Inlägg från: FiaW |Visa alla inlägg
  • FiaW

    Gravid Bf Oktober 2017

    Linnnn skrev 2017-05-08 19:59:17 följande:
    Önskar att jag också var mindre uppsvälld, men min mage är fortfarande som en ballong. Jag tycker det låter helt rimligt att den ser mindre ut. Om du ligger på rygg kan du känna var livmodern slutar (oftast lättast på morgonen) och den brukar ligga i navelhöjd v 20.

    Barn ett kunde ha storlek 50 i ungefär en vecka, barn två kunde ej ha storlek 50 alls och storlek 56 var för litet efter en vecka... Men så finns det de som får små barn/tidigt födda och då är ju stl 50 för stort... Vi hade fått så mycket kläder i små storlekar att det var hopplöst att hinna använda allt. Även med tre klädbyten per dag... Favoriter på precis nyfödda (särskilt första barnet) var bodysar med knappar som vi slapp trä över huvudet.
    Ja det är verkligen jobbigt när magen är som en ballong! Hoppas ditt blir bättre snart!

    Tack för info! Jag ska genast lugna mig från att köpa mer 50/56 nu med tanke på att barnet kanske inte ens kan ha det.
    Dessutom visar det sig nu att min kusin har jättemycket i den storleken som jag får låna, så jag ska nog klara mig :)
  • FiaW
    Linnnn skrev 2017-05-11 18:06:47 följande:

    Min mamma har någon sorts hysteri över min (och min syrras) vikt under graviditeten. Mina tidigare graviditeter har jag gått upp ca 15 kg och det har jag själv inte tyckt är för mycket, medan min mamma påpekat hur mycket mer det är än vad hon själv gått upp. Den här graviditeten började jag ju med att gå ner 7 kg de första två veckorna, men efter att det vände uppåt igen känns det som att det inte saktar ner och jag har gått upp ca 1 kg/vecka. Normalt skulle jag nog inte vara stressad över att ha gått upp 3-4 kg (från startvikt) i v 17, men nu kan jag inte låta bli att undra bara för att min mamma börjar fråga om vikten. Jag inser ju egentligen att problemet ligger hos henne för jag är inte överviktig, men så blir jag lite orolig över att jag bara ska fortsätta att gå upp 1 kg/vecka även framöver...


    Även om din mamma säger detta av omtänksamhet så är det faktiskt inte speciellt snällt att göra dig orolig i onödan. Särskilt med tanke på att du varken är överviktig eller har gått upp speciellt mycket vid dina tidigare graviditeter.

    Slappna av och njut istället. Ät hälsosamt till största delen och unna dig gott då och då, när du känner för det, så kommer det att bli jättebra! Jag har redan gått upp ca 5-6 kg (är i v. 18) och är varken överviktig eller orolig för att bli allt för stor. Mer mat än vanligt behöver vi för att nära de små och det är helt normalt att gå upp de 15 kg du gjort vid dina tidigare graviditeter.
  • FiaW
    Linnnn skrev 2017-05-15 19:23:57 följande:

    Efter många veckors misär mår jag faktiskt bra. Har fått tillbaka energin och har inga direkta krämpor. Mer kissnödig än vanligt, hungrigare än vanligt och osmidigare än vanligt Återstår att se hur länge det varar, men jag njuter medan det är så här! Tycker att jag haft min andel av jobbig graviditet redan.


    Så skönt att du mår bättre nu! Ja, det är din tur att njuta så passa på ;)

    Jag är nog som du, mer kissnödig, hungrigare och osmidig. Men jag har en del värk i fogar och mage också och har fortfarande den där gigantiska ballong-magen att fajtas med. Den är nog värst av alla krämpor.

    Dock känner jag tydliga sparkar nu, så konstigt och så mysigt och underbart samtidigt! :)
  • FiaW
    Swinka skrev 2017-05-16 07:37:00 följande:

    Vad.mysigt med sparkar! Tyckte.mig känna lite pirr förr men inget alls längre. Var säkert bara mina tarmar.

    Är i v 18 nu så det kan ju ske närsomhelst.


    Ja det är jättemysigt, men så blir man lite orolig om man inte känner av det på länge.

    Men som sagts tidigare slutar man väl aldrig oroa sig för sitt barn, vare sig det är i magen eller utanför :)

    Jag var också lite osäker på om det var riktiga sparkar eller mina tarmar i början. Men det känns så speciellt och annorlunda från allt jag känt innan, och nu är det ganska ofta, så nu känner jag mig mer säker :)

    Jag är i v 19 men har känt rörelser i ca två veckor nu. Tror dock att min moderkaka ligger i bakväg så det är nog därför jag känner nåt redan trots att jag är förstföderska.

    Ibland är det inte som små sparkar utan mer som ett brus. Inbillar mig att det är bäbisen som gör en snabb rörelse så att fostervattnet yr. Haha :)
  • FiaW
    Musetti skrev 2017-05-16 12:35:21 följande:

    Jag har haft en känsla då och då i några veckor nu och det är precis som att en katt ligger inne i magen och spinner. Mycket märkligt men mysigt. 


    Musetti skrev 2017-05-16 12:35:21 följande:

    Jag har haft en känsla då och då i några veckor nu och det är precis som att en katt ligger inne i magen och spinner. Mycket märkligt men mysigt. 


    Låter mysigt! :)

    Tror vi har BF ganska nära varandra, jag har 16/10. Är detta ditt första barn?
  • FiaW
    Musetti skrev 2017-05-17 10:16:47 följande:

    Ja det är första barnet, så spännande! Har du barn sedan tidigare? Jag känner mig nästan sist på bollen bland mina vänner, ganska få som inte har barn redan. Jag kommer hinna bli 36 och sambon 35. BF den 17 eller 24 oktober beroende på hur man räknar. 

    Vi har runt 28 grader nu och mina fötter börjar bli så där ocharmigt svullna och skaver i alla skor. Bävar lite inför sommaren! 


    Ja spännande! Det är mitt första också men sambon har två sen innan. Jag är ännu senare på bollen, jag fyller 39 i sommar :)

    Förstår att det är tufft redan med 28 grader och ni kan väl få ännu en bit varmare framåt sommaren? Bor du i norra eller södra Frankrike?
  • FiaW

    Vi har köpt vagn idag! Wihoo!!

    Vet att det är ganska tidigt men den modellen vi letat efter dök plötsligt upp på Blocket. Känns jättekul! Det är en Britax Smile 2 och vad jag kunnat läsa mig till så tror jag den kommer att passa oss bra :)

    Min första vagn... Wihoo igen!

  • FiaW

    Vi var på RUL idag och allt såg fint ut! Det var en mycket livlig liten pojke där inne, han var knappt still en sekund :)

    Så himla skönt att de organ och lemmar hon kunde se såg hela och friska ut!

    Jag var dock så inställd på att det skulle bli en tjej så jag blev helt förvirrad och lite tom när hon sa att det var en pojke. Den känslan har hängt i hela eftermiddagen och kvällen, känns skumt.

    Är det nån mer som känner igen känslan?

    Självklart är det absolut viktigast att bäbisen är frisk och hel och med allra största sannolikhet kommer jag att älska den lille pojken till max. Jag blev lite överraskad av känslan bara?

  • FiaW

    Tack för pepp! :) Skönt att kunna skriva av sig funderingar och få lite förståelse och höra fler som är/har varit med om samma.

    Jag håller med om att det var bra att få reda på detta nu och inte vid förlossningen. Och jag tror säkert att jag kommer att landa i det efter ett tag.

    Jag har googlat lite om det och det verkar vara ganska vanligt att man känner så här när man har en föreställning eller förväntning på vem det är man har i magen.

    Det bästa av allt är att läsa att alla som känt så här upplever den känslan som bortblåst så snart de ser sin lilla pojke :)

  • FiaW
    Tulipan skrev 2017-05-25 12:51:54 följande:

    Blir så glad för alla som fått reda på att deras bebis är frisk!

    Vi gjorde också RUL i veckan. De sa att allt såg bra ut och vi blev väldigt lättade. Men dagen efter ringde de och sa att de ville att vi skulle komma in igen för att mäta om en grej. Visade sig att bebisens nackskinn var för tjockt. Ska vara under 6 mm, det var svårmätt på vår men mätningarna varierade mellan 5,8 och 6,4mm.Det innebär att risken för Downs syndrom är kraftigt ökad och kan även vara indikator på något annat fel. Det hela slutade med att vi gjorde ett fostervattenprov (enligt läkaren är risken för missfall pga det mindre än 0,5% om fostret är friskt) som vi får svar på i nästa vecka. Det hela har varit ganska omtumlande och väntan tills svaret kommer känns lång...


    Styrkekramar!
Svar på tråden Gravid Bf Oktober 2017