Vi som har plussat efter IVF hösten 2017

God fortsättning!!! :) Vad härligt att ha berättat för släkten nu :) Och visst var det nervöst, kände jag med. Jag längtar själv efter att få göra det mer ?officiellt? men vi ligger ju några veckor efter er. Är bara i v.7 så får allt ha is i magen i minst 5v till.

Nu hoppas jag bara att allt går fortsatt bra för oss alla här i gruppen.

Jag har testat det och det hjälper inte. Det enda som hjälper lite är om jag ligger helt plant i sägen/soffan ingen kudde och inte rör mig.  I morse kräkets jag så mycket att jag blev yr och svimmade. Har ringt MVC och de var inte så behjäpliga, har dock en tid i morgon för hälsosamtal. Hoppas hon lyssnar bättre än den i telefonen.

Jag har testat det och det hjälper inte. Det enda som hjälper lite är om jag ligger helt plant i sägen/soffan ingen kudde och inte rör mig.  I morse kräkets jag så mycket att jag blev yr och svimmade. Har ringt MVC och de var inte så behjäpliga, har dock en tid i morgon för hälsosamtal. Hoppas hon lyssnar bättre än den i telefonen.

Nu har jag gått och blivit vrålförkyld sedan i förrigår. Och jag är vanligtvis inte den typen som knaprar värktabletter vid smärta, men nu har jag haft feber och enorm huvudvärk och har därför ätit alvedon.

Jag vet att överallt sägs det att just alvedon (paracetamol) är okej när man är gravid men jag kan inte låta bli att tänka irrationellt och få dåligt samvete. Är i v.7 och väldigt orolig att jag är dum som tagit alvedon.

Någon annan som känner igen sig? :(

Hej!

 

Får jag hoppa in här? Vi har gjort IVF och efter jag op. bort båda mina äggledare så gjorde vi FET från ÄP nr 2 och då stannade äntligen pyret. Idag är jag i v 9 (8+1) och har BF 8/8 -18. Vi var på vul i förrgår och såg det lilla hjärtat ticka, nu vågar jag äntligen tro på det! :D 

Hej!

Hur har ni andra som plussat känt er den första tiden? Här hemma går jag med ångest över att ena stunden tro på det men nästa stund inte känna något! Är kanske lite hungrigare än vanligt men annars inget.

Sagan för mig tog slut idag. Hade tid för vul och jag och min sambo var spända över att se vad som gömmer sig i magen. Är i v 9 8+3 idag och var på vul i 6+0 då ett litet hjärta slog. Stirrade på skärmen och kräktes nästan när jag ser att säcken är tom. Läkaren letade och letade och tillslut sa att tyvärr så finns det inget foster här.

Både han och jag tyckte det var konstigt då jag haft så starka känningar. Missed abortation blev hans förklaring. Kroppen tror att jag fortfarande är gravid och stöter inte ut det som finns kvar. Ska tillbaka för nytt vul om en vecka. Är helt förstörd och vet inte hur jag ska ta mig vidare. Så antagligen blir det att framkalla abort efter nästa vul. Smärtan i själen är olidlig

Nu har vi varit på RUL nr 2 som barnmorskan ville kalla det eftersom de är andra gången vi för exakt samma undersökning. Bejbisen mådde bra och shit vad den hade vuxit på bara 10 dagar. Blev tillbaka flyttad till BF vi fick först då hon inte ansåg att man ska rubba de IVF kliniken sagt åt oss från början. Lillsen mådde bra där inne och var riktigt samarbetsvillig, sträckte på sig så hon kunde mäta ordentligt. Allt såg bra ut och ingenting var avvikande. Lyckan är så stor just nu. Har gråtit mer än 1 gång sen vi var där, lyckotårar såklart <3 älskade efterlängtade barn