Rataxes skrev 2018-11-14 20:01:01 följande:
Brunt är brunt och rött är rött. Röda socialister och bruna socialister har flera gemensamma beröringspunkter, precis som du skriver.
Nazisternas ekonomiska politik har jag redan berört.
Båda är vedervärdiga totalitära ideologier som sätter staten före individen med massmord och våld som följd. Att kommunism inte har rasistiska delar i sin ideologi är inte helt sant. Bl.a. Marx var antisemit trots att han själv föddes som jude (senare konverterad till protestant) I det kommunistiska Sovjetunionen förföljdes judar m.m.
expo.se/arkivet/2003/04/vänstern-och-antisemi...
Då har jag inte ens nämnt det svenska kommunistpartiet, föregångare till dagens V(pk) som var det enda svenska parti (förutom nazisterna) som stödde nazityskland fram till operation Barbarossa. Att Bondeförbundet var mer eller mindre nazistiska är ju ingen hemlighet.
Slutligen, röd och brun socialism står lika långt från den klassiska liberalism som jag sympatiserar med.
Ja, Marx var liksom sin samtid antisemit, det har troligen att göra med att judarna likställdes med den internationella kapitalismen. Något som också nazzarna ansåg.
Det förändrar inte det faktum att nazismen inte är socialism. nazisterna hatade den internationella socialismen och den internationella kapitalismen. De var nationalister. men var de socialister? återkommer om det
"Efter första världskriget förekom i Tyskland vid sidan av nazismen andra högerextrema och radikalkonservativa strömningar (jfr. "den konservativa revolutionen"), som bland annat uttrycktes genom kulturhistorikern Arthur Moeller van den Bruck, som 1923 skev om ett kommande tredje rike i
Das dritte Reich, och filosofen Oswald Spengler. Dessa förespråkande en särskild antimaterialistisk och idealistisk "tysk socialism" ? till skillnad från den, vad man ansåg, engelska socialismen (Karl Marx levde och verkade i London).
Denna "socialism" skulle vara jämförbar med traditionell tysk konservatism.[4] "
"
Den ultrakonservativa reaktionen mot denna process ? "fascismens första fas" som forskaren Ernst Nolte kallat den ? och som alltifrån 1900-talets början företräddes av den yttersta högern (jfr. tyska Alldeutscher Verband franska Action française, svenska unghögern och så vidare), blev även en av grundvalarna för nazismen. "
Att hävda att nazzarna var sicialister för att de var totalitära är lite som 'man och nöjd's envisa påståenden om att partier _samarbetat_ med SD för att de var för sig röstat lika i riksdagen utan att de för den skull haft några som helst överläggningar eller samtal.
hur var det då med socialismen i nationalsocialismen - det de kallar socialism är det som i ett inlägg ovan kallas katedersocialism, dvs att bedriva socialpolitiska program för att som Bismarck såg det rädda det konservativa samhället från revolt, revolution och nedstörtning i socialism
sv.wikipedia.org/wiki/Katedersocialism
"De socialpolitiska strävandena kom att ta sig uttryck i den verksamhet som bedrevs av den 1873 grundade Verein für Socialpolitik och dess idéer genomfördes delvis, i samhällsbevarande syfte, under Bismarcks styre."
sv.wikipedia.org/wiki/Socialpolitik
"Med socialpolitik avses direkta eller indirekta statliga åtgärder som syftar till att ge ett lands invånare skäliga levnadsvillkor."
sv.wikipedia.org/wiki/Otto_von_Bismarck
"
Hans konservativa åsikter framträdde än tydligare under revolutionsåret 1848. Nyheterna om februarirevolutionen i Paris ledde i mars månad även till oroligheter i Berlin, vilket fick kung Fredrik Vilhelm att utlova eftergifter. Bismarck ville å sin sida organisera en motrevolution bland landsbygdsbefolkningen i Altmark och på lantdagen i april 1848 kritiserade han kungens eftergifter för de liberala krafterna."
"Bismarck, som arbetade intimt med textilindustrin och som hade som mål att motarbeta
socialisterna, införde under 1880-talet världens första
välfärdssamhälle. Bismarck lyssnade särskilt på
Hermann Wagener och
Theodor Lohmann, rådgivare vilka övertalade Bismarck att ge arbetarna en kollektiv status inom lagar och politik i den nya tyska staten.
[10]Den 20 mars 1884 förklarade han:
Den verkliga anledningen till arbetarens missnöje är osäkerheten i hans existens; han är inte säker på att han alltid har arbete, han är inte säker på att han alltid kommer att vara frisk och han förutser att han en dag kommer att bli gammal och oförmögen att arbeta. Om han blir fattig, om så bara till följd av en längre sjukdom, är han totalt hjälplös, utlämnad åt sig själv och samhället ser för närvarande inte någon riktig förpliktelse gentemot honom bortom den vanliga fattighjälpen, även i det fall han hela tiden arbetat troget och flitigt. Den vanliga hjälpen till de fattiga lämnar hur som helst mycket att önska, särskilt i storstäder, där det är mycket sämre än på landsbygden.[11]
1880-talet var en period då Tyskland började sin långa väg mot den välfärdsstat det idag är. Socialdemokraterna, Liberalerna och Centern var till en början alla inblandade i arbetet med sociallagstiftningen, men det var Bismarck som i praktiken etablerade programmet. Bismarcks idé var att införa välfärdsprogram som kunde accepteras av de konservativa utan några av de uppenbara socialistiska aspekterna"
"Bismarck inledde debatten den 17 november 1881 i riksdagen med att använda termen praktisk kristendom[12] för att beskriva sitt program."
sv.wikipedia.org/wiki/Hermann_Wagener
"Wagener var konsistorialassessor i
Magdeburg, då han, en motståndare till den
liberala riktningen, under
Maximilian von Schwerin-Putzars ministär föranläts att 1848 lämna statstjänsten. Ledarna för
Konservative Partei gav honom i uppdrag att leda uppsättningen av ett nytt
konservativt organ, "Neue Preußische Zeitung" (efter vinjetten oftast kallad "
Kreuzzeitung").
Efter att Wagener 1854 lämnat redaktörskapet för tidningen, ägnade han sig åt parlamentarisk verksamhet dels i preussiska deputeradekammaren (1853-59), dels i tyska riksdagen (1867-73), där han ledde det konservativa partiet. Åren 1866-73 var han geheimeregeringsråd och föredragande råd i statsministeriet.
Wagener utgav bland annat ett av hans konservativa världsåskådning präglat encyklopediskt verk, Staats- und Gesellschaftslexikon (23 band, 1858-68; supplement 1869). Hans memoarer, Erlebtes, utkom 1884."
OM du tycker att nazzarna är socialister så får du tycka det, men det förändrar inte verkligheten att nazisterna var en rörelse mot kommunism och socialism, däremot hade deras samhällsprogram en socialpolitisk del som omfattade en del av befolkningen, och deras 'socialism' var det samma som klassisk tysk konservatism.
Om du menar att klassisk tysk konservatism och socialpolitik per se är socialism så är det du säger begripligt och inte enbart tyckande, men det är långt ut på högerkanten som västerlandets liberala demokratier inklusive östpreussens monarki och konservativa styrande kallas socialister.
Nazzar och fascister är enligt gängse uppfattning och definition högerextrema rörelser.