Många har åsikten att jag är hans barns mamma och kommer alltid att ha en speciell plats hos honom. De personerna fattar liksom inte att din kille verkligen inte vill ha en relation till exet, det är självklart du som ligger bakom och har förstört deras tidigare så fiiina vänskap (som aldrig existerat).
Men har du läst Bonusmammans egen tråd så borde du ha sett att hon själv har försökt bjuda med exet på deras semesterresor,pushat sin kille att ringa exet när det har varit något med deras barn osv.
Gör man så om man är sjukligt svartsjuk?
Det är självklart bra att ha en god relation till varandra när man har barn,vilket även Bonusmamma har sagt att hon tycker.
Men det är skillnad på att ha en god relation och på att försöka tvinga på sitt ex en vänskap h*n inte vill ha.
Men du litar väl på din kille eller hur? Då förstår jag inte vad det är för fel på förslaget att han helt enkelt inte svarar när du är där utan ringer/skriver tillbaka när han är ensam? Det skulle inte vara för att smyga och dölja såklart utan bara för att du ska slippa irritera dig på hennes enligt dig ovidkommande och störande samtal.
Jag umgås lika mycket med mina ex som hennes kille gör. Det hade inte gjort den minsta skillnad för mitt ställningstagande om min man hade varit svartsjuk eller ej.
Om det inte gör någon skillnad för mig, varför skulle då hennes kille ljuga för henne och innerst inne vilja va vän med sitt ex?
Men suck, det handlar fortfarande inte om att främja någon framför någon annan. Det är ett förslag för att du ska slippa störa dig så mycket utan att din kille ska behöva "sätta ner foten" som han tycker är så jobbigt.
Jag håller med dig, så sjukt! Blir så arg för då ska man inte inleda ny relation, bara är så! Oavsett om exet har "rätt" så står man inte på dennes sida och man gör inte saker i smyg med sitt ex för att undvika ev svartsjuk partner, DÅ ÄR DET nåt som är riktigt galet!!
OK, förstår mer och mer att det inte handlar om att hitta en lösning där alla är nöjda utan att det för er handlar om att vinna över exet och visa vem som är viktig och vem som är oviktig. Sorglig inställning som aldrig kan leda till något gott.
Ja jag förstår inte varför man vill skapa problem som inte finns? Varför vill man inte hellre leva i harmoni med sin partner utan onödiga svartsjuketjafs (om man nu litar på sin partner)?
Hur gamla är styvbarnen?
Visst, men du är ju inte nöjd och verkar inte ha varit det på länge. Det skulle ju vara mycket enklare och bättre för alla inblandade om du bara kunde rycka på axlarna åt att hon ringer ibland och inte reta upp dig så väldigt. Som hmmm skriver så skapar du problem som inte finns.
Du har bara ett styvbarn?
Frågade om styvbarnEN. Så TS.
Handlar inte om svartsjuka då hade jag isåfall "förbjudit". I mitt fall så var hans ex en jättestor del av hans liv när vi träffades, allt handla om henne och hennes familj, han kunde lämna mig ensam julafton kväll för att fira med hennes familj som han gjort i alla år och hans egen födelsedag fick inte ens jag baka tårta till utan det var nåt hans ex gjorde. Bara några exempel. När jag började fråga varför de gjorde slut och varför han tyckte vi skulle satsas på, fick jag inte mycket till svar. Så jag fortsatte att blidka deras relation, vi ställde tillome in biokvällar nån timme innan för att ta barnen (det är helt ok ibland) och exets nya barn. Jag blev liksom paff, vadå tomten är far till alla barnen!? Så efter många paff-tillfällen började jag gå själv på biokväll och unna mig. Sen rullade det på och var på fest hos exet och många kaffe stunder. Helt okej. Men jag kände att vi blev förhindrade i vår egen relation. Ibland ringde hon och ville ha köpt mjölk, då åkte killen dit med det och lämnade mig med vad vi höll på med. Så eskalerade det, hon gick över så många gränser att jag blev spyfärdig, mitt framför mig kunde hon diskutera deras gamla förhållande vad de var speciellt med det osv. Hon kände han bättre än mig etc. Tillslut ville jag inget mer, jag ville sluta leka.
Så visst, om ni kallar det svartsjuka är det er egen definition av det, men för mig är det fakta i en verklighet - min verklighet.
Ja eller hur, om någon smusslar så givet blir man misstänksam på DET. Helt klart. Låt dom tro!
Ja precis jag ville ju inte lägga mig i och bli nån galen ny flickvän som kommer in och börjar bli svartsjuk över nåt som kanske inte ens är betingat eller förstöra nåt som funka för dom i många år. Men som tillslut inte funka i denna nya konstellation och ville han satsa på oss ville jag ha rena blad utan störningsmoment, det skulle byggas på oss och inga yttre omständigheter skulle få påverka detta. Så valet för min kille var ju enkelt. Det var då hon blev helt gränslös åt andra hållet istället! Det kunde jag ju ha räknat ut om jag tänkte efter, eftersom hon ju var så himla gränslös! Bara gränslös. Sjukt gränslös. Tror det beror på hennes enorma egoistiska sida, hon är väldigt egoistisk. Är man det blir man nog gränslös?