Bebis aldrig nöjd!

Hur mycket sömn får han totalt på ett dygn? En bebis i den åldern behöver ca 16 h per dygn

Det låter som det kan vara övertrötthet

Funderar på om han har ont någonstans ex typ i magen? Spänner han sig mkt, reagerar med gråt beroende på hur ni tar i honom? Kolik o andra magbesvär är ju mkt vanligt första halvåret.

Lämnas han mkt ensam och inte riktigt är redo för det, så att det handlar om trygghet o att få vara nära?

Jag hade nog bett bvc eller VC om hjälp med att utesluta sjukdom o smärta, kolla efter ex dold urinvägsinfektion eller öronnnflammation eller annat !

Går han upp som han ska i vikt och följer sin kurva eller finns det något annat som tyder på att han inte mår bra?

Lilleplutt , inte lätt att vara liten o inte lätt att vara förälder!

Vill bara tillägga att det säkert finns många andra saker det kan vara men du kan ju läsa lite och testa.

www.thefussybabysite.com/blog/desperately-overtired-overcoming-sleep-deficit-high-needs-child/

Jag tippar på ca 11-12 timmar, ibland lite mer, ibland lite mindre. Han har nästan aldrig somnat utan mitt bröst och på dagen är det ännu svårare.

Kolik har BVC uteslutit då han inte gråter 3 timmar i sträck. De gånger jag tagit upp vår situation pratar de bara om avlastning för mig, aldrig vad som kan vara felet på bebisen. Att jag får avlastning hjälper ju inte honom. De säger typ ?vissa barn är mer ledsna än andra?.

Han har precis börjat med att spänna sin rygg så han ser ut som en ostbåge, men detta har han inte gjort tidigare. Ser väldigt obehagligt ut!

Han är ensam i babysitter när jag är på toa+duschar men sen är jag med honom hela dygnet i princip.

Går upp i vikt som han ska och inga andra tecken på att han inte mår bra för övrigt. Ja förutom själva problemet då att han är missnöjd då. Det enda som får honom lugn för stunden är när vi bär runt på honom och går, går, går, aldrig stå stilla, ofta även som ammandes.

Kolla med BVC och be dem undersöka att det inte finns någon medicinsk orsak till att bebisen är missnöjd.

Annars låter det ganska mycket som en "high need baby". Det kunde vara min son du skrev om, när han var i den åldern! Googla och läs lite om det så känner du nog igen dig. Det finns även en Facebook-grupp där du kan hitta stöd hos andra föräldrar med high need babies. Det kan vara skönt att känna att man inte är ensam.

Men börja som sagt med att be BVC om hjälp att kolla att det inte är något medicinskt problem.

För det första, sluta ta emot en massa besök så du kan lära känna ditt barn i lugn och ro, hitta er egen rytm osv. Det kan vara stressande att se okända människor hela tiden. Strunta för övrigt i besökarnas kommentarer, de känner inte ditt barn och alla är olika.

Han kan gå igenom en utvecklingsperiod just nu, då blir de också kinkiga.

Det kan vara trötthet, definitivt, då han får så lite sömn.

Han kan vara kall eller varm, blöjan eller kläderna kan skava, han kan ha någon sjukdom, t ex ont i örat eller annat, sök upp bvc för att utesluta sådant.

Det låter ändå normalt att han vaknar så ofta på natten, synd bara att det ska ta sådan tid att natta igen. Försök hitta vad som funkar bäst och håll dig till det. Nattetid ska det helst vara mörkt, annars bara mysbelysning så pass att ni ser varandra. Inga leksaker, inte en massa prat, det ska vara tydlig skillnad på natt och dag.

En sak som kan vara bra att veta är att om han sover dåligt på dagen så brukar även nattsömnen bli dålig så gör vad du kan för att han ska få sova ifred dagtid. Om det bara funkar vid bröstet så får det väl vara så, men han måste få en bra vana att sova dagtid först innan du försöker flytta honom till en madrass eller liknande. Försök inte skapa några scheman att han ska äta klockan X och sova klockan Y under dagen, det måste få komma naturligt. Natta bör dock ske samma tid varje natt så han kan börja känna rutin inför senare stadier.

Lycka till!

Har själv en son på 3 mån som första tiden inte gick att lämna ifrån mig utan att han grät o grät! Han var extremt mammig och gallskrek så fort någon annan en jag höll honom . Han bodde i praktiken på mig första 2 mån sedan har han sakta accepterat pappa lite mer o att leka en stund själv. Fullt normalt men fruktansvärt påfrestande .

Han har haft ganska mkt bekymmer med magen under första tiden även om det nu börjar stabilisera sig. Han grät när jag la honom, vagnen skrek han hysteriskt i, likaså i babyskyddet ! Var genomsvettig så fort vi skulle åka någonstans . Han rapar o fiser mkt och får ibland ont i magen o då spänner han kroppen som en ostbåge .... ibland släpper det med en rap o ibland kan han knorra i timmar. Har han ont vill han ha tröst o då genom att snutta vilket i sin tur sätter igång magen på nytt... lite ond spiral !

Vi kör mag kultur droppar, minifom, pysventil ! Jag kan äta det mesta utom ärtor o choklad samt dricka kolsyra , för då sätter det igång igen.

Har inte bvc bett dig prova laktos eller glutenfritt en period? Annars kan det vara värt att prova någon. Vecka eller två o se hur han reagerar. Uteslut annan mat om han verkar påverkad timmarna efter du ätit !

Får han bara 11-12 h per dygn så kan det vara så att han är övertrött och behöver sova ikapp. Min lilla var exakt som du beskriver och det var jättesvårt att få honom att somna. Han behövde lugn och ro, mörker och någon sorts ? white noice?

Men när han hade sovit ikapp tog 1-2 veckor av löljigt mycket sömn och vi hade lärt oss hans sömn rutiner så blev han en otroligt mycket gladare liten kille.

Men vi fick verkligen ställa klockan i början och aktivt lägga honom var 2-2.5 h i början. Tog ett bra tag innan han började visa egna trötthets tecken

Så där har mina komjölksprotein-allergiska barn varit innan jag uteslöt det från min kost (ammade).

Det här var ju nästan precis som att läsa om min bebis :o

Det var som att alla bitar föll på plats här, herregud vad märkligt det kändes! Ska ändå kontakta BVC för säkerhets skull men det känns som att jag fick lite av en aha-upplevelse.

Jag vet hur den aha-upplevelsen känns också

Jag hade inte hört om detta innan jag fick barn, och det var inget BVC informerade om heller. Men jag minns när jag första gången läste om detta, och sen fick kontakt med några andra föräldrar som hade det likadant. Det kändes på nåt sätt skönt att inte vara ensam. Och att inse att det inte är alla som har supersmidiga bebisar som går att ta med på café, alltid somnar i vagnen osv... Det är lätt att känna sig otillräcklig och som att man gör något fel.

För oss blev det lättare med tiden, även om vi upplevde åtminstone hela första året som väldigt jobbigt. Men lite bättre blev det när han började åla, och då själv kunde ta sig till den leksak han ville. Ännu mer nöjd när han kunde gå och kommunicera mer och mer.

Vet hur det känns????

Man blir lätt lite desperat och uppgiven när man ser sig omkring på alla andra med bebisar som är super chill. De kan ta långa promenader med vagnen, sitta och fika och låta bebisen bara somna av sig själv i vagn eller spjälsäng.

Värt att tänka på kan vara att HNB ofta är väldigt känsliga för mycket intryck, för oss blev det bättre efter 5-6 månader, men innan det så ledde varje besök/utflykt/etc. till en jätte kinkig och ledsen bebis resten av dagen/kvällen.

Vår hade som sagt även svårt med sömnen och visade inga trötthetstecken av sig själv, han verkade gå direkt från pigg till övertrött.

Har han alltid hållit på så? Har en 4 veckors som låter precis som eran och det är väldigt påfrestande psykiskt då man känner sig dålig som mamma, att man inte kan trösta sitt barn..

Det kan ju vara mycket men är han 4mån så är han inne i slutet av sin utvecklingsfas 4 (källa: Växa och upptäcka världen) vilket är en tuff fas för de små som gör att de blir extra klänninga o nästan inget är roligt. Rekommenderar verkligen den boken o appen då den gett mig extremt mycket lugn när det varit lite knorrigt. Och en större förståelse för de små vad de faktiskt går igenom.

Sen är ju alla barn olika såklart och det kan bero på helt andra saker.

Hoppas det hjälper lite och att ni snart får en lugnare period tillsammans med bättre sömn.

Förutom det som redan skrivits så har jag hört två andra möjliga förklaringar när bebisar varit mycket missnöjda: dels att tungbandet kan vara för kort så att det är svårt att amma tillräckligt och bli mätt även om barnet följer kurvan, dels barn som t ex brutit nyckelbenet eller något sådant när de skulle komma ut vaginalt och denna skada kan vara svår att upptäcka.

Grattis du har en fullt normal och frisk bebis. En bebis som inte gnäller hade jag blivit mer orolig för.

Vilken dryg kommentar. Skillnad när en bebis gnäller hela tiden och väldigt sällan nöjd. Mitt andra barn är 3 mån och väldig gnällig jämfört med första, visst gnällde han också givetvis men inte i närheten av andra.