Vi som plussat efter IVF våren 2017
shrigley skrev 2017-06-19 15:40:07 följande:
Wow, hcg hade idag gått upp till 379!!! En fördubbling var 36:e tim, superbra!!!!! Kan inte fatta det... Jag hade helt räknat ut graviditeten den här helgen.
Inlägg från: Hunny B
|
-
Åh vad härligt, grattis!!
-
Om du slutat blöda så tror jag det finns stort hopp! Jag fick en blödning i slutet av v.6, kom en liten klump blod också som jag trodde var fostret men det visade sig inte vara någon fara. Är nu i v.20 och jag har haft fler blödningar sen den första men barnet mår bra. Håller tummarna!alade skrev 2017-06-21 07:55:37 följande:
Jag har slutat blöda! Får se var det landar. Antagligen gör jag ingenting alls idag, för nu är jag lite lugnare. Ska ta nytt graviditetstest i morgon och sen om några dagar, se om det ändras något. Nu var det ingen idé för jag har sprungit på toa hela natten för att ha koll.
-
Det är inte barnet du känner? Jag känner av mitt barn långt nere ibland när hon är där, en bit ovanför blygdbenet. Kan även känna rörelser där. Min moderkaka ligger i framkant så det är mest där nere jag känner ordentliga rörelser. Annars kan det vara foglossning också.minaimaginärabarn skrev 2017-06-22 11:18:52 följande:
Hej!
Är det någon av er som kommit lite längre i graviditeten som kanske kan hjälpa mig med ett ev symtom. Jag går in i v. 21 imorgon och har under senare delen av gårdagen och idag kännt någon känsla i min livmoder som är svår att beskriva. Det är området ovanför blygdbenet som känns ömt, inte när jag trycker m handen utan när jag ligger på rygg m oxå ibland när jag reser mig och när jag går. Det gör inte ont utan känns mer diffust. Vet inte ens om jag hade lagt märke till det om jag inte kännt efter så mycket? Men det gör mig orolig i allafall och tänkte om ni har kännt samma sak eller kanske har något vettigt att säga? Jag kan tillägga att jag har jobbat min första vecka efter tre veckors sjukskrivning och har därmed belastat mig mer än tidigare.
Tacksam för svar.
-
Vad kul det måste ha varit att få se bebisarna igen! Och skönt att allt verkar bra. Barnvagn har vi inte bestämt oss för vilken vi ska ha än, skulle inte våga beställa riktigt än heller tror jag, men skönt att ha det gjort. Med tvillingar är det ju större risk att de kommer tidigare än planerat. Det kan säkert vara lite leveranstid också? Vi har bara vågat köpa barnkläder ännu, det är ju lite rea nu så jag har köpt på mig lite.Popetot skrev 2017-06-27 10:20:21 följande:
Hej hej! Hoppas alla haft en fin midsommar! Igår var vi på tul och fick se pyrena igen. Flickan växer så det knakar. Pojken är fortfarande mycket mindre men följer sin egen kurva i vart fall. På eftermiddagen var jag hos BM och fick lyssna på deras hjärtljud. Så mäktigt! Riktigt häftig dag igår :) Nu har vi vågat oss på att beställa barnvagn också. Längtar till hösten och att få möta våra små.
-
Har också satt upp dagen vi tillhör förlossningen och inte gyn som delmål, även om jag har börjat kunna släppa det där lite mer nu och faktiskt tro att det blir en fullgången graviditet. Blir nog lätt så när man haft blödningar, är så hjärtskärande att hela tiden höra att man inget kan göra innan v. 23... För oss är det nästa lördag så det börjar närma sig!minaimaginärabarn skrev 2017-06-27 15:45:56 följande:
Vad härligt popetot, att båda följer sina kurvor! Så häftigt med två stycken!
Att känna de små krypen är häftigt, jag känner min varje dag och har även kunnat känna den utanpå när jag haft handen på magen. Har moderkakan i framvägg över vänster sida och sedan i bakvägg så känner honom fortfarande mestadels när han härjar på högra sidan men även när han sparkar mer nedåt inuti. Min mage har börjat växa ordentligt oxå vilket är välkommet, dock syns det fortfarande inte jättemycket när jag har mina vanliga kläder. Men med ett tajt linne syns det tydligt.
Jag räknar för tillfället ner dagarna tills vi tillhör förlossningen vilket är nästa fredag, och efter det är delmålet v. 26. Efter v. 26 har vi sagt härhemma att vi får börja planera lite med vad vi behöver men jag har börjat tjuvstarta med symaskinen och virknålen. Dock säger jag än sålänge att det är till min brorsson som kom för två veckor sedan.
-
Det måste vara skönt att känna att man bli tagen lite mer på allvar inom specialmödravården! Till mig säger de hela tiden att det inte finns nåt att göra, att jag bara ska leva på som vanligt och att inget jag gör kan påverka utgången. Men jag har ju iofs inte haft förkortad tapp.minaimaginärabarn skrev 2017-06-27 21:29:44 följande:
Jo, ju längre tiden går desto mer känner jag också så. Får gå och mäta min livmodertapp på specmödravården efter blödningen då den blev förkortad vid blödningen. Nu har den dock varit normallång men åt det kortare hållet. Dock tycker jag nog de är lite väl försiktiga på specmödravården vilket jag aldrig trodde jag skulle säga. Men det är en sådan kontrast i jämförelse med andra läkare jag mött på gyn och min BM, de säger att jag skall leva som vanligt medan de på specmödravården är mer restriktiva och försiktiga. Men det är i och försig skönt för då känns det som att det jag har i magen faktiskt betyder något, att det är ett liv.
Hur är det m fosterrörelser för dig? Har du moderkakan i fram eller bak?
Jag känner fosterrörelser sen v. 18. I början var hon mycket långt nere och rörde sig och moderkakan sitter i framkant men längre upp så då kände jag henne lite tydligare än nu. Nu känner jag oftare men stummare rörelser högre upp, har börjat känna precis strax ovanför naveln den här veckan också. Men har inte känt utanpå magen än, längtar till det så mannen också kan få känna! Du har förresten bf en dag innan mig, spännande! Men jag räknar med att gå över tiden om allt går bra då det ligger i släkten. -
Kopierar in bf-listan här eftersom jag skrivit fel datum innan och ni som är nya kanske vill skriva in er:
Skogsmulle82 34 år, Skåne, BF 30/9
Popetot 32 år, Skåne, BF 5/11
Pyssling11 30 år från Skövde Bf 6/11
Hunny B 31 år, Stockholm. Bf 10/11
Niaa 28 år från Skåne. Bf 6/12
Onewish 28 år, Stockholm Bf 6/12
Malin79 37 år, Stockholm. Bf 7/12
Meno87 29 år, Stockholm. Bf 12/12
Virrvarr, 35 år Umeå, bf 17/12
Frökenankare, 27 år, Umeå, Bf ca 20/12
alade, 36 år, Uppsala, Bf 20/2 -
För vår del går det också bra även om det börjar kännas rejält nu på alla möjliga sätt. Är i v. 30 och har kraftig foglossning, så kan bara gå korta sträckor vilket begränsar en enormt. Har haft foglossning sen tidigt i graviditeten men runt v. 23 smällde det till mer och sen har det i princip bara blivit värre. Sover även mycket sämre på nätterna så är rätt trött också. Men det börjar kännas mer och mer verkligt att vi faktiskt ska få en liten dotter snart!
-
Oj vad det har hänt saker här! Önskar er båda all lycka minaimaginärabarn och Popetot! Det kommer gå bra för era bebisar även om de är tidiga, vi har bra neovård i Sverige och ni har ju ändå kommit långt i era graviditeter. Men det känns konstigt att era små kanske snart är ute, själv är jag ju bara några dagar efter er men en förlossning känns lååångt borta, räknar med att gå över tiden minst en vecka också.
-
Wow, supergrattis till er lilla pojke! Härligt att han mår så bra trots att han är tidig!minaimaginärabarn skrev 2017-09-22 08:25:05 följande:
Hej!
Igår kl. 5.46 kom mini till världen efter akut snitt i narkos. Han var större än beräknat utifrån TUL vilket jag är överlycklig över! Han väger 1700 g och är 41 cm. Liten men stark står det i journalen. Han fullpottade på alla kategorier vid födseln (syresättning, andning, hudfärg, tonus och retbarhet) och då tävlar han mot de fullgångna bebisarna. Första dygnet har han klarat galant, syresätter sig själv, håller värmen fint, skriker högt, äter bra, bajsar och ser sig om i världen. Sköterskorna säger att han är en bestämd liten bebis, han verkar också nyfiken på världen och ger tydliga signaler på att han vet vem jag är.
Det är omtumlande och det blev väldigt akut från att jag någonstans hade landat i att han skulle vara kvar i magen ett tag till. Det blev dock moderkaksavgång och då var det kört.
Jag mådde så bra i min graviditet och kände mig inte alls klar, räknade dessutom med att gå över tiden och få en 4 kg klump. Neo har inte funnits i min tankevärld. Nu håller jag på att processa det hela och tycker jag landar i vår nya situation ganska snabbt och väl.
Lycka till er alla och för tillfället lite mer lycka till Popetot som står på tur!
-
Åh, grattis!!Popetot skrev 2017-09-26 20:07:36 följande:
Nu är våra små pyren här! Skulle egentligen få kejsatsnitt på torsdag. Men blev inlagd i lördags då det sett något på ctg som de ville ha koll på.
Igår f.m. meddelade läkaren att hon inte ville vänta längre. Strax före 14 tittade först vår lilla tjej ut 2450g och precis därefter vår pojke på 1320g. V 34+0
De klarar andning själv men vi sondmatar fram till min amning kan komma igång. Så otroligt lyckliga föräldrar. Svårt att förstå.
Ganska mörbultad efter snitt men helt hanterbart.
-
Hur går det flr er och era småttingar minaimaginärabarn och Popetot? Och hur känns det att vara förälder? För min del så börjar det bli riktigt jobbigt att vara gravid nu, har foglossning som börjar bli svår att leva med på riktigt plus alla andra graviditetskrämpor som gör det jobbigt. Vill bara att vår lilltjej ska komma nu! Men vet att hon har det bättre i magen några veckor till, är i v. 35 nu.
-
Åh Amanda och Vincent, fint! Härligt att de växer på sig! Kan tänka mig att det känns mer på riktigt först när man kommit hem.Popetot skrev 2017-10-04 08:28:07 följande:
Det går finfint med våra små troll. Nyss haft en incident där amanda drog ut sin sond. Stackars lilla tjej. Det är inte kul att sätta i ny. Hoppas hon snart klarar att öta hela mål via amning så att vi kan skippa sonden.
Vincent växer på i fin takt. De tappar ju vikt först för att sen vända och lägga på sig igen. Han har nu passerat sin födelsevikt och jobbar sig uppåt. Verkar som vi snart ska få familjerum. Meningen är att man ska leva som hemma utan personal när man bor där. En utslussning kan man säga. Troligt är att vi sen får hemvård.
Det är en mäktig känsla att vara mamma samtidigt som att det är overkligt. Lite som att vi bara besöker dom här och att vi sen får åka hem utan dem. Så jag längtar hem där man på allvar kan skapa rutiner och ett fungerande familjeliv. Min man tyckte det kändes lite verkligare nu när han fått installera babyskydden i bilen. Idag ska vi hämta barnvagnen.
Jag hoppas din plutt får stanna ett bra tag till HunnyB. Även om det är tungt. Passa på att vila mycket inför nedkomst. För sen blir det betydligt mindre sömn ;)
Ja, jag hoppas att hon stannar kvar några veckor till, men inte för länge. Vill inte gå över tiden mer än några dagar helst! Jag är rätt rädd inför förlossningen och tänker att jag bara kommer hetsa och skrämma upp mig mer om det dröjer länge. -
Härligt att höra att det går bra för er och Mini också! Måste vara skönt att få komma hem.minaimaginärabarn skrev 2017-10-07 06:04:55 följande:
Vad härligt att läsa om hur det går för er Popetot och vilka fina namn ni gett dem! Här har vi svårt att bestämma oss, vi tänker att han kommer ändra utseende om några veckor när han blivit mer "färdig" så vi avvaktar lite. Sålänge heter han mini.
Det går bra även för vår lilla pojk, han är enligt läkaren ett A-barn som klarat allt från början. De har mer väntat ut v. 35 för att koppla ifrån honom helt så igår tog de bort syresättningsmätaren och idag ska vi få åka hem m hjälp av hemsjukvård. Känns helt underbart att få komma hem efter tre veckor på sjukhus. Min sambo har varit henne och fixat inför hemkomsten så nu ser det ut som det skulle ha gjort när vi kom hem från BB.
Känner igen din beskrivning Popetot, kändes i början som att han bara är till låns... framförallt de två första dygnen när han låg på övervak och vi inte fick sova tillsammans. Det känns häftigt att vi faktiskt ska få ta med honom hem. Att vara mamma känns helt fantastiskt och helt naturligt.
Hunny B, vila på så mycket du kan och ta många foton på din mage. Min mage har i princip helt försvunnit och saknar den ibland. Jag trivdes verkligen att vara gravid och var inte riktigt klar med det. Men samtidigt vill jag inte byta bort det jag har fått uppleva med mini.
Lycka till alla, snart är vi ett gäng mammor härinne :) .
Jag längtar efter att bli av med den här magen och att slippa foglossning, är så otymplig så det är inte klokt nu. Sen har jag å andra sidan aldrig riktigt gillat det här med att vara gravid men det kan ju bero på att jag blev rätt begränsad tidigt iom foglossningen. Känns som att jag har varit gravid i evigheter nu! En månad kvar till bf. -
Åh, det låter så härligt att få vara hemma och ta hand om sitt efterlängtade barn! Men säkert slitigt också. Har det varit svårt att få igång amningen? Det är något jag oroar mig för, vill amma men vänner och bekanta runt mig har haft det väldigt svårt med det så det känns inte som något man kan ta förgivet.minaimaginärabarn skrev 2017-10-12 09:47:28 följande:
Det är underbart att vars hemma! Vi jobbar nu på att få bort sonden, han får inte mycket av den Vid varje måltid nu utan ammar mest. Dock tar det mycket på hans krafter så han orkar inte så länge. Kommer kännas som jag har ocean av tid då jag enbart behöver amna, nu är det amning och därefter sondmatning följt av att pumpa ut mjölk. Men jag lever verkligen lyxliv, att få ägna all min tid åt honom är fantastiskt! Alla mina övriga behov är som bortblåsta.
Skönt att det närmar sig slutet för dig! Förstår att du längtar av dubbla anledningar! Det bästa med att inte vara gravid är att det känns som jag har kanonkondition och skulle kunna springa ett maraton och då är jag en vältränad människa innan graviditeten vilket jag inte kan påstå att jag är idag :).
Är du klar med alla förberedelser och packat BB-väskan?
Det känns som att allt är förberett men samtidigt känns det som att det alltid finns mer som kanske kommer behövas och därmed borde inhandlas. Men vill inte överdriva heller. Väskan är dock packad och klar! -
Det är ju jättevanligt att känna sig otillräcklig och som en dålig mamma från och till i början, det tror jag de flesta förstagångsföderskor gör. Du har ju dessutom två och inte bara en, klart att det är svårare att vara tillgänglig som man vill för båda då. Plus att ni fått en lite tuffare start iom att tvillingarna kom lite tidigt. Vore snarare konstigt om du bara kände dig lycklig och glad! Jag tror du är en jättebra mamma som gör sitt bästa, det är ju det ända man kan göra. Försök att inte lägga så stor press på dig!Popetot skrev 2017-10-12 10:14:05 följande:
Vi har fått komma hem med hemsjukvård sedan i måndags. Barnen mår bra och vi kämpar på. Känner mig otillräcklig. Ständigt dåligt samvete mot den som fått mindre uppmärksamhet. . Det har blivit en hel del tårar :) Samtidigt är detta det bästa som hänt mig. Vi älskar dom små liven.
Amanda har ryckt ut sin sond 2 gånger sen vi kom hem. Hon hatar den. Så vi jobbar hårt med amning så vi kan skippa den snart. Vincent har precis börjat fatta grejen med hjälp av amningsnapp. Så vi ser små framsteg varje dag.
Kanske låter detta lite negativt och det är inte min mening. Jag är så lycklig och nöjd med min situation men vill heller inte hymla med at det finns stunder då jag känner mig som en dålig mamma även om jag vet att det inte är så.. Min man är underbar och peppar mig när det händer. Just nu ligger A i min famn och myser. Våra barn är verkligen en gudagåva!
Hoppas alla mår bra här inne! Ni är sådana kämpar! Kom ihåg det om ni någon gång sitter där med ert barn och känner er maktlösa. Ni är/kommer bli fantastiska föräldrar.
-
Vårt lilla mirakel kom till världen igår tidig natt och ligger just nu bredvid mig och sover. Fick havandeskapsförgiftning så hon blev lite tidig, föddes i v. 38+3 men hon var ju fullgången i alla fall. Är SÅ lycklig!
-
Tack! Rent fysiskt kunde det kanske varit bättre för min del, är ju väldigt mör och har fortfarande kvar lite symtom från havandeskapsförgiftningen men mår ändå helt okej. Det var en stor tjej vi fick, nästan 4 kg. Så ksndke bra att hon inte gick hela tiden ut, vet inte hur stor hon skulle varit om hon gått över tiden två veckor också...Popetot skrev 2017-11-01 10:26:12 följande:
Nämen GRATTIS! Så underbart! Hur mår du fysiskt? Tänker efter förlossning och havandeskapsflrgiftnin. Hur stor är hon?
-
Härligt att höra att det går bra för alla! Vår lilltjej är tre månader och allt har gått så himla bra med henne. Hon är en glad och väldigt lätt bebis som från början sovit länge om nätterna. Nuförtiden sover hon 8-10 timmar i sträck så det här med sömnbrist slipper vi. Det känns som att det händer mycket nu, just nu har hon precis börjat greppa efter saker hon har framför sig och vi väntar bara på att hon ska kunna vända sig snart också för det är väldigt nära. Hon är så självklar i våra liv att det känns konstigt att det bara var tre månader sen hon kom! Är så glad och tacksam att vi fick vårt efterlängtade barn tillslut och att det blev just hon. Jag har till och med börjat våga tänka på ett till barn så småningom, vi har ju flera blastisar från samma äggplock i frysen.
-
Grattis!!