Bf juli 2018

Jag har moderkakan i framvägg denna gång (hade i bakvägg förra gången) och ÄNDÅ känner jag mer rörelser än med sonen :O

Nu behöver jag lite pepp här känner jag. Jag väntar ju som sagt min tredje pojke, och även om det fanns en initial besvikelse över insikten att jag aldrig kommer att få en dotter så längtar jag så efter mitt fina barn som ligger inne och bakar färdigt i magen. Dock så dyker den där besvikelsen upp igen varje gång någon annan får en dotter, eller får veta att de ska få en dotter - Som att jag blir avundsjuk och samtidigt arg för att ingen blir avundsjuk på mig (jag vet nu låter jag helt rabiat, skyller på gravidhormoner haha .. =) ) 

Jag har en ogrundad känsla (tror jag) av att jag skulle haft bättre kontakt med en vuxen dotter än med en vuxen son, även om mina egna barn får träffa farmor och farfar bra mycket oftare än mormor och morfar som bor i en annan stad. Nu ska ett par vi umgås med väldigt nära, som får barn bara 6 veckor efter oss, tydligen få en dotter och jag är sådär avundsjuk som jag inte vill vara - visst KAN söner också ha en fin relation med sin mamma? eller är jag dömd att typ baka bullar och titta på när dom umgås med sin pappa? (jag är ju verkligen ingen tjejig tjejmamma utan jag är ju den som satsat på karriären och min man den som drar största lasset hemma, dock bakar han ju inte bullar.. ) 

Jag tycker du ser ut att ha tänkt på allt faktiskt. En fårfäll kan vara mysig i vagnen också.

Vi har inte köpt nånting till kommande bebis. Vi ska få lite kläder i storlek 50 (sonen var aldrig så liten) men i övrigt så får hon ärva storebrors grejer. Babyskydd ska förstås införskaffas.

Har någon av er hyrt ett babyskydd någon gång? Vad har man för garantier? Är det alltid nytt/oanvänt? Uthyrarna kan ju inte veta med säkerhet att det är okrockat annars, tänker jag.

Upplever ni att tröttheten från första trimestern har kommit tillbaka?

Jag är så fruktansvärt trött nu! Känner mig helt slutkörd redan någon timme efter frukost. Jag fattar inte hur jag ska orka i nio veckor till!

Hahaha! Åh, den som ändå hade den lyxen! Jag sov bort merparten av tredje trimestern när jag väntade sonen, nu är det av förklarliga skäl lite svårare.Ja, det är ju det där med storasyskonet som lite ställer till det. Plus att sambon jobbar varannan helg. En hel dag med barnet är väldigt utmattande!

Jag sov 9,5 timmar i natt (med två kisspauser) men kunde lätt ha sovit 4-5 timmar till! Tur att sambon går på vårsemester den 3 maj, då ska han få hänga med barn tills han ska resa bort några dagar. Jag känner verkligen att jag behöver vila ORDENTLIGT!

Ja herregud! Det känns som att man glömmer så snabbt. Snart ska man vakna var tredje timme för att mata och så ska storasyskonet gå upp vid 07-08 :/ Vi kommer iaf vara lediga tillsammans de första månaderna så vi kan dela upp oss en del (typ att den som tar bebisen på natten behöver inte gå upp med storebror på morgonen).

Hur länge (ungefär) måste man gå upp var tredje timme?

Vad händer om ingen mjölk kommer ut? Hur länge överlever bebisen utan mjölk?

Är det bäst att ha ersättning hemma fall i fall?

Skratta inte åt min fråga. BM skrattar bara men vägrar svara på om bebisen dör direkt utan mat eller klarar sig flera timmar så man kan var lugn.

Jag tänker inte försöka amma denna gång, därför kan vi dela på nätterna. Jag mådde så dåligt av amningen förra gången och vill inte riskera att det ska trigga någon depression igen. Det känns inte riktigt som att man har tid att vara deprimerad när man har två barn (känns knappt som det med ett barn liksom).

Om det låter som en bubbla spricker i magen. Högt. Är det bebisen som fiser/rapar/hickar eller är det något helt annat? Nån som känner igen?

Hur hörs/känns hicka? Hur vet man att det är hicka?