att vi redan har ett barn, vilket sätter saken i ett annat ljus. Så jag förstår även att ni vill fortsätta, att längtan får överrösta rädslan. Igen, stor kram till dig!
Jag har ju inte fått erbjudandet om att sätta in två, så jag har tyvärr inget att bidra med där. Vet inte heller hur jag skulle förhålla mig i dagsläget. Men när vi fortfarande höll på med pergotime och hoppades bli gravida så stoppade det inte oss när två äggblåsor växte till sig...
VUL idag. 8+3, pickande hjärta och sprattel! Nu vågar jag släppa fram hoppet och glädjen! Jippi!
Välkommen till tråden!
Jag är nu 8+5 och jagfick aldrig intralipiddropp. Det var meningen men kliniken fick inte tag på det i tid. Gick ju bra ändå. Jag åt trombyl och prednisolon (+ lutinus vaggisar) till testdagen och sedan slutade jag. Prednisolonen fasades ut över 9 dagar.
Vilka instruktioner har du fått från kliniken?
Grattis Hoppas2014!!! Vad underbart! Har tänkt på er och hoppats att du skulle skriva något så här positivt i tråden.
Du gör givetvis som du vill, men jag tror att det är helt säkert att sluta med medicinerna (med nedtrappning för prednisolon). Som jag förstått är de mest till för att få embryot att fästa och implantera ordentligt och det har ju din lilla redan fixat. Prednisolon är ju inte helt riskfritt under graviditet heller även om vi IVF-isar äter en väldigt låg dos. Jag skulle lita på klinikens råd, de är ju måna om att vi lyckas! Jag förstår dock att det kan vara svårt och att man hellre vill följa sina egna känslor.
Hej! Hur går det för er allihop? Själv går jag in i 12+0 imorgon och har inskrivning på MVC på fredag. Trots att allt verkar gå finfint har jag svårt att vara glad. Det känns så overkligt, som om jag bara lurar folk. Någon mer som har känt så här? Trodde att jag skulle vara himlastormande lycklig när det äntligen fungerade.
Skönt att höra att någon annan också känt som jag! Mysigt att du kan njuta nu, jag tyckte tiden du är i nu var den bästa under första graviditeten.
Jag har mått väldigt illa och varit extremt trött och slut, så det kanske påverkat hur jag känner. Förra veckan vände det dock och nu känner jag att energin börjar komma tillbaka. Skönt!
Välkommen till tråden Finee!
Vi gjorde utredningen i Falun och det gick väldigt snabbt för oss att få alla svar. Spermaprovsresultaten kom samma dag som de lämnades och då fick vi också svaren från mitt UL. Någon vecka därefter blev vi inkallade på möte inför IVF-start där vi gick igenom vilken metod vi skulle prova (korta) och sedan var det bara att invänta nästa mens för att köra igång. Ni skall nog inte behöva vänta någon längre tid.
Angående metod så fick vi höra att de bestämmer det främst utefter vad utredningen visar. Jag har PCO och då testar de alltid korta först tydligen.
Att vänta en månad mellan ET och FET tror jag bara är bra. Har inget vetenskapligt bevis för det men det känns som att kroppen då får en chans att återhämta sig efter all medicinering och stress en IVF-behandling trots allt innebär. Men igen kan det ju kännas superfrustrerande när allt man strävar efter är det efterlängtade plusset (och barnet som följer!).
Hoppas verkligen att det går snabbt och smidigt för er! Håll oss uppdaterade!
Finee, skönt att allt annat verkar ok! Bådar gott!
Irrbloss, jag fick också medicinerna men inget dropp. Hade också en liten rymlings-blastis. Bra tecken, då är ju i alla fall kläckningen avklarad. Håller tummarna för att det går vägen!