Padirac skrev 2023-02-13 23:16:14 följande:
Säger de inta att den stora belåningen i svenska hushåll är en inte oviktig del av den svenska ekonomins låga placering?
Hur ser det ut på belåningsfronyen då?
www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2020/svenskar-har-nast-mest-skulder/
Det finns några viktiga faktorer att ha i åtanke när man jämför låntagande per capita. Demografiska aspekter som till exempel befolkningens sammansättning är en sådan.
Skulderna är generellt sett mindre om en stor andel av befolkningen är väldigt unga (barn) eller gamla (pensionärer). Det beror på att de har ett lägre låntagande än exempelvis 35-åringar, som hör till de mest skuldsatta.
Hushåll i länder med en stor andel hyresbostäder är också normalt sett mindre skuldsatta, därför att bostadslånen utgör en så pass hög andel av de totala lånen
Prisökning på bostadsmarknaden driver på låntagandet
Sedan finanskrisen 2008 har Sveriges befolkning vuxit med ungefär en miljon personer. Om de totala lånen hade varit konstanta år efter år så hade lånen per capita sjunkit till följd av befolkningstillväxten. Men nu har de alltså ökat, vilket innebär att lånen har vuxit snabbare än befolkningen.
Den snabba skuldökningen i Sverige hänger till stor del ihop med prisökningen på bostadsmarknaden. I Danmark syns inte samma uppåtgående trend. Där har istället låntagandet per capita legat relativt konstant sedan finanskrisen.
Hushållens lån per capita i Sverige, Danmark och Irland
Lån i monetära finansinstitut (MFI), i euro, vid utgången av respektive år.
Källa: Europeiska centralbanken och Macrobond
Ja. Hur de har räknat och vad de har tagit i beaktning går att se i dokumentet som jag skickade med i inlägg #5605. Även grafen som du bidrar med visar att det är en längre trend i fråga.
Men man får hoppas att trenden inte spinner ur kontroll under de närmaste 5-10 åren och visst är det traditionellt sett inte en högerregerings starkaste kort att dämpa bostadskostnader. Det som skulle smaka bra nu kan dock skapa större problem längre fram även om våran ekonomi i allmänhet är balanserad och robust.
Sammanfattningsvist så har vi tack och lov ett större svängrum än de flesta länder men vi kommer nog att känna på den här ekonomiska svackan mer än vanligt (säkert redan är ett faktum).
