Vi som är på försök 9 med första barnet

Hej!

Hoppar gärna in här, känner igen endel användarnamn :)

Försökt sen januari (dock mer aktivt sen maj, så räknar väl detta som försök 8), blev gravid en gång i augusti men gick MF i v.7..

Har denna månad faktiskt försökt chilla lite! Känns väldigt skönt. Har två olika appar varpå den ena sa ÄL 29/11 och den andr sa 30/11.. Hade endel värk och flytningar som tydde på ÄL i princip hela den veckan så vet inte exakt när den var ändå. Men vi har inte hetslegat denna månad utan körde lite varannan/var tredje dag kring ÄL utan någon direkt press. Och det har liksom gjort att mycket tankar kring graviditet försvunnit, har inte varit så aktiv här heller utan levt som vanligt och tänkt att det vore kul med en bebis i julklapp men samtidigt så är det onte hela världen om det inte tar sig nu.. En liten paus i hetsandet helt enkelt :)

Stort lycka till nu allihop!!! :)

Tack!

Nää alltså det är ju lättare sagt än gjort men änd väldigt skönt när man lyckas tänka bort detta lite.. Hehe nä inte för sällan heller såklart men varannan/var tredje dag ska ju absolut räcka!! :)

Grattis!! :)

Usch trist :( Känns det ok? Nästa väntan mellan ÄL och BIM går nog fort iallafall med tanke på att det är jul och nyår :) Men jag får nog joina dig snart.. Känt mig sjukt PMS:ig idag. Enda som som skiljer sig från föregående månader är att mina bröst är lite mer ömma men jag har smörjt med progesteron. Men känner liksom på mig att mensen kommer på torsdag eller fredag.. Gällande utredning så har vi inte funderat så långt, hoppas verkligen på att slippa :/

Skönt :) Jag har bara kört denna cykeln, jag har en regelbunden cykel och en lutealfas som är lagom lång men jag ville använda krämen för att lindra PMS. Vet ännu inte om det funkar, igår var jag PMS:ig.. Idag (än så länge) så känner jag mig rätt normal. Konstigt alltså.. Så trött på kroppen och alla hormoner, satan vad bra man hade det när man käkade minipiller alltså haha!

Men testa den, har läst mycket om den och många verkar ha positiva upplevelser av krämen :) Placebo eller ej!

Vad skönt, det är ganska jobbigt.. :P Speciellt när man ätit p-piller i sååå många år så man knappt vet vad mens är för nåt.. Jag har ett väldigt aktivt jobb där jag dessutom måste vara go och glad hela dagarna så det är rätt segt under pms-veckan eller vad man ska säga ;) Ja men jag älskar placebo!! Den är bäst haha. Tycker inte riktigt jag är på lika dåligt humör denna månad så nåt kanske den gör iallafall ;)

Hej tjejer..

Skriver här direkt istället för att citera.

Finns inte så mycket att säga om mens, tråkigt sexliv, inga plus, långa väntetider etc förutom att det SUGER. Det gör verkligen det, man blir lika ledsen och besviken varje gång.. Fick själv mens i onsdags och blev skitsur. Men man återhämtar sig, vi fixar detta!! :) 2018 är vårt år!

Däremot ville jag bara kommentera det här med att vänner blir gravida lätt och att det känns jobbigt att alla får barn. Jag har själv en vän som är lika gammal som mig som häromdagen gick ut med att hon ska nu ha sitt TREDJE barn. Vi får inte ens till ett.. Meeen poängen är att man vet ju verkligen inte vad dessa personer går igenom. Jag tycker det pratas alldeles för lite om historierna bakom allt som är rosa och fluffigt i sociala medier. Allt ska se så bra ut och det får oss som försöker att må dåligt.. Ett exempel är en bekant till mig som har två döttrar, hon lever det perfekta livet enligt Instagram. Fick nyligen redan på att hon haft tre missfall på rad innan hin fick behålla sin första. Något hon ALDRIG skulle skylta med. Och jag är rätt säker på att hon inte är unik i detta. Jag fick en ny kollega ganska nyligen och han ska bli pappa, han berättade att de genomgått IVF eftersom de inte lyckades på egen hand. Jag kan svära på att majoriteten av de som går ut med sina graviditeter har en historia bakom, allt ifrån missfall till att de försökt länge eller gått igenom IVF etc. Men allt sånt tystas ner och det är inget vi frågar om heller. Jag har tvärtom

varit väldigt öppen med att vi försöker och att vi fått missfall, jag tycker verkligen inte det ska vara så tabu! Så försöööök att inte tänka att alla andra har det så lätt, jag tror verkligen inte det är sanningen.

Kram på er och deppa inte ihop <3

Vi försöker leva som vanligt, vilket innebär lite vin/öl på helgerna både för mig och min kille.. Vi jobbar mycket båda två så fredagsvinet till maten är typ heligt ;) Jag vill inte vara naiv (kanske får äta upp detta om några månader..) men jag tror inte det är något som påverkar särskilt mycket så länge man håller det till en rimlig nivå. Sen tar jag det självklart lite lugnare efter ÄL. Min filosofi är dock att försöka vara precis som jag brukar. När jag blev gravid i somras så hade vi semester så det var mängder med kaffe, mer alkohol än vanligt och tillochmed ett gäng cigg. Sen slutade jag självklart med allt så fort jag plussade. Denna gång ska jag resa bort efter ÄL och kommer kanske ta det lite lugnt med alkohol men vill heller inte att väntan mellan ÄL och BIM ska vara i vägen för att jag ska kunna njuta av min resa :) Men detta är självklart bara min åsikt och ju längre tid det går utan att det tar sig desto mer fest vi ner på diverse godsaker :)

Jag tror inte du behöver oroa dig för alkoholen. Förstår din tanke men det krävs nog större mängder. Jag forskade lite i detta nu och det mest vettiga svaret (från en säker källa) säger att daglig alkoholkonsumtion under minst två veckor kan påverka. Mindre alkoholkonsumtion vid enstaka tillfällen påverkar inte. Så där ligger vi ju alla i lä :) Jag veeet att det här med stress, tankar och sånt inte påverkar fertiliteten men nånstans tror jag ändå på att försöka att leva livet precis som man hade gjort om man inte försökte få barn! Det minskar pressen och många blir ju faktiskt gravida när de väl "slappnar av".

Jag hänger gärna med i en ny grupp som man kan följa lite längre! Jag var med i en BIM-grupp, som blev en plusgrupp, som blev en FB-grupp. Det var inte kul att behöva gå ur den för att man fick MF.. Men efter det har jag inte riktigt hittat nån ny, förutom denna då! :)

Ja precis och jag tror ändå lite smått på att när man är avslappnad och fokuserad på något annat, typ att vara på semester.. Så blir barn gjorda ;) Man sätter så mycket press på sig själv i det vanliga vardagslivet!

Lycka till nu, håller tummarna för att ingen mens dyker upp. Och ha en fortsatt skön semester! :)