Min sjövilda 3 åring

Sätt in ungen på gymnastik så får han utlopp för (lite av) sin energi!

Du har helt rätt i att det säkert blir något av honom, ungar med driv i blir ofta det.

Och det är inget FEL på honom, det är fel på folk som inte fattar att ungar är olika. Vissa är rent utsagt skitjobbiga i perioder och går inte att uppfostra, det är bara att göra det bästa av situationen!

[quote=76714187][quote-nick]Rocket Mania skrev 2016-06-15 17:46:45 följande:[/quote-nick]Sätt in ungen på gymnastik så får han utlopp för (lite av) sin energi!

Du har helt rätt i att det säkert blir något av honom, ungar med driv i blir ofta det.

Och det är inget FEL på honom, det är fel på folk som inte fattar att ungar är olika. Vissa är rent utsagt skitjobbiga i perioder och går inte att uppfostra, det är bara att göra det bästa av situationen!

Tack snälla för din kommentar! Vi tycker inte heller att det är något fel på honom även om folk gärna pratar bokstavsdiagnoser. Han är världens finaste, sympatiskaste unge! Ska kolla möjligheterna för gympa:)

Jag har en likadan liten kille! Han blir tre år i september.

Han kan inte vara stilla om han inte sitter vid en iPad. Efter förskolan får han ha iPad för att kunna varva ner.

Det är mycket skrik och gap på honom när det inte blir exakt som han vill.

Han pratar men kan vara lite svår att förstå ibland. Pratar din lille bra?

Jag har en kille på 4,5 år som också har myror i byxorna. Jag kan ju säga det att (iaf min) det blir lite bättre med tiden. De mognar och växer de också.
Jag försöker ligga steget före hela tiden, tycker det hjälper. Tala om vad som ska hända och vad jag vill att han ska göra. Påminna då och då. Kramas mycket och försöka att inte bli arg för ofta.

En del är vildare än andra. Min äldste var aldrig stilla - inte ens vid matbordet. Vi tog bort hans stol till slut, och så fick han stå och trampa runt medan han åt. I tonåren vände det och han blev den slöaste killen på jorden. Ville inte göra något annat än att sitta vid sin dator och aldrig kliva upp. Det jämnade ut sig till slut, men det var först framåt 20 år. Numera är han lite lagom aktiv men tycker fortfarande bäst om att göra - ingenting.

Min lille vill gärna prata men kan inte riktigt än och det leder så klart till frustration för honom. Vi går hos logoped och försöker teckna till honom för att hjälpa honom att sätta ord på saker han inte ännu kan säga.

Det är ju så mycket roligare att springa runt runt och hoppa upp och ner till exempel;))

Skönt att höra att man inte är ensam! Och skönt att höra att det bara blir bättre:) Han är som sagt en helt briljant unge och jag kan inte säga annat än att jag önskade att jag hade hans energi många gånger;))

Hur gjorde ni i sociala situationer? Fick ni också onda ögat av människor runt om som tycker att man ska ha pli på sina barn, att de måste lära sig att sitta i ring och sjunga sånger, sitta ner vid middagar osv?

Han gick tack och lov inte på dagis, så han behövde inte göra sådana saker. När han väl började förskoleklass, så klarade han av att vara stilla åtminstone korta stunder. Vid 3 år gjorde han inte det, så vi undvek att utsätta honom för sociala situationer som var för svåra. Han följde inte med och handlade och vi tog inte med honom hem till någon som förväntade sig tysta och stillsamma barn.

Min grabb är 7 och har alltid haft mycket energi och rörelse i kroppen, kan inte sitta still och behöver mycket fysisk aktivitet om dagarna! Men det är lättare nu när han är större och är säkrare på cykel och sparkcykel för då kan han cykla av sig mycket av energin!

Nu under våren har han fått vara ute själv i vårt bilfria bostadsområde han är i skolan mellan 8-15 sen är han ute och leker,cyklar spelar boll till kl 19, med en middagspaus emellan

Åh det låter som min son!! Tre år blev han i april, han är full av fart och lyssnar sällan på våra uppmaningar om att vara still... Han vill bestämma allt och blir lätt arg (utbrott..), en kombination av stark vilja och treårstrots som inte alltid är lätt att hantera. Förstår dig precis :) vet inte hur man löser situationerns som uppstår dock. Haha, inte mycket hjälp, men lite förståelse från en i samma läge. Tror förresten också att drivet och energin är en bra förutsättning för framtiden

Så skönt att slippa dagis där de envisas med att försöka få alla barnen att passa in i samma form. Vi är ju även olika som vuxna så jag kan inte förstå varför man inte får vara olika som barn! Tror också att vi får undvika att utsätta honom för situationer som han inte är mogen för än:)

Vår dotter var så och är nu väldigt gullig och skötsam (slutat ettan precis). Man märker fortfarande av det där med att inte kunna vara stilla med att hon konstant rör sig när hon kollar på tv (typ sitter och sparkar med benen, trummar med fingrarna eller bara måste hålla något i handen som hon sysselsätter sig med samtidigt.

Vid middagsbordet koncentrerade vi oss på att hon skulle äta maten och inte leka med den när hon satt där men lät henne väl gå ifrån en del. Dvs när hon väl satt så skulle hon uppföra sig men däremot satt hon inte hela tiden. Sedan blev de sittande stunderna längre och längre.

Vad gäller själva envisheten så fokuserade vi på att aldrig ändra ett nej till ett ja, men noga välja våra strider. Snabba beslut om det är nej eller ja som gäller och sedan stå fast vid det. Till en början kan det resultera i flera timmars gråt och tjat som sedan minskade till att bli mindre och mindre när hon insåg att gnäll, gråt och tjat inte gör att man får som man vill.

Vi har inga problem alls med dagis. Men han är inte den enda med myror i byxorna så de är väl vana. Eller så har vi ett ovanligt bra dagis...
Men jag anpassar mig också efter barnen. Åker inte på sena kalas och är bara borta korta stunder. Ser till att han kan sitta och spela på telefonen en stund (då är han stilla iaf). Åker oftast och handlar utan barn eller med två vuxna. Säger nej när han vill ha en liten vagn (DET misstaget gör jag inte igen). När han var mindre och satt i sitsen hade jag en sele på honom så han inte kunde klättra ur.
Men jag tycker det hjälper en hel del att berätta innan vad som ska hända samt att vara uppmärksam och hindra situationer att uppkomma (säga till innan han gör nåt dumt istf efter). I affären hjälper det mycket att ha en kundvagn att stoppa ner honom i...

Har två söner där framförallt den yngre har varit och är rätt intensiv.

Yngsta är nu 8 och han är fortfarande aldrig still längre stunder, står på huvudet, går på händerna, hjular fram, hoppar studsmatta, trixar med kickbiken o s v o s v. 

När de var yngre var vi ofta ute i rent köra-slut-på-ungarna-fysiskt-syfte. Vi kunde gå och köpa godis typ 4 km och gå gå hem igen. Tog typ halva lördagen de lekte och klättrade i träd längst vägen men då var barnen trötta och stilla iaf 30 minuter när vi kom hem. Gjorde vi ingenting så höll de på att riva huset innan lunch.

Så det är mitt tips, fysisk aktiviet och undvika situationer där man måste vara still. Men ska ni på något så var riktigt aktiva innan och ta med en padda med en film. Då kan det gå att köpa sig någon lugn halvtimme eller timme i bästa fall.