Vi som plussat efter IVF våren 2017

Jag vill också vara med här! Satte in ett 5 dagars embryo 23/2 som blev en graviditet, hade officiell td 8/3 och är nu i vecka 9. Vårt första försökt. Jag hade lite blödningar för ett par veckor sen och var då helt säker på att det var missfall men vi fick komma in och göra ultraljud och som tur var så pickade hjärtat på och embryot var i rätt storlek! Ska på ultraljud igen nu på torsdag. Har mått riktigt dåligt de senaste veckorna, känner mig konstant åksjuk, yr och illamående, är trött som sjutton och det känns rejält i livmodern till och från. Men jag äter progynon och lutinus så det kanske spärr på symtomen. Hoppas att det lägger sig lite snart :)

Vi går på fertilitetscentrum i Stockholm

Grattis till tvillingarna!! Måste kännas helt surrealistiskt att plötsligt vänta två barn när man länge försökt få barn alls. Eller ni kanske har barn sen tidigare också?

Jag är i v. 8+5 och idag var vi på ultraljud och fick se vår lilla knodd röra sig och hjärtat slog fint på den så vi kunde se det också ordentligt den här gången. Var helt underbart, det var första gången jag på riktigt kände att det faktiskt är ett liv där inne som ska bli ett efterlängtat barn! Det har känts så abstrakt tidigare, plus att jag har mått så himla dåligt med illamående, trötthet och massa oro att jag inte riktigt kunna glädja mig ordentligt tidigare. Den här veckan har illamående avtagit också så nu är jag bara jätteglad!

Klämmer in mig i listan också:

Popetot 32 år från Skåne. Bf 6/11

Hunny B 31 år, Stockholm. Bf 11/11

Niaa 28 år från Skåne. Bf 6/12

Onewish 28 år, Stockholm Bf 6/12

Malin79 37 år, Stockholm. Bf 7/12

Meno87 29 år, Stockholm. Bf 12/12

Förstår att ni blev rädda men det är inte helt ovanligt att få lite blödningar. Jag har haft lite till och från, oftast bara lite blodblandade flytningar, ibland lite mer. I v. 6 el 7 blödde jag mer och det var rött blod och kom även ut en klump. Jag var helt förkrossad och var säker på missfall en hel helg innan vi fick komma till ivf-kliniken på vul. Visade sig att allt var bra och fostret levde. Sen för ett par veckor sen när jag var i v. 13 började jag blöda mitt på gatan när jag var på väg hem. Det rann längs benen och genom byxor och allt, som tur var var jag nära hemmet så skyndade hem och då kändes det som det forsade blod ur mig. Jag kände hur något satt fast där nere och drog ut två STORA klumpar som jag var säker på var fostret. Jag satt och grät och trodde jag höll i mitt döda barn och det var blod överallt på toaletten, på sitsen, på golvet, handfatet... byxorna var helt nerblodade. Var helt hundra på missfall. Åkte till akutgyn och väl där visade det sig att fostret levde och mådde bra, allt såg superfint ut. Så vill lugna alla som eventuellt får blödningar, det behöver inte vara någon fara! Dock är det ju inte bra att blöda så mycket som jag gjorde sist så vi kan just nu bara vänta och se hur det utvecklar sig. Jag blöder från livmodern men man vet inte vad det beror på. Nu har jag inte blödig på 1,5 v iaf så det känns bra!

Inga extrakontroller, det finns ju inget att göra innan fostret kan överleva utanför livmodern. Men vi fick se fostret tre dagar i rad, först på sjukhuset, sen hade vi KUB inbokat dagen efter och sen även en efterkontroll på mvc och det såg bra ut alla gånger så det kändes skönt. Men nu har vi inget förrän rul v. 19, är 4,5 v dit. Vi kanske bokar in ett privat ul innan om vi inte orkar vänta till dess. Längtar till man börjar känna rörelser så man kan känna att det lever där inne! Har du känt något än?

Igår kände jag ett slags pirr eller fladdrande i magen på kvällen som jag aldrig känt tidigare och tänkte kunde vara fosterrörelser. Men tror det kändes för högt upp i magen för att vara just det. Idag är vi inne vecka 15 och jag börjar våga tro på att allt ska kunna gå vägen igen. Hoppas verkligen att jag slipper mer blödningar!

De gjorde inte mycket alls, kollade om allt såg bra ut med barnet med ultraljud vilket det gjorde, observerade en del koagulerat blod kvar i livmodern. De gjorde någon sorts gynundersökning där de kände på livmodertappen och sa att den var lång och sluten som den skulle så inga tecken på förlossning/missfall på så sätt. Sen fick jag åka hem. Tyckte de var väldigt snabba med att skicka hem mig, var aldrig tal om att ligga inne för observation utan sa i princip att det kan gå hur som helst och att vi bara kan vänta och se och det finns inget de kan göra i alla fall. Kom tillbaka om du börja blöda en massa igen typ. Men jag hade inte ont, kanske lite molvärk men väldigt lite. Har du råkat ut för en blödning i den här graviditeten också alltså? Vilken vecka?

Just det, min blödning höll i sig några dagar men minskade hela tiden men då hade jag fått tabletter för just det, samma som man kan få om man har mycket rikliga mensblödningar.