Men han vill ju inte prata med henne, så då kan han lika bra få det överstökat direkt och svara och kolla om det gäller nåt som rör barnet.
Fast sen kan det iofs va svårt att bli av med henne om han inte bara lägger på luren.
Ja men det finns ju en anledning att han kände sig tvungen att göra så. Han lever ju med "bonusmamman" och känner väl till hennes svartsjuka.
Men du läste tydligen inte vad jag skrev? Jag skrev inte att han ska gå iväg när hon ringer utan att han inte ska besvara samtalet alls.
Sedan kan han ringa upp exet när han är ensam och kan prata normalt.
Vissa fattar inte ens om man så bokstavligen ber dem dra åt helvete.
Jag tror snarare att han alltid retat sig på hennes ovidkommande samtal, men nu när han lever i ett förhållande så stör det riktigt mycket när hon inte har något vettigt att säga.
Man sätter sig ner för att kolla en film eller något annat, då ringer telefonen och man måste avbryta det man håller på med.
Hade en fd svärmor som också alltid ringde och störde och ville ha hjälp med det och detta, saker som hon själv lätt kunnat klara av OM hon bara försökt.
Jag är 100% övertygad om detta!
Det är din åsikt, jag delar den inte. Mina ex är historia och jag skulle aldrig sätta ett ex före min nuvarande.
Ja verkligen. Varför sätta exet först annars??
Det är ingen som säger att han INTE sätter dig först, det är klart att han gör! Men det jag (vi) säger är att han kanske gärna skulle få ha den där avspända vänskapliga relationen med exet där man kan prata om ditt och datt och även skicka bilder och smileys. Han kanske gärna skulle slippa "hålla henne kort", "avvisa", "sätta ner foten" etc. Han kan ha den relationen med exet och ändå sätta dig först. Jag vet att det funkar, mitt ex sätter sin flickvän först, självklart! Men ändå kan vi ha en avspänd och vänskaplig relation. Det behöver inte finnas en motsättning!
Varför gör ni det hela tiden till en tävling? Det är ingen tävling. För vissa människor är det viktigt att ha en god vänskapsrelation till den man har barn med. Varför är det så svårt att förstå? Det betyder inte att man vill tävla.
Det beror väl på vem av dem jag ansåg hade rätt.
Men vi bråkar inte, någon av oss. Vi har en välfungerande och harmonisk relation oss emellan. Jag vet inte vad du föreställer dig när du tänker på efteräktenskapliga relationer och relationer i allmänhet men det verkar handla mer om rivalitet, konkurrens och dueller i gryningen än om vanliga vänskapliga värmande mellanmänskliga förhållanden.
Varför gör ni det hela tiden till en tävling? Det är ingen tävling. För vissa människor är det viktigt att ha en god vänskapsrelation till den man har barn med. Varför är det så svårt att förstå? Det betyder inte att man vill tävla.