• klyban

    Ett normalt beteende att lämna ett barn gallskrikandes i busken och blödande?

    Kjell2 skrev 2015-09-01 15:01:16 följande:
    Nu är jag ingen superexpert på just denna lag och har ingen större koll på förarbeten, praxis och tillämpningar. Så vill du ha en mer djupar rättsanalys får du vända dig till någon annan.

    Men, huvudtanken är att en djurägarre (hund eller katt) är strikt ansvarig för vad djuret gör, dvs oavsett hur det gick till. Det var katten som bet alltså är kattägaren ansvarig för betten. Hade det däremot inte varit en katt utan kanske en stol som hunden hoppade upp på och välte som gjorde illa barnet hade ansvarit fallti tyngre på hundägaren

    Vad gäller annat som hunden orsakade, räddsla, olägenhet så får du fråga någon annan. Samma sak om hundägaren brutit mot något annat, t ex koppeltvång.


    Skulle vara mycket intressant att veta vad denna "avsevärd olägenhet" innefattar.
  • klyban
    Anonym (;) skrev 2015-09-01 16:00:29 följande:
    Karma relaterar till handlingar om det nu påverkar någonting.
    Hur vet du i så fall vad som hände?

    Jag pratar om dig, och ditt attityd "so what!"
    Och menar på att du får bli utsatt för samma sak, och se om du gillar det eller inte.
    Om det nu var oklart, så är det nu glasklart.

  • klyban
    Anonym (;) skrev 2015-09-01 17:47:18 följande:
    Jag har blivit biten av en katt när jag var tonåring. Karma kanske inte fungerar som du hoppas på.

    Och om det är attityd som spelar roll är jag rätt säker på att dina önskemål om att jag ska bli utsatt för obehag inte kommer att drabba mig.

    Jaha, vad detta nu har med det jag pratar om.
    Handlar om att de skiter i dina barn, eller skiter i dig när  du ligger skadad.
    Trodde det var solklart, men nu vet du!!!

    Jag har ingen önskan att du skada dig överhuvudtaget.

  • klyban
    Kjell2 skrev 2015-09-01 17:52:05 följande:
    Anmäl eller stäm och du får en rättslig prövning.

    Det är knappast svar på min fråga om vad det betyder.
    Någon rättslig prövning, kommer ju aldrig ske om man inte hittar ägaren.
    Så enklare att fråga, då det svaret kommer antagligen långt före.

    Är du själv inte intresserad i vad som innefattar med den "avsevärd olägenhet"?

  • klyban
    Anonym (;) skrev 2015-09-01 18:02:31 följande:
    Du bara hoppas att någon ska ignorera mig om det händer. En avsevärd skillnad.

    Det är ju kärnpunkten i med hela tråden.
    Sen par frågor kring detta.

    Men nu vet du!!!

  • klyban
    Kjell2 skrev 2015-09-01 18:17:40 följande:
    Nej, inte överdrivet.

    Okey, det kan betyda att du har fel.
    Själv i det läget, skulle jag vilja veta vad det egentligen betyder.

  • klyban
    Anonym (;) skrev 2015-09-01 18:19:46 följande:
    Jag har uppfattat att tråden handlar om att du inte tycker att det är ok att okända inte tar hand om ditt barn när din katt har bitit ditt barn.
    Så olika det kan vara.

    Kanske du bara skiter i folk som uppenbart har problem, en del är ju såna.
    Men nu vet vi att du inte bryr dig om andra människor.
    Det räcker för mig, för då förstår jag dig till 100%.

  • klyban
    Kjell2 skrev 2015-09-01 19:20:33 följande:
    Självklart kan jag ha fel. Du bör dubbelkolla med någon annan. 

    Här har du en länk till förarbetet som kan ge vägledning
    data.riksdagen.se/dokument/GU03126

    Det jag menar med intressant, är då vad dom menar med den.
    Inte att du faktiskt har fel, för det har du säkert inte.
    Utan min tanke är enbart att förstå vad som gäller.


    Lästa ett stycke, där denna ingick.
    Och kan inte påstå att det gjorde mig det minsta klokare, vad det betyder.
    Är en gigantisk text, så får se om jag orkar plöja igenom den.

  • klyban
    Nerfherder skrev 2015-09-01 19:20:04 följande:
    Jag står på din sida... lite,

    Flört

    Skulle åka hem, och var vid en lekplats.
    Där skrek ett barn rätt bra, och såg först ut som att det var bråk mellan barn(såg inte riktigt då de gick bakom en byggnad).
    Och då brukar jag alltid vara där och lägga mig i.
    Men visade sig barnen tröstade en som hade trillat och slagit sitt knät.
    Det krävs inte mycket.

    Och just att barn har bråkat med någon stackars annat barn, har jag stoppat 3-4 gånger.
    Även på en fotbollsmatch, där motståndarlaget mobbade en av sina egna spelare.
    Så skällde jag ut dom, och undrade vad faan det var för fel på dom.
    De skämdes otroligt mycket, och sa inte ett jävla ord efter detta.
    Men den situationen är utan tvekan, den värsta jag sett i mitt liv.
    Att som vuxen bete sig så, till en som uppenbart inte var fullt begåvad.
    Och bara pissa på han så, usch säger jag, gör mig irriterad än idag.

  • klyban

    Varit ute och spanat i veckan, men inte sett ens en liknande hund.
    Min gissning är att personen med hunden, undviker komma nära vårt område igen.
    Som är lite av ett friluftsområde, där folk ibland åker med bil till.
    Sen hur trevligt det är att gå där är en annan femma, men verkar som folk gillar den stora ytan som finns.

    Såren läker bra, och vi tar antibiotikan 3 gånger om dagen.
    Och får verkar inte den andra bakterien som katter/hundar och andra djur kan ha.
    Har gett filmjölk med bakterier, men magen bubblar och konstrar.
    Men har inte gett den där ränneskitan som antibiotika kan ge ibland.
    Blir ett par toa besök ändå.

    Själv vet man efter sin första antibiotika kur, så slogs magen ut totalt
    Så tror filmjölken har hjälpt.
    Finns inte bifilus/dofilus längre?
    Hitta bara den ena.

  • klyban
    asta66 skrev 2015-09-07 17:42:51 följande:
    Jag var ju inte där. Men en del smiter när det blir upprörda känslor. Och är katten hysterisk över hunden är det väl bra att hundan och katten säras på. Och hur göra det och vara kvar samtidigt? Gjorde hunden katten nåt rent fysiskt?

    Vad är det för upprörda känslor du pratar om?
    Eller är det en gråtande barn hundägaren var så rädd för?

    Och varför det var nödvändigt att avvika så hastigt från platsen.
    För uppnå det du pratar om, hade räckt att avlägsna sig 50m, eller ens så mycket.

  • klyban
    asta66 skrev 2015-09-15 15:38:10 följande:
    Jag menade att hundägaren nog fegade ur. Och om det var hunden som fick katten att balla ur så var det väl smart att avlägsna den. Sen kanske hundägaren inte såg att katten gjorde barnet illa.

    Hundägaren var tillräcklig nära, för se om hunden eller katten som skadade barnet.
    Det är skillnad på att avlägsna hunden, och springa ifrån platsen.


    Och finns många goda möjligheter att säkra hunden, och sen se över i vad som hände.
    Vi har spanat på plats flera gånger, och ingen som liknat den hund det var.
    Så en del går långt och tom åker till området, för rasta sina hundar.
    Det troliga är att personen skäms, och nu rastar hunden någon annanstans.

  • klyban
    asta66 skrev 2015-09-20 17:17:20 följande:
    Om du nu var där och beskådade allt så kunde du berätta från början vad hundägaren gjorde eller inte.

    Det är rätt ointressant, en situation har uppstått för hundägaren hade sin hund lös och inte kunde kontrollera den tillräckligt.
    Det är steg ett.
    Steg två är av moralisk fråga, som du verkar vara okey med att personen avlägsna sig snabbt.
    Istället för försäkra sig om att det inte var hennes hund som orsaka skada, eller ens fråga hur det gick.

    Men jag förstår att det är en del som anser det är okey att bara dra där ifrån.
    Dock så tror jag det har helt och håller med att det råkar vara en hund och katt inblandad.
    En var kopplad, en var inte.
    Och aldrig varit om själva bettet direkt, utan mest ställt en fråga där.
    Utan varför var hon tvungen att skynda därifrån, hon måste ha sprungit därifrån.
    Hade vi pratat om 50meter, visst så kan man åberopa att ta bort hunden från situationen.
    Men så var det inte, så vad föranleder en människa att bete sig så, en empatibefriad är min gissning.
    Rädd är en annan.


    Finner det roande att du kommer tillbaka hela tiden.

  • klyban
    asta66 skrev 2015-09-25 12:55:37 följande:
    Det har inte framkommit att hunden skadade barnet eller katten. Så det saknas information om det. Ej heller om hundägaren uppfattade att barnet inte klarade av situationen. Så ursäkta att jag bara har den bristfälliga informationen att gå på.
    Jag har inte påstått att det var okej gjort. Men om hunden inte skadat barnet eller katten så har hundägaren inget ansvar. Utan då faller ansvaret på den/de som äger katten och barnets förmyndare.
    Och nu påstår du att hundägaren sprang sin väg. Du lägger till saker allteftersom det passar dig.

    Det är rätt tydligt att det handlade om bristande empati i första hand, och en fråga i andra hand.

    Om du inte vill jag ska lägga till saker, så ställ då inga frågor.
    Vilken idiot skriver inlägg som täcker 100% av det man berättar?
    Då finns ju ingen som orkar läsa längre.
    Och forum är så finurligt konstruerade, att man kan posta nya inlägg.
    Där man lägger till den informationen som efterfrågas.

    Finner det lustigt att du hittar tillbaka hit hela tiden, och bara för att köra i samma hjulspår igen.
    Oavsett vad för mer information du får.

    Har hela tiden sagt att hundägaren avvikit snabbt, inget nytt där.
    Personen måste sprungit nån del av sträckan, det råder det ingen större tvivlan om.

  • klyban
    asta66 skrev 2015-09-29 18:15:41 följande:
    Och du undviker att svara på min enkla fråga: Skadade hunden katten?

    Om den hade gjort detta, så hade jag DEFINITIVT sagt detta, eller vad inbillar du dig?
    Vad jag däremot sagt, att kvinnan inte försäkra sig om hunden hade gjort nått eller inte, utan bara avvikit snabbt från platsen.

Svar på tråden Ett normalt beteende att lämna ett barn gallskrikandes i busken och blödande?