Gravid Bf Oktober 2017

Finns ju några här som har barn sen tidigare så tänkte jag kollar med er då jag känner mog fundersam . För några dagar sen började jag ha förvärkar vilket jag förstått på 1177 att de är fullt normalt . Igår natt vaknade jag upp med enorm smärta i magen , jag beslutade mig stiga upp och lägga mig i soffan , tänkte ta alvedon men de släppte smärtan och jag kände lättnad , dock kom ju värken tillbaka med många minuters mellanrum ( klockade aldrig ) när jag börjar märka värkarna kommer och går börjar jag ju bli orolig. Avvaktar ändå trots enorm smärta som tillslut gjorde att jag började spy.

Ringer sen till bm som skickar mig till en läkare , vet inte vad jag tyckte om den läkaren men men . Det konstaterade att allt såg bra ut och jag var öppen 4 cm och de var ingen fara sa han ? De var fullt normalt . Jag hade normalt med fostervatten och de enda han kunde se var att Lill killen ligger å trycker väldigt långt ner. Han kunde dock inte svara om jag kommer föda tidigare eller inte ? Utan blev bara ordinerad att fortsätta vila och ta de lugnt . Värkarna har lugnat sig vilket är bra. Men känner mig väldigt tom och fundersam .

Idag har jag haft mensvärk och Sd med 10-15 min emellan. Det märks att det är är slutet nu. Såhär har det lurats med de andra barnen också. När man tror att det är dax att åka in så slutar det...

Jag upplever min bebis "slö" eller seg ofta.. kanske trångt därinne bara. Ska till BM imorgon, vecka 37 då.

Jag liksom känner att han rör sig men det är mer svepande, sega/långsamma rörelser och förut var det liksom Duracell, dygnet runt. Typ. Lite skrämmande, men jag kan tänka mig att det blir trångt och jag känner ju mycket rörelser varje dag, så ändå är jag rätt lugn. Var på ultraljud förra veckan.. tror jag? Nej i vecka 35! Då var ju allt bra. Inga tecken på att något är dåligt alls.. men ska självfallet ta upp detta med BM imorgon.

Någon av er som känt på livmodertappen? Själva eller läkare/BM? Jag har känt själv (min aurora rekomebderadd mig, för att kunna känns efter själv samt hur den normalt ska kännas) men nu är den vad jag vill tro är framåtriktad, mjuk som bara den.. nästan liksom gelé-lik, och hålet som på bilder är som en knappnål (googla bild!) är stor som min pekfingerspets.. OCH den är så mjuk att hålet säkerligen går att göra två fingertoppar stort utan att ens tänja. Men jag vågar inte.

Googlat detta lite och får mest svar som att jag är öppen litegrann. Vilket inte är konstigt för veckan eller mig som omföderska.

Men hade häromdagen värkar på natten, kanske bara förvärkar som var starka och avtog. Sen under dagen, litegrann i ca 2 h som sen avtog. Igår under dagen och kvällen, massor så det liksom ilade mitt inne i snippan. Gjorde så sjukt ont. Började liksom värka/mola rätt smärtsamt i ljumskar också.. haft massor av allt detta idag! Är helt slut.

Känns som något är påväg ut. Så tungt nedåt, som ett tryck. Ofta värkande känsla långt ner i magen, värst när jag går. Kommer i intervaller...

använder trosskydd och upptäckte nyligen att det ser LITE lätt rosaaktigt ut..? Alltså lite flytningar som går åt det rosa hållet nu..? Har inte särskilt mycket eller vattniga ens.. men färgen gör mig lite, fundersam. Men jag kanske ser fel. Brukar inte se ut sådär.

Vecka 37 imorgon (36+0). Känner helt ärligt att bebis GÄRNA får komma.

Och ja, känner mig OFTA bajsnödig. Är lösare i magen än normalt. Kommer fler gånger om dagen än vad det brukar. MYCKET tyder op att kroppen förbereder ordentligt nu. Men det kanske lika gärna kan sätta igång om 3 veckor som inatt..? Vad vet jag. Vill bara ha svar. Vill veta om jag är öppen. Vill veta om det är värkar jag känner eller om jag luras av förvärkar bara. Och om, påverkar dem tappen? Så nervös och taggad på samma gång.