Vi som planerar barn efter pillerstopp

Intressant fråga! Har också funderat kring det! ?Standard? har jag uppfattat det som är att man typ byter till spiral eller spruta efter grav men det är kanske bara jag som fått för mig det?

Jag började med p-piller som 14-åring för att få lite ordning på mensen. Hade mens i 7-8 dagar varav 5 dagar väldigt rikligt och ganska mkt värk m.m. Fick cyklo-f o gick o åt 2 stoooora piller 3ggr/dag. Hatade pillerna men åt dem ändå då de hjälpte lite - inte helt lätt som 12-13 åring att svälja så stora piller flera ggr/dag... Kände mig allmänt ofräsch o nere under den veckan. P-pillerna fick ordning på blödningarna och senaste åren har jag ätit ihop kartor för att slippa helt, HATAR verkligen att ha mens! Provade minipiller i 5 veckor men hade mens 4ggr under de veckorna och mådde fruktansvärt dåligt psykiskt (skrämde mig rejält då jag är en väldigt stabil person vanligtvis!) så gick tillbaka till p-piller.

Har märkt att sexlivet blivit bättre sen jag slutade med p-piller vilket är rätt trevligt... men i övrigt har jag inte kännt ngn större skillnad i hur jag mår nu när alla symtom lagt sig.

Tänker att jag ser hur mensen blir i framtiden, blir det som det var förr så hoppar jag på p-piller igen, kan leva med lägre sexlust då kvalitén på livet i övrigt varit så mkt bättre med piller än utan. Andra hormonpreparat kan jag inte tänka mig att prova då jag gärna vill ha makten i mina egna händer att sluta/byta när jag vill, samt att jag med hjälp av dem vet exakt om/när jag kommer få en ev blödning. Vad jag vet finns det inga andra hormonpreparat där man kan styra det(?) Reser en hel del och vill absolut inte blöda under resorna.

I tillägg ser planerna ut som så att det blir ett barn och that?s it! Har inget jättestort barnintresse så barn i plural är inget jag kan se mig med. Så att sluta längre fram är därmed ett icke-problem. Man vet ju så klart inte vad som händer, allt kanske förändras när första kommit, men så säger känslan just nu och har gjort i många år.

Hur tänker du själv?

Jag hatar dem och går aldrig mer tillbaka. Slutade först och främst för att jag mådde skiiiiiiiit och inte hade någon sexlust alls (ville inte ens kramas och pussas liksom). Hormonspiralen Mirena har funkat bäst på mig så den blir det nästa gång. Jag hade den i flera år och tog ut den i början på september. 5/10 plussade jag för min son så det tog inte ens 14 dagar innan jag fick äl med den. Min BM sa att personer reagerar någorlunda samma på Mirena som med Vinelle men så verkar det inte alls för mig tyvärr

Jag bor i Sthlm, har tidigare gått på 3 olika mottagningar (för preventivmedel + cellprov) så kollade hos dem först....

Hade sån tur tidigt imorse att det dök upp en tid redan imorgon på morgonen så den bokade jag in mig på direkt!! Förväntar mig dock att det enbart blir inskrivning.

Men jäkligt nervöst är det nu.

Plus att jag fick dra till med en nödlögn på jobbet imorse för att komma in senare imorgon.

Slutade med Cerazette 31/7, vi planerar vårt första barn. Sjukt nervöst. Hade lättare mens/bruna flytningar några dagar efter pillerstopp. Får se vad som händer nu. Det är sjukt nervöst. Vill ha barn men är samtidigt vettskrämd inför graviditet och ovisshet om hur allt blir...

Inskrivning idag hos tillfällig bm.

För det första tyckte hon att det var lite märkligt att jag inte haft någon blödning precis efter pillerstoppet i mars..Okej?

Hon var väldigt osäker om den mens jag fick 4 dagar i april verkligen var mens. Antecknade mina bruna oregelbundna flytningar som pågick under maj.

Hon var ganska säker att jag var mycket längre gången än vad jag själv trodde.

Kände på magen, kände livmoder. Lyssnade, vi hörde perfekta hjärtslag!? Definitivt längre gången än 12 v vågade bm påstå. Övriga värden var bra, lite lågt socker.

Ska äta en burk folsyratabletter.

På fredag blir det mer provtagning.

Remiss skickad för kub och ultraljud bör få kallelse ganska omgående.

Ev kunde det vara för sent för kub men bm tyckte inte jag skulle oroa mig allt för mycket....okej..

Allt som allt avslappnat och bra bemötande!

Hej!

Känner igen mig. Vill verkligen bli mamma och det har varit min största önskan LÄNGE och nu när vi äntligen börjat försöka är jag lite rädd och orolig. Som du säger det förändrar så mycket och allt det där..men jag vill samtidigt det samtidigt så mycket!

Tror tyvärr inte detta kommer gå vägen.. har haft ljust, ljust rosa flytningar sedan i måndags vilket jag viftade bort men idag kom bruna flytningar.. Mycket bruna flytningar. Så jag tror att det är MF på gång. Visste inte att jag skulle reagera såhär starkt, har alltid trott att jag logiskt skulle tänka ?vad synd men skönt att det hände så tidigt? om jag fick tidigt MF, men likt förbannat sitter jag här på jobbet och lipar så snoret rinner. Jag vet att flera haft tidiga blödningar och det gått bra ändå men jag har en dålig känsla i kroppen så jag kan inte tillåta mig själv att hoppas, känner jag. Känns självklart som att det är mitt fel, fast jag rent logiskt vet att det med största sannolikhet beror på att något var fel och att detta är kroppens sätt att hantera det. Vill bara att tiden ska gå så jag kan ta ett test om ett par veckor och se hur det verkligen gått..

Tack, känns skönt att höra att reaktionen är normal, blev själv överraskad över de överväldigande känslorna.. Tack för att du håller tummarna för mig <3

Jag vet inte, jag kastas mellan hopp och förtvivlan. De bruna flytningarna fortsatte hela dagen igår och kom även idag (om än inte lik rikliga).

Jag tog ett test igår för att se om det var svagare (trots att jag vet att jag borde vänta) och det var det inte.. men det lugnar ju inte - jag vet ju att jag testar för tidigt, vad dum man är.

Hoppfullt är i alla fall att jag inte haft någon smärta, inga klumpar eller så. Och jag kunde ändå lugna ner mig lite när jag efter googlingar insåg att det är ganska vanligt med flytningar av alla sorter och färger, i början av grav. Samtidigt verkar det vara 50/50 hur det gått för de som upplevt det:

Och bara för jag skrev så så kom såklart smärtan. Som hugg, med jämna mellanrum. Och massa bruna flytningar. Det här kommer inte gå bra.