Anonym (Rättvisa) skrev 2021-05-19 09:12:11 följande:
Om inte män får välja att bli förälder så ska inte kvinnor få göra det heller.
Om män inte kan göra abort så ska inte kvinnor få göra abort.
Oavsett om det är ett foster eller ett embryo så är det ett liv.. Ett blivande barn. Men helt plötsligt så ska man INTE tänka på det blivande barnet först?
Ett annat alternativ är att innan en abort ska "godkännas" så måste man på ett sorts möte med typ socialen, både mamman och pappan. Sen diskutera TILLSAMMANS alla olika vägar och beslut.. Sen om alla är överens så går man vidare därifrån.
Att en kvinna ska ha ensamrätt ifall det blir ett barn eller ej är ganska befängt.
Om kvinnan inte ville bli mamma skulle hon inte haft sex.. Precis samma argument ifall pappan inte ville ha barn..
Skulle en kvinna genomgå en abort emot min vilja eller vetskap skulle hon bli dumpad illa kvickt. Sen ifall vi bodde ihop så skulle hennes grejjer åka ut på gatan illa kvickt också.
Denna person skulle tappa allt mänskligt värde.
Men nu har jag turen att mitt barns mamma var en normal människa och våran dotter föddes som normalt och vi båda önskade och älskade henne från första gravtestet. Detta trots att hon inte var 100% planerad.
Skillnaden är just att det i ena fallet handlar om ett foster/embryo och det är en definitionsfråga angående när ett liv startar. Här i Sverige har vi satt den gränsen vid 18 veckor (21 veckor vid speciella fall).
Gällande juridisk abort så handlar det om ett barn med rättigheter. Inte ett foster eller embryo. Ni pratar om mannens rätt och kvinnans rätt men bortser från barnets rätt. Om du vill lobba för att ett liv börjar vid befruktningen endast för att det ska bli "rättvist" så kör hårt.
När ni män behöver genomgå en abort fysiskt eller en graviditet så anser jag att denna fråga kan bli rättvis. När ni behöver stå med valet att behålla eller välja att avsluta ett potentiellt liv. Ni talar om rättvisa men det är inte ni som behöver genomgå en medicinsk abort eller skrapning. Det är inte ni som står med alla hormoner och känslor och med vetskapen om att ni avslutar något som en dag skulle bli ett barn. Det är konsekvensen av att ha sex och jag tycker faktiskt att kvinnan har det jobbigare i denna fråga än mannen. Hon måste välja och många gånger måste hon också ha mannens känslor och tankar i åtanke.
Och ja, jag anser att kvinnor som har sex och blir gravida får skylla sig själva. De får stå för konsekvenserna av sitt handlande, likt mannen. Sedan så kan man argumentera om att kvinnan har en extra utväg och bla bla bla. Det är inte ett lätt val, som så många här i tråden vill få det till.
Det var bara någon månad sedan jag läste en tråd här om en kvinna som mådde så dåligt av att är gravid och hon hade bokat en abort om och om igen för att i sista stunden avboka dessa, för att hon i sin tro (om jag inte missminner mig) inte kunde avsluta ett liv. Hon mådde så dåligt och ville inte ha barnet men kunde inte förmå sig att att göra en abort. Där har ni konsekvensen av sex.
Jag förstår inte hur män kan sitta och gråta över detta. Det är ingen fördel att kunna göra en abort, det är en konsekvens och jag skulle säga att mannen har verkligen den stora fördelen; Han behöver inte vara gravid. Han behöver inte göra en abort. Han blir inte tvingad till vårdnaden. Han behöver inte ens ha kontakt med barnet. Det ENDA han behöver göra är att betala underhåll i 18 år. Det är den enda konsekvensen av att han hade sex och inte ens det vill man göra.
Jag är i alla fall väldigt glad över att vi i Sverige aldrig kommer uppleva juridisk abort.
