någon som börjar med ivf nu i månadsskiftet jan/feb som vill följas?

Idag ringde min läkare. Ett lugnt samtal och han tog sig verkligen tid att svara på mina funderingar. Den 21:a denna månad börjar jag ta provera för att få mens och då dra vi igång igen. Skulle sedan ta ett preparat liknande pergotime men det hette nå annat som skulle vara bättre när man har pcos. Hette något på L, typ letozol??? Hur som helst så tyckte han att vi skulle vara hoppfulla inför fet och upptiningen, att vi borde ha goda chanser!

Nä fy hemsk känsla att upptäcka det! Hoppas det bara är något tillfälligt Mariana! Håller tummarna och skriv hur det utvecklar sig! Bamsekram! <3

Hur är det med dig ccilla?

Ok har du fått ta nå medicin mot svampen?
Det är jobbigt när man få det! Jag har 5 mediciner att hämta ut på Apoteket igen!
Jag skulle fortsätta med metforminet så han skrev ut mer av det, och sen äl spruta, letrozol,lutinus och så provera! Så nu är det massa datum igen att hålla reda på. Sen skulle han skicka remiss att lämna nya prover för min hypotyreos. Det var skönt så jag Slipper tänka på om min värden är dåliga! Är ett tag sedan jag lämnade dom!

Nej inte tror jag du behövde fråga om det, tror man kan ta dom receptfria även om man väntar fast då skulle man nog ändå fråga!
Metformin fick jag utskrivet för att det har visat sig gynnsamt när man försöker bli gravid så därför tyckte han att jag skulle ta dom, samt att det ska hjälpa till vid viktminskning om man behöver det. Den används tydligen vanligtvis av diabetiker. Jag ska bara lämna sköldkörtel prover för min hypo, inga andra! Viktigt att dom värdena ligger som dom ska!

Ja jag tycker det! Har skrivit några år i en annan tråd med två andra tjejer. Som har samma problem som mig med hypotyreos och pcos och där har ena fått ett barn för snart ett år sedan och den andra är ca halvvägs i sin graviditet nu! Känner att det måste väl vara min tur snart!!! Men emellanåt känner jag mig rädd att jag kanske tillhör den där procenten som aldrig lyckas!

Min mage vände sig just ut och in! Mitt hjärta med! Min sambo har ju en pojke sedan tidigare som just fyllt 19 år! Han kom just hem och berättade att han ska bli pappa!
Jag vet inte vart jag ska ta vägen! Jag trodde jag skulle kräkas samtidigt som jag försökte skärpa mig och visa att vi stöttar honom och finns här för honom! Det gör så ont i mitt hjärta på ett kluvet sätt och jag vet inte hur jag ska hantera min känslor!

Ja det är så blandade känslor. Dels är han så ung ännu men tjejen är ju 25 då förstår att hon vill börja skaffa barn. Men dom är båda mogna och kommer säkert att fixa det! Men jag vet inte hur jag ska tackla det hela. Min sambo kommer bli farfar innan vi har fått ens ett gemensamt barn! Och det känns otroligt konstigt!

Under helgen som gått har känslorna vart som en berg och dalbana. Ena stunden har jag kännt att det ska bli roligt att dom ska bli föräldrar medans i nästa stund kännt mig nästan avensjuk/svartsjuk på dom! I nästa sekund är jag positiv igen men det är jätte svårt! Önskar så att vi lyckas nu vid nästa försök så blir dom i något så när samma ålder barnen och kan ha glädje av varandra när dom blir större! Känner mig så ynkligt svag som inte klarar av att fullt ut glädjas för deras skull, pga min egen sorg att vi misslyckas hela tiden! Jag måste lära mig att leva med orättvisan på nå sätt!

Hur går det för er tjejer?