Bf mars 2018 följas åt?

Idag har jag varit på återbesök hos gyn efter mina blödningar förra veckan. Allt ser bra ut med bebisen, hjärtat pickar på och hen utvecklas normalt <3 :) Men nu är det konstaterat att jag har ett hematom bredvid bebisen i livmodern. Jag ska på återbesök i slutet av månaden eller i början av september (ska få hem kallelse i nästa vecka). Förhoppningsvis absorberas det av kroppen och jag märker inget mer. Men det kan också börja störtblöda igen :( Händer det ska jag åka in akut.

Läkarna var ändå lugna och positiva, sa att det inte brukar ha betydelse för gravideten. Att vi sett att allt ser fint ut med bebis än så länge är goda tecken. Jag ska leva som vanligt men inte lyfta för tungt. 13 kg på ryggen skulle gå bra.

Har lite blandade känslor nu, är så lycklig över att bebisen mår bra, men är orolig över hematomet. Bara att hoppas att det är borta till nästa gång. Glad att gyn tar det på allvar och vill hålla koll på det.

Jippi. Vul idag. Såg hjärtat. Såg superfint ut. Vecka 7+0 exakt som beräknat. Så glad :D

Nu kan vi slappna av och veta att just nu är allt bra iaf !

Jippi. Vul idag. Såg hjärtat. Såg superfint ut. Vecka 7+0 exakt som beräknat. Så glad :D

Nu kan vi slappna av och veta att just nu är allt bra iaf !

Idag har varit en helvetes dag, spytt upp allt jag fått i mig! Jag hoppas de ger sig något snart, inte kul att jobba som frisör med detta illamående!! Måste nog kontakta bm och försöka kolla om man kan göra något åt de...

Nä de är ingen fara, är ju inget som går in i kroppen så kan ej skada barnet. De som kan bli är att man blir oftast lite mörkare som gravid så brukar man bleka håret/ ljusare färga de kan det ta sämre under denna period :)

Idag kräktes jag för första gången denna graviditet. Jag får svårare och svårare att äta. Nu lever jag nästan på bara bröd med smör.., det är det enda som smakar. Allt annat ger kväljningar och illamående.

Jobbigt att äta annorlunda än övriga familjen, treåringen (som behöver äta lagad mat) vill äta samma som mig :/ och det är svårt att neka när jag själv sitter med mina mackor... Med första barnet kan man ju äta "som man vill", när man har barn vill man ju försöka "skärpa sig" för barnens skull... Så himla svårt! Har någon tips på hur man kan göra? Eller hur man ska få smak på mat igen? :p

Stackare!!
Jag har också mått riktigt illa från morgon till kväll, men bara kaskadkräkts några enstaka gånger. Det är ett enormt lidande att allt luktar äckligt och man hulkar när man går i matbutiken (de få gånger man klarar av att ta sig dit). Köket ska vi inte ens prata om. Min sambo får inte steka någonting för då får jag lida i timmar med hulkningar. Han är otroligt förstående, tacka gudarna för det. Sover mycket och när det är som värst går jag och lägger mig och sover flera timmar under dagen för att slippa helvetet. 
Jag äter Lergigan från morgon till kväll. Skulle aldrig klara mig utan dem. Har testat akupunktur men vet inte om det funkar. Senast igår när jag var på akupunktur satte min akupunktör sådana magnetplåster i öronen på mig runt kl 17-tiden. Inga hulkningar och kunde somna utan att ligga och plågas. Vaknade imorse och kände mig okej. Idag illamående men inte alls lika farligt som det varit den senaste månaden. 
Har också upptäckt att om man masserar öronsnibben så hjälper det tillfälligt. 
Äter också som du väldigt små och täta måltider annars får man sota för det.

Förresten, du borde be läkaren skriva ut Lergigan comp eftersom de innehåller lite koffein. Hur många tabletter tar du dagligen och vilken styrka äter du?

Någon mer än jag som måste använda allt parfymfritt?! Typ ansiktskrämer, duschtvålar, tvättmedel etc.

Vilka dofter får dig att må bra? Jag har inte hittat något lämpligt 
Jo jag känner igen det där. Min sambo som aldrig har luktat äckligt under de fyra åren vi varit tillsammans har plötsligt dålig andedräkt och luktar mysko. Måste tyvärr be honom sätta sig en bit ifrån. Stackare! Måste kännas så hemskt för honom men vad ska man göra?
Jag fick också mitt illamående otroligt tidigt och det eskalerade förra veckan till något helt obeskrivligt hemskt och jag ser det som ett tecken att det kanske kan vända och bli bättre? Jag är livrädd att behöva må såhär hela graviditeten.
Hur långt är du gången och har du några timmar under dagen som du mår bättre? Min mamma tipsade mig om att skriva upp måendet dag för dag för att se hur det utvecklar sig. När man mår som värst ser man inga ljusglimtar och tycker att allt bara är hemskt och då kan det kanske vara bra att blicka tillbaka till de gångerna man mådde bra och få känna hopp. 

Vul visade inget foster alls.... åker tillbaka till uppsala imorgon. De rekommenderade piller å ligga kvar på sjukhuset för smärtstillande och observation.