• Ess

    Till er styvföräldrar som är missnöjda!

    Anonym (Ts) skrev 2018-09-22 14:37:17 följande:
    Så du menar att den nya partnern ska acceptera att bli styrd av en "snorunge"? Har jag fattat dig rätt då?
    Nej absolut inte.
    Jag tycker inte barnen ska styra familjen oavsett kärn eller sammansatt familj. Men det blir egentligen inte ett problem förrän det kommer in en ny partner som inte köper upplägget och som inte ser charmen med att "köpa" barnen genom att låta dem bestämma.
    Maken var väl också lite så ibörjan att han skulle fråga barnen det och detta. Men jag sade till honom att det är vuxenbeslut. Visst kunde han prata med dem om saken, men i slutänden så var det vi vuxna som bestämde. Det är orimligt att vh barn ska bestämma saker som påverkar oss vuxna alla dagar i veckan, men det insåg han själv också när det kom till kritan.
  • Ess
    Anonym (Mm) skrev 2018-09-22 16:12:10 följande:
    Ja, och en skild förälder som inte har en annan vuxen vid sin sida längre och därpå skuldkänslor över skilsmässan? Eller som fått ta en ny roll i att vara en ansvarstagande förälder när ansvaret delats upp och det inte går att gömma sig ifrån det längre?
    Är föräldrarna ovänner och inte kan prata med varann så är de livrädda för att bli bortvalda av barnen, därav tävlingen att sopa renast framför barnen.
  • Ess
    Anonym (Linn) skrev 2018-09-22 15:19:40 följande:
    Vilken tur att din man insåg detta, det kan jag inte direkt säga att min sambo har gjort. Tycker dessutom att det hela eskalerar ju äldre barnet blir och inte tvärtom. Väntar fortfarande på att hans snart vuxna barn ska frigöra sig och revoltera men icke då, denne blir bara mer och mer klängig med sin pappa. Speciellt när gemensamma barn kommer, då blev det outhärdligt. Innan kunde jag stå tillbaks men nu tolererar jag inte att vårt barn far illa.

    Håller annars med i allt som du skriver. Det är enbart när det kommer in en ny partner som det uppdagas.
    Det blev lite av ett ultimatum, antingen flyttar vi till gemensamt boende och skaffar barn, annars är jag inte intresserad av att fortsätta förhållandet.
  • Ess
    Anonym (Ts) skrev 2018-09-22 15:16:31 följande:
    Tänkte väl. Barn har inte förmågan att bestämma och tonåringen kan klara av att ta vuxna beslut med sitt logiskt nyupptäckta tänk, men i slutändan går den på känslan iallafall eftersom frontalloben utvecklas klart vid 25. Så givetvis ska barn vara barn.

    Det blir ett problem, men vem blir den skyldige då, jo den nya.
    Det är lätt för föräldern att ta den enkla utvägen och skylla förändringarna på att partnern vill ha det så. 
    Det blev väl lite så här, men vi pratade om det ett antal gånger och han insåg att han själv har ett val i hur han vill/ville ha sin framtid.
  • Ess
    Anonym (Ts) skrev 2018-09-22 17:31:35 följande:
    Samma här, men jag blev ändå syndabock. Tragiskt egentligen. Men att liksom gå via en 10 åring för att ta reda på vad vi skulle äta eller slåss om vem som kramar pappa längst, var liksom inte min grej. Så vi pratade mycket om det och han satte visserligen gränserna men jag blev ändå syndabock, ingen i dotterns nätverk på mammas sida var intresserad att redogöra för henne hur vuxenvärlden ser ut. Slutade med att jag tog över pappa och hon mådde pest över att vi gift oss. Nu har hon egen pojkvän och vi brukar säga till varandra "tänk om vi skulle ha sagt till henne att inte vara kär..".

    Kul att det löste sig för er. Hur funkar det idag?
    Vi lever som en sk kärnfamilj med våra gemensamma barn, hans är ju vuxna och vi träffas ibland men de har också sina egna liv.
  • Ess
    Anonym (Linn) skrev 2018-09-22 19:49:17 följande:
    Skönt att du slapp att det blev värre när era gemensamma barn föddes. Så känner jag att det blev här.
    Värre blev det i början. Men jag har rätt lätt för att både lufta mina känslor och att bli arg, så jag bara lade över ansvaret för ena gemensamma på honom när hans tidigare var här, plus att han helt enkelt inte orkade springa och passa upp och skjutsa dem överallt längre. 
    Det har varit mycket bråk, tjafs och snedprioriteringar i början, det funkade som bäst när umgänget upphörde och de bara kom hit över dagen och käkade middag och umgicks.
  • Ess
    Anonym (Vuxet) skrev 2018-09-23 09:17:56 följande:
    Nu förstår man hur konflikter med ex i styvfamiljer börjar. Hon har en önskan om att få göra något med sitt eget barn och får som svar att hon kan göra det med dig och dina barn? Och nu sitter du och är nöjd för att han minsann har visat henne?

    Det handlar alltså inte om att det inte gick eller att det skulle stöka till det för er utan om att visa att ni är de viktiga? Men grattis, hoppas att hon gör likadant mot er när ni får behov av att byta någon gång.
    Jag tyckte det var snällt av honom att föreslå att hans sambos barn också hade uppskattat att följa med på aktiviteten. Då hade barnen dessutom kunnat ha kul tillsammans. Att hon sen inte unnar dem det är ju inte snällt av henne direkt!
  • Ess
    Anonym (Hmmm) skrev 2018-09-23 09:36:27 följande:
    Håller med. Detta bevisar verkligen VARFÖR en del styvfamiljer inte fungerar.

    Denna man (och styvmamman) betedde sig helt galet anser jag och den som fick lida i vanlig ordning är barnet.

    Om styvmamman tyckte det vore en kul grej för hennes ungar får väl hon ta med sina ungar på det.
    Barnen hade kunnat ha kul tillsammans om inte deras mamma satt sig på tvären.
  • Ess
    Anonym (Hmmm) skrev 2018-09-23 11:27:37 följande:
    Unnar vad? Det är inte hennes ansvar att ta hand om exets nya frus ungar!

    Det framgår dessutom inte varför detta inte fungerande så det kan ju finnas massor med anledningar som inte innefattar att hon inte vill umgås med en okänd svartsjuk ny kvinna till hennes ex och dennes ungar.
    Barnen kanske dessutom inte ens gillar hennes ungar och vice versa utan vill hellre vara ensamma med sin mamma på roliga saker. Räcker väl med att de är påtvingade dessa varann vecka.
    Hon hade inte behövt ta hand om dem eftersom deras mamma följt med i så fall.
    Tror knappast att det fanns så mycket som hindrat henne från att de kunde åkt allihop eftersom hon redan föreslagit att hon kunde åka med sitt eget barn.
    Jag tyckte det var omtänksamt av honom att även tänka på sin sambos barn och att de också kunde få göra något kul, speciellt när det var under hans barnvecka.
  • Ess
    Anonym (Linn) skrev 2018-09-23 11:19:19 följande:
    Helt rätt agerat av dig men det är synd att man måste bli förbannad. Jag har också börjat bli arg! Nu är vårt gemensamma barn såpass liten men jag har börjat ruttna ihop på min sambo och spektaklet som ska vara varannan vecka när hans barn ska vara här. Den vecka vi inte har hans barn så jobbar han extra mycket för att sen ibland gå ut på helgerna för att sen när tonåringen är här så anstränger han sig extra mycket. Det där har jag ruttnat på för han lever inte varannan vecka liv längre. Har därför börjat lämna vår bebis med honom på kvällarna för att gå till gymmet även fast hans tonåring är här. Jag köper inte det där spektaklet längre!

    Hur känner din man eller sambo för att barnen slutade bo hos er? I vårt fall verkar hans tonåring vilja bo på heltid hos oss inom en snar framtid. Kommer inte orka det ifall det ska vara lika högintensivt som nu. :(
    Han kände inget speciellt inför det, utan att det funkade bättre att börja umgås på ett vuxet plan istället. Det lättade klart upp hans arbetsbörda.
Svar på tråden Till er styvföräldrar som är missnöjda!