Digestive skrev 2023-02-13 21:21:07 följande:
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/svensk-ekonomi-samst-i-eu
"Hushållen kommer att anpassa sina konsumtionsutgifter ytterligare som svar på förlusten av reella disponibla inkomster, den höga osäkerheten och den ökande arbetslösheten", skriver kommissionen om prognosen för Sverige.
Nedgången kopplas till att hushållen nu på allvar tvingas anpassa sig till att plånboken blivit rejält tunnare på grund av inflation och stigande boendekostnader. Svenskarnas höga skuldsättningsgrad samt tradition av att ha rörlig ränta på bolånen att köpkraften minskar snabbare och mer än i många andra länder när räntorna stiger.
EU-kommissionen räknar även med att arbetslösheten kommer att stiga på grund av den försämrade ekonomin. Framförallt byggsektorn kommer att känna av stigande kostnader och minskad efterfrågan när boendekostnaderna ökar.
Det här är inte trender som startade den första januari 2023.
Säger de inta att den stora belåningen i svenska hushåll är en inte oviktig del av den svenska ekonomins låga placering?
Hur ser det ut på belåningsfronyen då?
www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2020/svenskar-har-nast-mest-skulder/
Det finns några viktiga faktorer att ha i åtanke när man jämför låntagande per capita. Demografiska aspekter som till exempel befolkningens sammansättning är en sådan.Skulderna är generellt sett mindre om en stor andel av befolkningen är väldigt unga (barn) eller gamla (pensionärer). Det beror på att de har ett lägre låntagande än exempelvis 35-åringar, som hör till de mest skuldsatta.
Hushåll i länder med en stor andel hyresbostäder är också normalt sett mindre skuldsatta, därför att bostadslånen utgör en så pass hög andel av de totala lånen
Prisökning på bostadsmarknaden driver på låntagandet
Sedan finanskrisen 2008 har Sveriges befolkning vuxit med ungefär en miljon personer. Om de totala lånen hade varit konstanta år efter år så hade lånen per capita sjunkit till följd av befolkningstillväxten. Men nu har de alltså ökat, vilket innebär att lånen har vuxit snabbare än befolkningen.
Den snabba skuldökningen i Sverige hänger till stor del ihop med prisökningen på bostadsmarknaden. I Danmark syns inte samma uppåtgående trend. Där har istället låntagandet per capita legat relativt konstant sedan finanskrisen.
Hushållens lån per capita i Sverige, Danmark och Irland
Lån i monetära finansinstitut (MFI), i euro, vid utgången av respektive år.
Källa: Europeiska centralbanken och Macrobond
