Gravida efter Letrozol, PCO-tråden.

Åh stort stort grattis till er son!!<3 så fantastiskt att ni nu också är föräldrar! Blir också lite nyfiken på förlossningen och komplikationerna, men förstår om du inte vill dela här! Och skönt att du känner att du återhämtat dig så bra! Är din sambo hemma två veckor nu?:)

Vi hade också en sen sugstart, hon var inte alls intresserad av att suga på nästan 20 timmar så till slut sa de på bb att vi måste få henne att äta, ett dygn var tydligen som Max det fick gå utan mat. Och då fick hon till slut grepp efter många om och men men då fick jag ett sår efter som gjorde svinont. Det kombinerat med att hon inte fick grepp ledde till att vi började med amningsnapp. Har ni testat det? Det hjälpte oss mycket!

Ah vi fick också sätta larm och det var så himla svårt att väcka haha hon ville verkligen inte vakna där i början. Jag är inte heller så jätteför amning egentligen, (tycker inte det är så mysigt) men mer att jag tycker det är så himla mycket smidigare att alltid ha med maten, slippa diska alla dessa flaskor och behållare, att det går snabbt osv osv. Vi delammade i början och blev ingen tuttförvirring för henne så det gick bra men det kan ju hända vissa så det kan man ha i åtanke, och som du säger har jag hört att det är bättre att få amningen etablerad först om man vill fortsätta amma. Vi gav faktiskt ersättning inatt för hon var så bråkig och jag kände bara att jag inte orkade mer och var så trött, och det gick ju bra det med! Kämpa på, det kommer bli bättre <3

Tack! <3

Vi ska faktiskt vara hemma båda två hela sommaren! Helt underbart. Lyckades pussla ihop det med sparad semester och föräldraledighet och så. Så tacksam för det för får just nu stresspåslag av att vara hemma själv med bebis mer än någon timme :p Dock ska vi klämma in en flytt där också så vi kommer nog ha fullt upp :p

Vi testade amningsnapp på bb och det triggade sugreflexen bättre än utan iom att den är lite större och hårdare liksom. Så det hjälpte oss att komma igång lite smått! Dock tyckte jag det var stökigt att få på den och den åkte av hela tiden osv så vi slutade ganska snabbt när vi lyckats även utan.

Känner precis som du att amning inte är så mysigt men om man får det att funka bra så är det ju onekligen praktiskt... Vi har pumpat och tilläggsmatat med kopp än så länge och det är ju en hel del meck med evig disk och steriliserande och förberedelser och ta med sig saker osv.

Är dock långt ifrån redo att försöka amma någon annanstans än hemma hehe, får såna stresspåslag av att sitta där med en frustrerad bebis tills vi får till det och att behöva göra det publikt eller hemma hos någon annan alltså, usch blir helt svettig av tanken..

Gav ni tillmatning i flaska redan från start? Så skönt att det funkade bra och inte blev nån tuttförvirring :) Verkar faktiskt som det funkar rätt bra för de flesta så kanske inte nåt man ska oroa sig alltför mycket för särskilt om man känner att amningen inte är det viktigaste i hela världen.

Jag har tänkt att så fort amningen funkar lite bättre ska vi testa flaskan för att kunna kombinera framöver. Jag har släppt väldigt bra till pump så kommer nog pumpa i första hand men skulle inte ha några problem att ge ersättning heller om det behövs :)

Jaa helt fantastiskt! Så många som blivit gravida till slut, det vågade man inte hoppas för ett år sedan :)

Oroa dig inte för förlossningen! Komplikationer kan ju alltid uppstå men jag vill verkligen skicka med att

1. Vi var otroligt bra vård i Sverige. Jag kände mig aldrig rädd utan väldigt väl omhändertagen :)

2. Kroppen är fantastisk på att återhämta sig! Wow alltså vilken skillnad det kan bli på bara ett par dagar. Helt otroligt. Är inte alls orolig för att få några bestående men.

Det kommer gå toppen och framförallt bli toppen även om allt inte blir som du tänkt dig/vill i stunden <3

Jaa, jag vet inte vad jag känner för amning alltså. Både amning och flaskmatning har ju sina fördelar. Allra helst skulle jag vilja delamma för att få det bästa av två världar men vi får se om vi får till det. Verkar vara viktigt att etablera amningen ordentligt först då så det är fokus just nu.

Bara några veckor kvar för dig nu :) Förstår att ni är spända och laddade! Känner ni er redo/förberedda? :)

Hoppas du slipper gå förbi BF men det är kanske ändå bra att ställa in sig på det mentalt, snittet för förstföderskor är väl BF+5 eller något sånt.

Verkligen! Ser så mysigt ut för alla andra, och när det väl funkar är det nog superbra. Jag hoppas det kommer lossna för oss snart! Vi ska faktiskt till en öron-näsa-halsklinik nästa vecka för stt eventuellt klippa tungbandet, kan ibland vara det som ställer till det med amningen.

Ja alltså ersättning hade säkert också blivit bra men är väl mer att det känns så omständigt haha som jag vill köra på amningen.

Att alltid behöva tänka på att ha med pulver, kokat vatten, behållare, flaskor osv när man är ute. Får helt enkelt hoppas det blir bättre för oss snart, känns som vi är på god väg iaf :D

Hur känns de för er? Verkligen inte långt kvar! :))

Men gud så härligt!! Att va hemma hela sommaren båda två, måste kännas magiskt :) och med liten bebis, allt är läskigt i början och jag kände mig osäker på de mesta haha, så var väldigt skönt att min sambo har jobbet hemifrån hela tiden och kunnat vara behjälplig.

Det är inte förens nu senaste veckorna som jag känt mig bekväm med att amma ute och bland kompisar, och det är mycket för att vi inte behöver amningsnappen och för att hon tar bröstet direkt osv. Men som du säger, amningsnappen är jobbig för den åker av hela tiden, och all steriliseing och diskning, jag tyckte också det var väldigt omständigt så låter skönt att ni inte behöver den längre!

Nej de första typ två tre veckorna gav vi i kopp efter varje amning, efter order från neo, för att få henne att gå upp i vikt. Då hade jag pumpat ur bröstmjölk som vi gav henne. När vi inte behövde tillmata längre, då hon gått upp i vikt, så skippade vi koppen. Sen när vi började med flaska efter typ en månad så var det oftast bröstmjölk men ibland ersättning då de var så jobbigt och tog massa tid att pumpa. Även där massa diskning och steriliseing osv.

Låter jättebra, ni verkar ha en bra plan tycker jag och skönt att du släpper till bra till pumpen, det hjälper mycket! Du får uppdatera hur det går med amningen :))

Idag gick vi in i v. 39 och har bara två ynka veckor kvar till BF! Crazy! Har blandade känslor nu angående om jag är tillräckligt redo och förberedd inför förlossningen men jag känner överlag att detta är väldigt overkligt. Att resan i att vara gravid snart är över. Att få barn. Att bli mamma. Det är ju så efterlängtat men samtidigt skrämmande. Ingen upplevelse kommer ju vara så stor som denna. Det är så mycket tankar och känslor i ett enda virrvarr.

Men som du säger kommer nog allt falla på plats när det väl är dags. Är helt inställd på att gå över tiden och känner mig trygg i att man får en kontroll och trolig igångsättning på 41+0 om barnet ännu inte kommit då. På förra barnmorskebesöket hade lilla livet ännu inte sjunkit ner och fixerat sig så det är väl förhoppningen inför nästa besök 30/6.

Hoppas att amningen går bättre och att ni får ut det bästa av två världar sen när amningen etablerats. Glad midsommar till er! <3

Hoppas amningen fortsatt okej. Blev det ett klipp i tungbandet?

Idag gick vi in i vecka 39 och det känns ju overkligt på så många sätt. I början ville jag att veckorna bara skulle gå och nu (sen ett bra tag tillbaka) har det gått så snabbt så jag inte hinner med! Vet inte om jag är redo eller ej. Har mycket tankar och känslor som snurrar runt. Det enda jag vet är ju att detta är så efterlängtat. Vi har verkligen förberett allt vi velat förbereda och ser fram emot att träffa vårt barn men samtidigt är det så stort. En upplevelse utan dess like. Ett ansvar som man aldrig tidigare haft. En kärlek man inte tidigare känt. Åh, blir så nervös och känslosam av allt.

Men snart så. Snart händer det <3 Glad midsommar till er!

Hur går det för dig MiniNin? Verkligen nära nu :) Hur mår du, hur känns det?

Idag hade jag en milstolpe då jag ammade offentligt på en bänk för första gången hehe, det var lite kaos med mjölk över halva kläderna, kramp i armen och lillkillen åt bara typ 4 minuter, antagligen pga kändes stressigt. Men nu var det steget taget, även om jag behöver fortsätta öva tror jag :p

Länge sen jag var in här nu! Skickar en uppdatering, lillan växer på så jäkla snabbt vill verkligen att tiden ska pausas. Hon blir 4 månader idag och allt går jättebra. Amningen funkar bra (känns de som iaf hahah, får väl se på nästa BVC-koll om hon går upp som hon ska), och hon har blivit lite mer människa om ni förstår, förut var det mest äta och sova, nu är hon mycket mer vaken och pigg, har börjat skratta och jollra och är så himla charmig. Börjat sträcka sig efter leksaker och ska stoppa allt i munnen. Sover bra på nätterna också, i egen säng (så skönt, samsov i början men kunde inte riktigt slappna av). Enda som är jobbigt är väl solen och värmen.. inte lätt på promenader, hon vill knappt ligga i vagnen så blir mkt bärande och är svårt att undvika solen helt då så vi har faktiskt hållit oss inomhus mest på dagarna och går ut på kvällarna när det är svalare.

Wow bf idag minnin! Hur känns de? Tänk att ni snart ska få träffa er bebis! <3

Och akalei, stort med amningen offentligt! De kommer gå bättre och bättre, lovar! Hur går allt annars? Sömn? Mat? Tycker ni också det är jobbigt med solen och värmen?

Kramar till er!

Idag är det BF men än så länge tycker bebisen att det är skönast på insidan :)

Har nog haft någon förvärk och starkare sammandragningar med mensvärk den senaste veckan, oftast på natten eller morgonen. Även molvärk till och från vissa dagar. Slemproppen har nog börjat släppa i omgångar; såg en slemklump på pappret idag som jag även såg för några veckor sedan. Men ingen starkare smärta eller annat på gång. Bara väntan nu... Hoppas bara att bebisen blir trött på att ligga trångt där inne och vill komma ut innan igångsättning 41+0.

Woho för din milstolpe! (även om det blev lite knasigt) Offentlig amning kan nog vara stressande och jobbigt på olika och många sätt. Man får göra det som funkar för bebis och en själv tänker jag.

Hur mår ni annars i värmen, du och lillen?

Länge sen jag var in här nu! Skickar en uppdatering, lillan växer på så jäkla snabbt vill verkligen att tiden ska pausas. Hon blir 4 månader idag och allt går jättebra. Amningen funkar bra (känns de som iaf hahah, får väl se på nästa BVC-koll om hon går upp som hon ska), och hon har blivit lite mer människa om ni förstår, förut var det mest äta och sova, nu är hon mycket mer vaken och pigg, har börjat skratta och jollra och är så himla charmig. Börjat sträcka sig efter leksaker och ska stoppa allt i munnen. Sover bra på nätterna också, i egen säng (så skönt, samsov i början men kunde inte riktigt slappna av). Enda som är jobbigt är väl solen och värmen.. inte lätt på promenader, hon vill knappt ligga i vagnen så blir mkt bärande och är svårt att undvika solen helt då så vi har faktiskt hållit oss inomhus mest på dagarna och går ut på kvällarna när det är svalare.

Wow bf idag minnin! Hur känns de? Tänk att ni snart ska få träffa er bebis! <3

Och akalei, stort med amningen offentligt! De kommer gå bättre och bättre, lovar! Hur går allt annars? Sömn? Mat? Tycker ni också det är jobbigt med solen och värmen?

Kramar till er!

BF är sedan länge överstökad och är nu på tredje dygnet med oregelbundna värkar... Man ställer juni sig på smärta men satan vad ont de gör! Inatt kunde jag inte sova alls. Det är verkligen kämpigt när det bara "är" utan att leda någonstans. Visst, slemproppen har troligtvis släppt; har haft rikligt med slemmiga flytningar i alla dess färger de senaste dagarna men inget annat.

Tröstar mig med att vi förhoppningsvis har vår bebis i famnen innan veckan är slut <3

Hej, tjejer!

Hoppas allt är fint med er och era barn :) Nu har även jag blivit mamma!

Den 14/7 föddes vår son, 3535 g tung och 49 cm lång. Helt perfekt! <3 Det tog tre dygn med oregelbundna värkar tills vattnet gick. Vi åkte in på kontroll vid 04.00 på natten och var redan öppen 5 cm till min stora förvåning! Fick bli lustgas och epidural för min del under de kommande timmarna där och innan lunch var jag öppen 10 cm. Tog lite tid sen för honom att lägga sig rätt (vilket inte riktigt lyckades då han föddes i kronbjudning) och han är född strax efter kl. 14.00 på eftermiddagen.

Direkt efter födseln hamnade jag i en dimma. Som att jag var där men inte där. Jag såg att jag höll mitt barn men det kändes som jag såg det ut någon annans ögon. Som i en film liksom. Känslan höll i sig till kvällen. Upplevde ni nåt liknande?

Amningen krävde lite finess och tålamod de första dagarna men fungerar nu bra. Han är oftast nöjd efter ca 15 min och tydligen är det grädde i mjölken då han gått upp dubbelt så mycket som förväntat vid hembesöket av BVC. Så skönt för var orolig över om han fick i sig tillräckligt när han helt plötsligt gick från att amma 30 min-1 h till 10-20 min per gång. Har en del mjölkstaser i brösten så har fått pumpa ut lite extra för att släppa på trycket ibland när det går långt mellan amningstillfällena.

Sömnen var ju sådär de första dagarna men när vi kom hem så slappnade man av på ett annat sätt och det kändes som det även hjälpte honom. De senaste två nätterna har han varit vaken max tre timmar i olika omgångar så jag har själv kunnat ta igen mig.

Jag mår också bättre nu när det gått en vecka sen födseln. Förlossningen gick ju kanon även om det gjorde svinont. Fick ni uppleva den berömda "ring of fire"? Det fick jag. Ingen rekommendation på den, haha! Fick första gradens bristning och är så tacksam för att det inte blev värre då det var min största rädsla.

Allt är bra med bebisen och med mig men alltså, min man och jag har tjafsat mer denna veckan sen sonen kom än vad vi gjort på flera år känns det som. Känslorna är verkligen all over the place, det är svårt att hålla sig saklig och ödmjuk mitt i oro, välvilja och när allt är så nytt. Hur hade ni det med relationen i början? Nu när det gått ett tag?

Kram på er!

Hej, tjejer!

Hoppas allt är fint med er och era barn :) Nu har även jag blivit mamma!

Den 14/7 föddes vår son, 3535 g tung och 49 cm lång. Helt perfekt! <3 Det tog tre dygn med oregelbundna värkar tills vattnet gick. Vi åkte in på kontroll vid 04.00 på natten och var redan öppen 5 cm till min stora förvåning! Fick bli lustgas och epidural för min del under de kommande timmarna där och innan lunch var jag öppen 10 cm. Tog lite tid sen för honom att lägga sig rätt (vilket inte riktigt lyckades då han föddes i kronbjudning) och han är född strax efter kl. 14.00 på eftermiddagen.

Direkt efter födseln hamnade jag i en dimma. Som att jag var där men inte där. Jag såg att jag höll mitt barn men det kändes som jag såg det ut någon annans ögon. Som i en film liksom. Känslan höll i sig till kvällen. Upplevde ni nåt liknande?

Amningen krävde lite finess och tålamod de första dagarna men fungerar nu bra. Han är oftast nöjd efter ca 15 min och tydligen är det grädde i mjölken då han gått upp dubbelt så mycket som förväntat vid hembesöket av BVC. Så skönt för var orolig över om han fick i sig tillräckligt när han helt plötsligt gick från att amma 30 min-1 h till 10-20 min per gång. Har en del mjölkstaser i brösten så har fått pumpa ut lite extra för att släppa på trycket ibland när det går långt mellan amningstillfällena.

Sömnen var ju sådär de första dagarna men när vi kom hem så slappnade man av på ett annat sätt och det kändes som det även hjälpte honom. De senaste två nätterna har han varit vaken max tre timmar i olika omgångar så jag har själv kunnat ta igen mig.

Jag mår också bättre nu när det gått en vecka sen födseln. Förlossningen gick ju kanon även om det gjorde svinont. Fick ni uppleva den berömda "ring of fire"? Det fick jag. Ingen rekommendation på den, haha! Fick första gradens bristning och är så tacksam för att det inte blev värre då det var min största rädsla.

Allt är bra med bebisen och med mig men alltså, min man och jag har tjafsat mer denna veckan sen sonen kom än vad vi gjort på flera år känns det som. Känslorna är verkligen all over the place, det är svårt att hålla sig saklig och ödmjuk mitt i oro, välvilja och när allt är så nytt. Hur hade ni det med relationen i början? Nu när det gått ett tag?

Kram på er!

//

Här är vår skatt! Har valt ett så pass ovanligt namn så vill inte skriva ut det av integritetsskäl. Men han är vår lille E <3

Verkligen, första gången jag skulle va själv några timmar med bebis var jag ju livrädd :p Så skönt att din sambo jobbar hemifrån och att amningen börjat funka! Och helt galet att er lilla tjej är mer än 3 månader nu (väl?)

Det har verkligen gått framåt för oss med amningen också, han har gått upp så fint i vikt att vi helt slutat med tillmatningen. Det som känns skumt är att han ammar väldigt kort stund, typ max 10 min, typ 10 ggr/dygn. Men han kissar och bajsar och följer sin kurva så BVC tycker allt är bra i alla fall. Jag försöker öva på att amma på olika platser typ, haha, än så länge hemma hos vänner/släktingar osv där man kan gå undan lite. Ett steg i taget :) kanske nästa steg är att amma ute nånstans :o

Har inte introducerat flaskan än, mest av lathet. Det är ju rätt snabbt och smidigt att amma när det funkar alltså? plus att jag avskyr disk :p men borde testa flaskan snart så att vi ser att han tar den infall jag behöver komma iväg någon gång.Wohoo! Snart har ni er lilla älskling här! Förstår vad du menar, jag kan tycka det känns helt overkligt att jag faktiskt fött och har ett barn nu. Har nog inte fattat att jag är mamma?! Det är så galet.

Håller tummarna för ett smidigt förlopp, håll oss gärna uppdaterade! <3